Publicerad: 2024-06-20 15:07 | Uppdaterad: 2024-06-20 16:07

Senaste nytt om klusterhuvudvärk sammanställt i en ny översiktsartikel

Illustration of man in pain, probably headache.
Foto: Pixabay CC0

Nio forskare från hela världen har publicerat en sammanfattning av de senaste framstegen inom diagnos och behandling av klusterhuvudvärk samt förståelsen av sjukdomens utveckling. Artikeln har nyligen publicerats i Lancet Neurology.

Klusterhuvudvärk kännetecknas av extremt smärtsamma attacker av svår, återkommande, ensidig huvudvärk och så kallade autonoma symtom, till exempel ökat tårflöde på samma sida som smärtan, men orsakerna är fortfarande okända. Sjukdomens kliniska kännetecken är likartade hos patienter över hela världen, men det finns regionala skillnader i förekomst och belastning.

Den senaste tidens framsteg har lett till effektiva behandlingar och en ökad förståelse för de kliniska kännetecknen för klusterhuvudvärk. Klusterhuvudvärksattackerna har vanligtvis en rytm, det vill säga att attackerna ofta inträffar vid specifika tider på dygnet, genetiska riskfaktorer är involverade och det finns könsskillnader.

porträttbild
Andrea Carmine Belin. Foto: Katrin Wellfelt

‒ I den här artikeln har vi sammanfattat de senaste uppdateringarna om klusterhuvudvärk, säger Andrea Carmine Belin, senior forskare och en av de nio medförfattarna till artikeln.

Nya behandlingar godkända

Översiktsartikeln ger en uppdatering om hur man bäst diagnostiserar och hanterar klusterhuvudvärk. Vid diagnostisering av klusterhuvudvärk är det viktigt att först utesluta en sekundär orsak till sjukdomen, sedan skilja klusterhuvudvärk från annan primär huvudvärk och ansiktssmärta och slutligen kontrollera att sjukdomshistorien uppfyller kriterierna för klusterhuvudvärk enligt den internationella klassificeringen av huvudvärkssjukdomar (ICHD-3).

Hanteringen av klusterhuvudvärk kombinerar ofta akut, övergående och långsiktig förebyggande behandling. När det gäller att hitta orsakerna till klusterhuvudvärk har det rapporterats att genetiska faktorer är inblandade och internationella samarbeten har hittills lett till identifiering av åtta genetiska kromosomregioner  som är associerade med klusterhuvudvärk. De mekanismer som leder till klusterhuvudvärk är fortfarande inte helt klarlagda, men nyligen genomförda studier visar att inriktning mot neuropeptiden kalcitoningenrelaterad peptid (CGRP) kan minska antalet attacker. Nya behandlingar riktade mot CGRP har nu godkänts för behandling av klusterhuvudvärk.

Klusterhuvudvärk är en sällsynt sjukdom och har därför förblivit relativt okänd och därmed både underdiagnostiserad och underbehandlad. På grund av den låga prevalensen av klusterhuvudvärk kommer fortsatt samarbete genom kliniska multicenterstudier och datadelning att vara avgörande för ytterligare genombrott i förståelse och behandling.

Hur genomfördes studien?

‒ Vår kombinerade kliniska expertis inom diagnos och behandling av klusterhuvudvärk samt forskning inom områden som ärftlighet, utveckling av nya läkemedel, dygnsrytm och könsskillnader har gjort det möjligt för oss att ta fram denna internationella sammanställning av aktuella kliniska rekommendationer och riktlinjer samt de senaste forskningsrönen, säger Andrea Carmine Belin.

Världsledande forskare och kliniker inom området klusterhuvudvärk från Danmark, Storbritannien, USA, Taiwan, Sydkorea, Nederländerna och Brasilien har medverkat i författandet av översiktsartikeln.

Nästa steg

Det kan ofta ta många år innan en patient får en diagnos och nästa steg skulle vara att identifiera tillförlitliga diagnostiska biomarkörer som kan skilja klusterhuvudvärk från andra huvudvärkssjukdomar för att förhindra denna fördröjning. För att följa upp de genetiska studierna skulle det vara intressant att vidare studera om genetiska faktorer kan kopplas till kliniska egenskaper, debutålder och behandlingssvar.

Publikation

Recent advances in diagnosing, managing, and understanding the pathophysiology of cluster headache.
Petersen AS, Lund N, Goadsby PJ, Belin AC, Wang SJ, Fronczek R, Burish M, Cho SJ, Peres MFP, Jensen RH
Lancet Neurol 2024 Jul;23(7):712-724