Ny kunskap kring kopplingen depression och hjärt-kärlsjukdom
Forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) har publicerat två studier om sambandet mellan depression och hjärt-kärlsjukdom. Den första studien utforskar de fysiologiska mekanismerna bakom kopplingen mellan generell depression och hjärt-kärlsjukdomar. Den andra undersöker den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor som drabbats av perinatal depression. Resultaten betonar vikten av att förstå och behandla depression för att förebygga allvarliga fysiska sjukdomar.
Studien visar att individer med depression har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom beskrivs genetiska, fysiologiska, och sociala faktorer som förklarar den ökade risken. Tidigare studier har visat på en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom hos individer som drabbats av depression, men bakomliggande faktorer till kopplingen har varit okända.
I den aktuella studien har forskare undersökt gener kopplade till risken för depression samt gener kopplade till risken för hjärt-kärlsjukdomar. Genom att använda innovativa metoder som integrerar sådan information har man visat att nästan alla riskgener för hjärt-kärlsjukdomar också är riskgener för depression och att gemensamma riskgener är kopplade till genuttryck i blodkärl samt thalamus-regionen i hjärnan. Vidare visar forskarna att kopplingen mellan depression och hjärt-kärlsjukdomar kan förklaras av beteendefaktorer och psykosociala faktorer såsom rökning och ensamhet, men observerar även att metabola faktorer såsom ohälsosam fettsammansättning spelar en viktig roll.
Jacob Bergstedt, postdoktor vid Institutet för miljömedicin och försteförfattare till studien kommenterar:
- Vår studie ger en ökad förståelse för kopplingen mellan depression och hjärt- och kärlsjukdomar samt visar på vikten av att förstå depression och andra psykiska sjukdomar utifrån ett fysiologiskt perspektiv. Resultaten ger också uppslag som kan leda till nya och förbättrade metoder för att behandla depression samt minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos individer som lider av psykisk ohälsa.
Känsla av ensamhet, rökning, samt även i viss mån en ohälsosam fettsammansättning är alla relaterade till kronisk inflammation i vävnad. Därför pekar resultaten på betydelsen av kronisk inflammation i kopplingen mellan depression och hjärt-hjärtkärlsjukdomar. Nästa steg i forskningen är att utnyttja datamaterial av uppmätta nivåer av inflammatoriska protein och metaboliter i blodet på en stor mängd människor för att med en hög upplösning undersöka fysiologiska mekanismer som förklarar kopplingen mellan depression och hjärt-kärlsjukdom. En sådan analys kan identifiera molekyler som är kandidater för en potentiell läkemedelsintervention.
Studien är baserad på stora internationella samarbeten.
Perinatal depression och hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor
Denna studie visar ett signifikant samband mellan perinatal depression (PND) och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar (CVD) hos kvinnor. Resultaten belyser vikten av att beakta psykisk hälsa som en faktor i kvinnors hjärthälsa.
Tidigare kardiovaskulär forskning har främst fokuserat på män, vilket lett till välkända riskfaktorer såsom högt kolesterol och rökning. Kvinnors hjärthälsa har ofta förbisetts, särskilt med avseende på livshändelser som graviditet och förlossning.
Studien, publicerad i European Heart Journal, använde omfattande nationella register för att spåra kardiovaskulära hälsoutfall hos kvinnor under de 20 åren som följde efter de diagnostiserats med depression under graviditet eller efter förlossningen, så kallad perinataldepression (PND). Resultaten visar att kvinnor med PND har 36 % högre risk att utveckla CVD jämfört med de utan PND, efter justering för andra faktorer inklusive vanliga riskfaktorer för CVD.
Emma Bränn, forskare vid Institutet för miljömedicin, förklarar:
- Vår studie tyder på att förekomst av PND kan ha långsiktiga konsekvenser för en kvinnas kardiovaskulära hälsa. Det är därför viktigt att vi integrerar psykisk hälsa i vår förståelse av reproduktionshistorik när vi bedömer CVD-risk.
Forskningen fann också att sannolikheten att utveckla CVD var högre för kvinnor med en historia av depression eller andra psykiatriska störningar. Intressant nog var sambandet mellan PND och CVD mest uttalat hos kvinnor utan psykiatriska samsjukligheter, vilket tyder på att PND i sig är en betydande riskfaktor.
Dr. Donghao Lu, försteförfattare av artikeln, kommenterar vidare:
- Dessa fynd understryker behovet av att sjukvårdspersonal betraktar PND inte bara som ett tillfälligt psykiskt hälsoproblem utan som en markör för potentiella långsiktiga fysiska hälsorisker.
Studien öppnar nya vägar för förståelse och förebyggande av hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor.
Publikationer
Distinct genomic signatures and modifiable risk factors underly the comorbidity between major depressive disorder and cardiovascular disease.
Bergstedt J, Pasman JA, Ma Z, Harder A, Yao S, Parker N, Treur JL, Smit DJA, Frei O, Shadrin A, Meijsen JJ, Shen Q, Hägg S, Tornvall P, Buil A, Werge T, Hjerling-Leffler J, Als TD, Børglum AD, Lewis CM, McIntosh AM, Valdimarsdóttir UA, Andreassen OA, Sullivan PF, Lu Y, Fang F
Nature Cardiovascular Research
Perinatal depression and maternal cardiovascular risk: a Swedish nationwide study
Donghao Lu, Unnur A Valdimarsdóttir, Dang Wei, Yufeng Chen, Ole A Andreassen, Fang Fang, Krisztina D László, Emma Bränn
European Heart Journal