Publicerad: 2024-06-24 09:00 | Uppdaterad: 2024-06-24 09:08

Nytt anslag till KI-forskare om psykisk hälsa i arbetslivet

Dekorativ bild.
Foto: Getty Images

Sju nya forskningsprojekt, varav fyra leds av forskare vid Karolinska Institutet, ska undersöka hur sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa kan minskas hos arbetare och tjänstemän i privat sektor. Det ingår i det nya FoU-programmet Vägen till psykisk hälsa i arbetslivet: Förebyggande, rehabiliterande och stärkande insatser, som finansieras av Afa Försäkring och Alecta.

Psykisk ohälsa är den mest vanliga orsaken till sjukskrivningar i Sverige. För tjänstemän i privat sektor är psykiska diagnoser vanligast, medan det för arbetare ligger på andra plats. Det visar statistik från Afa Försäkring och Alecta. 

FoU-programmet Vägen till psykisk hälsa i arbetslivet: Förebyggande, rehabiliterande och stärkande insatser har som övergripande syfte att öka hälsan och minska sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa hos arbetare och tjänstemän i privat sektor. 

De åtgärder och insatser som kommer ut av programmet skapar insikter och därmed bättre förutsättningar för ett långt och hållbart arbetsliv. 

Programmet som omfattar 30 miljoner kronor startar i september 2024 och avslutas i december 2027.

Projekten vid Karolinska Institutet som får finansiering

Deltidssjukskrivning vid psykisk ohälsa som förebyggande åtgärd mot långtidssjukfrånvaro bland privatanställda   

Jurgita Narusyte
Jurgita Narusyte. Foto: Annika Evolahti

Jurgita Narusyte, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tilldelas 3 699 282 kronor för att undersöka om deltidssjukskrivning vid psykisk ohälsa bland privatanställda kan förebygga långtidssjukfrånvaro och bidra till att fler stannar kvar i arbete.  

Att bli sjukskriven på grund av nedsatt arbetsförmåga är en betydande utmaning för samhället idag. Psykisk ohälsa står för en stor del av sjukfrånvaron, men det saknas kunskap om sjukskrivningarnas omfattning kan påverka den framtida arbetsförmågan i arbetslivet.   

Projektet förväntas bidra till att fylla denna kunskapslucka med mål att förbättra nuvarande sjukskrivningspraxis och hur sjukskrivningar hanteras i Sverige. På sikt kan detta hjälpa personer med psykisk ohälsa att få lämpliga förebyggande insatser i rätt tid.   

Interventioner för att förbättra psykisk hälsa genom att förebygga sexuella trakasserier inom hotellbranschen   

Porträtt av forskaren Gun Johansson.
Gun Johansson. Foto: N/A

Gun Johansson, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, har tilldelats 3 338 076 kronor för att utveckla och testa åtgärder mot sexuella trakasserier tillsammans med ledning och anställda på fyra hotell. 

Detta görs utifrån tidigare samarbete där man analyserat förekomst av sexuella trakasserier, riskgrupper och risksituationer.   

Sexuella trakasserier är vanligt inom hotell- och restaurangbranschen och kan leda till psykisk ohälsa för de som drabbas. En tidigare rapport från LO visar att hotell- och restaurangbranschens medlemmar i högst utsträckning rapporterade att de var utsatta för sexuella trakasserier, både från medarbetare och chefer och från gäster. Det har föreslagits åtgärder för att förebygga och hantera trakasserier, men det finns få studier som utvärderar dessa åtgärder.  

Utmattning som transdiagnostisk symtomdimension: Nya metoder för tidig bedömning och behandling    

Elin Lindsäter
Elin Lindsäter. Foto: Andreas Andersson

Elin Lindsäter, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tilldelas 2 210 206 kronor för att öka kunskapen om utmattning som transdiagnostiskt symtom och undersöka om transdiagnostisk KBT kan vara effektiv för att minska utmattning, öka funktion och förebygga långtidssjukskrivning. 

Utmattningssyndrom är en av de främsta orsakerna till långtidssjukskrivning i Sverige. Idag finns liten kunskap om diagnosens validitet och effektiva behandlingar. 

Projektet förväntas visa att t-KBT kan vara mer effektiv än traditionell vård för att minska symtom och sjukfrånvaro för personer med utmattning och andra trötthetstillstånd, och därmed bidra till en mer kostnadseffektiv behandling.  

En behandling för många: förbättrad vård för primärvårdspatienter med psykisk ohälsa genom transdiagnostisk internetförmedlad KBT  

Portrait of Erik Hedman.
Erik Hedman-Lagerlöf. Foto: Ulf Sirborn

Erik Hedman-Lagerlöf, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tilldelas 4 979 308 kronor för att skapa evidens för en lättillgänglig internetbaserad, transdiagnostisk KBT för primärvårdspatienter med vanlig psykisk ohälsa. Han ska också undersöka om behandlingen kan spridas brett inom primärvården.  

KBT-behandling har visat sig effektiv för flera psykiska diagnoser, men arbetssättet har stora nackdelar som förhindrar implementering i primärvården. 

Resultaten förväntas visa att denna behandling, transdiagnostisk KBT, är mer effektiv än sedvanlig primärvård för att minska symtom och sjukskrivningar, och kan innebära ett nytt sätt att behandla psykisk ohälsa och minska lidandet för många patienter.