News archive

En mobilapp för uppföljning efter kirurgiska ingrepp leder både till att patienterna mår bättre och till att vårdens kostnader blir lägre. Ulrica Nilsson forskar om hur ehälsolösningar kan förbättra perioperativ omvårdnad.

Psykiska diagnoser som depression och ångest kan leda till långtidssjukskrivning – men alltför långvarig sjukskrivning kan också förvärra sjukdomen. Ellenor Mittendorfer-Rutz forskar om sambanden mellan psykisk ohälsa och socialförsäkring.

Johan Lundin använder mobila digitala lösningar och artificiell intelligens för att göra diagnostik i resursbegränsade länder tillgänglig, trygg och träffsäker. De verktyg han utvecklar kan också avlasta läkare och labbpersonal i höginkomstländer.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat den första genetiska länken till CGRP signallering och Hortons huvudvärk. CGRP är en neuropeptid som kan trigga både migrän och Hortonattacker och nu lanseras flera läkemedel framgångsrikt som har CGRP och dess receptor som mål.

Uwe Tietge forskar om vad kolesterol gör i kroppen, och varför vissa former av denna molekyl är skadliga och andra skyddande. Målet är att kartlägga grundläggande molekylära mekanismer i ämnesomsättning reglering och att identifiera nya mål för behandling av kardiovaskulär sjukdom.

Johan von Schreeb har anställts som professor i global katastrofmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap, från 15 oktober 2019.

Läkaren och forskaren, professor emeritus Gunnar Höglund avled den 3 oktober 2019. Hans betydelse för att uppmärksamma medicinskpedagogisk forskning och dess utveckling saknar motstycke i Karolinska Institutets historia.

DNA-origami handlar om hur DNA kan användas som byggmaterial för konstruktioner i nanoskala. Björn Högberg har förbättrat denna teknik och använder den till både grundforskning och utveckling av kliniska applikationer.

Keith Humphreys utvecklar och använder statistiska metoder för epidemiologisk forskning. Han intresserar sig särskilt för riskbedömning kopplat till bröstcancer samt för att studera effektiviteten i screening med mammografi.

Marie Hasselberg bedriver folkhälsoepidemiologisk forskning om olika typer av skador, som trafikskador. Syftet är att kartlägga orsaker och identifiera möjliga förbättringar. Mycket av hennes forskning sker i låg- och medelinkomstländer.

Varje år tar fler än 1000 pojkar och män i Sverige sitt liv, och pojkar och män står för 70 procent av självmorden i Sverige. Stör Döden är en gemensam kampanj från Mind, Suicide Zero och SPES.

Två forskningsprojekt vid Karolinska Institutet har tilldelats projektanslag för samverkan från European Research Council (ERC). Sammanlagt får forskarna och deras internationella samarbetspartners dela på närmare 210 miljoner kronor över en sex-årsperiod. Projekten ska öka förståelsen för hur fettcellens komponenter kan skynda på olika folksjukdomar samt bana väg för nya cancerbehandlingar.

University of Washington i Seattle, USA, har beslutat att en kommande byggnad på campus för internationell hälsa ska namnges efter framlidne KI-professorn Hans Rosling. Centret bekostas främst av medel från Bill och Melinda Gates stiftelse och beräknas stå klart hösten 2020.

I senaste numret av nyhetsmagasinet Fokus presenteras topplistor över de svenska forskare som citerats flitigast i internationella tidskrifter inom olika områden. På listan för Medicin & livsvetenskap hamnar professor Alicja Wolk på en hedrande tredjeplats. Övriga IMM-forskare som placerar sig är Matteo Bottai, Susanna Larsson, Lars Alfredsson, Bengt Fadeel, Göran Pershagen och Marie Vahter.

Grattis Lennart Ilke, senior rådgivare vid Karolinska Institutets fastighetsavdelning, som har översatt en av de böcker av 2018 års Nobelpristagare i litteratur, Olga Tokarczuk, som finns på svenska.

Att leva med långvarig smärta är en svår prövning – inte minst eftersom bra behandlingar i stor utsträckning saknas. Camilla Svensson forskar om mekanismerna bakom långvarig smärta och hur den kan angripas på nya, mer effektiva sätt.

Erik Melén forskar om orsaker till allergier, astma och andra lungproblem hos barn och vad som avgör hur sjukdom utvecklas på lång sikt. Målet är att utveckla kunskap och behandlingar för bättre lunghälsa genom hela livet.

Sammanlagt 170 miljoner. Det är årets utdelning från EU-kommissionen inom ramen för finansieringsprogrammet för hälsa i Horizon2020. Totalt stöds 20 forskningsprojekt vid Karolinska Institutet, varav tre också koordineras härifrån: en kartläggning av vad vi exponeras för i miljön; en kartläggning av hjärnans olika nervceller; samt ett projekt för att få ned dödligheten kring förlossningar i fyra afrikanska länder.

Det är Charlotte Ytterberg, Susanne Guidetti och Staffan Josephsson som får bidrag.

"Nu vill jag bli forskare", sa Sara från klass 5B på Oxhagsskolan i Husby, när hon tillsammans med klasskamrater besökte Karolinska Institutet under tisdagen.

Årets StratNeuro retreat på Sånga-Säby kursgård på Ekerö var som vanligt intressant och välbesökt.

Laura Crucianelli svarar på frågan vad vi vet om "autonomous sensory meridian response" (asmr) i KI:s podcast Medicinvetarna #24.

Personer med låga poäng på intelligenstest i ungdomen löper högre risk för självmord och självmordsförsök senare i livet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som har följt nästan 50 000 svenska män från 1970-talet fram till nyligen. Studien publiceras i tidskriften Psychological Medicine.

2019 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har förklarat en livsnödvändig förmåga – hur celler anpassar sig efter tillgången på syre. Upptäckterna har öppnat nya strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och flera andra sjukdomar och undersöks nu vidare vid bland annat Karolinska Institutet.

Hallå där Stina Ek, doktorand vid sektionen Aging Research Center. Den 25 oktober försvarar du din avhandling ”Predictors and consequences of injurious falls among older adults : a holistic approach”, vad handlar den om?

Atopisk dermatit och psoriasis drabbar mer än 300 miljoner människor över hela världen, med stora skillnader i såväl sjukdomsförlopp som respons på behandling. EU-projektet BIOMAP syftar till att undersöka orsaker och mekanismer för dessa tillstånd genom att identifiera de biomarkörer som ligger bakom variationen i sjukdomsutfall.

Rättelse: Artikeln “Reduction in Mental Health Treatment Utilization Among Transgender Individuals After Gender-Affirming Surgeries: A Total Population Study” har korrigerats efter en genomgång av den statistiska metodologin och vissa av slutsatserna. Artikeln publicerades i The American Journal of Psychiatry den 4 oktober 2019. En rättelse publicerades den 1 augusti.

För att fortsätta Andrologilaboratoriets arbete med direkta kliniska applikationer, vetenskaplig och praktisk utveckling av laboratoriearbetet, är vi i behov av donator spermier.

Atopisk dermatit och psoriasis drabbar mer än 300 miljoner människor över hela världen, med stora skillnader i såväl sjukdomsförlopp som respons på behandling. EU-projektet BIOMAP syftar till att undersöka orsaker och mekanismer för dessa tillstånd genom att identifiera de biomarkörer som ligger bakom variationen i sjukdomsutfall.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019 skall delas lika mellan William G. Kaelin Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza för deras upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång.

Karolinska institutet satsar på att rekrytera fler studenter från USA till våra globala masterprogram. Resan görs i samarbete med KI:s samarbetspartner DIS - Study Abroad in Scandinaiva, som är ett starkt varumärke hos amerikanska studenter som är intresserade av att studera i Skandinavien.

Den 7 oktober medverkar barnläkare och professor Jonas F Ludvigsson för första gången i tv-programmet ”Malou efter tio” på TV4. Han kommer därefter att vara med ungefär en gång i månaden för att prata om barnsjukdomar.

Fang Fang är ny professor i epidemiologi vid IMM.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt hur våra celler lyckas hålla könskromosomernas genuttryck i balans med övriga delar av arvsmassan. Upptäckten innebär en molekylär förståelse av vissa typer av tidiga missfall och har konsekvenser för regenerativ medicin och stamcells-terapi. Resultaten publicerades i Nature Structural and Molecular Biology.

Hallå där Maria Watter, som öppnade Lärardagen onsdag 2/10, där fokus låg på digitaliseringens möjligheter för undervisningen.

Wenjing Tao vid gruppen Övre GI Kirurgi försvarar sin avhandling "Cancer after bariatric surgery : risk and prognosis" den 4 oktober 2019. Huvudhandledare är Jesper Lagergren.

Henrik Ehrsson, vid institutionen för neurovetenskap, hamnar på plats nr. 9 av de 100 mest produktiva och citerade forskare i Sverige inom medicin och livsvetenskap.

Vi gratulerar Iva Pruner vid gruppen Klinisk kemi och koagulation, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som får Aroseniusfondens stipendium 2019.

Studenter som inte följer programmets utbildningsplan i den takt som är utlagd är i dag vanligt och ökar på nästan alla utbildningar. Detta samhällsfenomen beror sannolikt på flera faktorer, bland annat på att studenter i dag i större utsträckning utnyttjar möjligheten till flexibilitet i val av studier. På Karolinska Institutets tandläkarprogram har vi sedan länge därför använt det alternativa urvalet för att öka programmets genomströmning och examinera fler tandläkare.

Här rapporterar några från sina uppdrag den dagen.

För att uppmärksamma Världsdiabetesdagen 14 november så gästar åtta internationellt erkända forskare KI och presenterar sina senaste rön inom kopplingen diabetes och kardiovaskulära sjukdomar, tarmhormoners reglering av metabolism, beta cell patogenes och circadiska rytmer och metabolism.
See poster och program nedan.

Symposiet är öppet och avgiftsfritt, men registering krävs, följ länken.

Fyra stora forskningsprojekt vid Karolinska Institutet tilldelas i år projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt handlar det om närmare 135 miljoner kronor över en femårsperiod till KI-forskning om MS, mitokondriell sjukdom respektive vaccin mot reumatism. 

Forskare har tagit fram en ny variant av genredigeringsverktyget CRISPR-Cas9 som har potentialen att öka precisionen vid genterapi i mänskliga celler. Den nya varianten minskade oavsiktliga förändringar i DNA jämfört med standardtekniken, vilket tyder på att den kan spela en roll i genterapier som kräver hög precision. Studien av forskare från Karolinska Institutets Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine i Hongkong publiceras i tidskriften PNAS.

Ett nytt sätt att producera nanopartiklar som kan fungera som bärare i så kallade mRNA-vacciner, har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutets Hongkongnod, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, och MIT i USA. Med metoden, som beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology, har forskarna identifierat en ny klass av bärarmolekyler som hämmar tumörtillväxt och förlänger överlevnaden i musmodeller av cancer.

Jan Johansson, sektionen för Neurogeriatrik, är en av sex forskare som får ta del av dessa medel. Till att börja med får de sex forskarna dela på 30 miljoner, med möjlighet till ytterligare anslag efter utvärdering. Även Per Nilsson, sektionen för Neurogeriatrik, får del i detta, som medsökande på Christer Betsholtz ansökan.

Över 100 representanter från den svenska life science-sektorn deltog i en nationell hearing med huvudfrågan: Hur ska SciLifeLab utvecklas som en nationell forskningsinfrastruktur?

På Karolinska Institutet bedrivs ett arbete för att bland annat minska det miljömässiga fotavtrycket, och engagemanget hos flera av medarbetarna är högt. Det bidrar till att frågorna får genomslag i verksamheternas vardag.

Blodprover kan med god tillförlitlighet identifiera personer med låg risk att utveckla svår leversjukdom, men det behövs bättre metoder i primärvården för att kunna identifiera personer med störst behov av vårdinsatser. Det är några av slutsatserna från en stor registerbaserad studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften Gastroenterology.

Forskare vid Karolinska Institutet har bidragit till den hittills största studien om genetiska riskfaktorer bakom multipel skleros, MS, som presenteras idag i tidskriften Science. Resultaten bekräftar tidigare studier och ger samtidigt nya ledtrådar om varför den neurologiska sjukdomen uppstår. Kartläggningen blir en viktig resurs för framtida forskning och kan i förlängningen bidra till nya, effektivare läkemedel.

Hallå där, Claes Frostell, professor och överläkare vid institutionen för kliniska vetenskaper på Danderyds sjukhus som sedan den 1 september är KI:s vetenskapliga ombud i två år framåt.