Publicerad: 2024-06-12 12:51 | Uppdaterad: 2024-06-12 12:53

Ny avhandling undersöker det potentiella sambandet mellan indikatorer för kronisk stress och Alzheimers sjukdom

Hallå där Jasper Holleman, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 18 juni försvarar du din avhandling "Novel biomarkers associated with stress : from normal aging to Alzheimer's disease". Vad handlar den om?

bild på Jasper Holleman, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik, NVS.
Jasper Holleman, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik, NVS. Foto: Privat.

Kronisk stress kan öka risken för att utveckla Alzheimers sjukdom och demens senare i livet. Dock återstår mycket okänt om hur dessa faktorer är sammankopplade. Tidigare forskning har främst fokuserat på friska vuxna, snarare än de som upplever minskad kognition. I denna avhandling undersökte vi om markörer för stress var relaterade till prestation på kognitiva tester samt olika förändringar i hjärnan relaterade till Alzheimers sjukdom bland patienter på minneskliniker.

Vilka är de viktigaste resultaten? 

Vi fann att individer som rapporterade mer stress och som visade dysreglerade mönster av stresshormonet kortisol (vilket är vanligt hos personer med kronisk stress) presterade sämre på kognitiva tester. Dock fann vi inte sådana samband med andra markörer för Alzheimers sjukdom. Dessa blandade resultat kan bero på interaktioner mellan kroppens stresssystem och andra pågående sjukdomsprocesser vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Till exempel fann vi att kortisol var relaterat till hjärnstruktur endast hos de som också hade höga nivåer av inflammation. Dessutom kan samband bero på när individer upplevde stress. Till exempel var större stress i tonåren associerad med sämre kognition, medan stress i vuxen ålder inte var det.

Hur kan denna nya kunskap bidra till att förbättra människors hälsa?  

Risken för Alzheimers sjukdom och demens kan minskas genom att minska effekten av livsstilsriskfaktorer. Genom att bidra till vår förståelse av sambandet mellan stress och Alzheimers sjukdom ger denna avhandling insikt om fördelarna med att inkludera stressreducerande strategier i framtida preventiva insatser. Dessutom kan våra resultat, genom att belysa potentiella perioder av ökad sårbarhet för stress samt interaktioner mellan stressystemet och andra sjukdomsprocesser, hjälpa till att identifiera personer med ökad risk för stressens skadliga effekter, vilka därmed kan dra störst nytta av preventiva åtgärder.

Vad väntar i framtiden för dig? Kommer du att fortsätta bedriva forskning?  

Området för stressforskning och livsstilsriskfaktorer för Alzheimers sjukdom är fortfarande fascinerande och fullt av ytterligare forskningspotential. Jag kommer att fortsätta med min forskning åtminstone de kommande månaderna och skulle gärna fortsätta även efter det, om möjligt.

Kontakt

Jasper Holleman Doktorand