Sannolikt lägre risk för graviditetskomplikationer vid sars-cov-2-smitta än tidigare befarat
Risken för graviditetskomplikationer hos mammor som smittats med sars-cov-2 är sannolikt lägre än flera tidigare studier visat. Det indikerar en svensk rikstäckande studie av alla gravida kvinnor som testats för sars-cov-2 mellan mars 2020 och januari 2021. Studien, som publicerats i BJOG: An international Journal of Obstetrics & Gynaecology och letts av forskare vid Karolinska Institutet, visar att sambandet varierar stort beroende på vilka rutiner som använts för testning av gravida kvinnor.
– När vi tittar på kliniker som testat alla gravida kvinnor så ser vi att riskerna för graviditetskomplikationer vid positivt test för sars-cov-2 är betydligt lägre än när vi tittar på kliniker som inte testat alla. Detta innebär att selektiv testning, som är den i Sverige vanligaste rutinen för testning av gravida kvinnor, sannolikt överskattar risken för förlossningskomplikationer vid positivt testsvar, säger studiens försteförfattare Olof Stephansson, professor vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet.
Viruset sars-cov-2 kan orsaka covid-19-sjukdom men man kan också bära på viruset utan sjukdomssymptom. Enligt forskarna är en möjlig tolkning av skillnaderna att gravida med komplikationer testas oftare än de utan komplikationer, vilket leder till överskattning av risker när testningen är selektiv. Gravida med asymtomatisk eller mild infektion tenderar också att ha färre komplikationer än gravida med allvarlig covid-19 och därför testas i mindre utsträckning. Även andra hälsofaktorer, som fetma eller diabetes, kan påverka både risken för förlossningskomplikationer och vem som testas.
Analyserade över 88,000 förlossningar
Med hjälp av svenska registerdata kunde forskarna vid bland annat Karolinska Institutet, Örebro universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset analysera utfall från totalt 88 593 förlossningar mellan 11 mars 2020 och 31 januari 2021, varav knappt 17 procent genomfördes på kliniker där alla gravida testades.
På sjukhus som testade alla gravida nära förlossningen syntes ingen statistiskt signifikant skillnad mellan barn till testpositiva och testnegativa mammor avseende dödfödsel och låga Apgarpoäng, som används för att mäta nyföddas vitalitet. På sjukhus med selektiv testning pekade dock statistiken på att barn till testpositiva mammor löpte fyra gånger högre risk för dödfödsel och mer än dubbelt så hög risk för låga Apgarpoäng än barn till mammor som testat negativt eller inte testats alls.
Vid allmän testning hade barn till testpositiva mammor två gånger högre risk för neonatalvård jämfört med barn till testnegativa mammor, vilket kan jämföras med det statistiska utfallet vid selektiv testning som indikerade tre gånger högre risk för neonatalvård för barn till testpositiva mammor. Även risken för prematur födsel var högre vid selektiv testning jämfört med allmän testning.
– Våra fynd tyder på att barn till mammor med sars-cov-2-infektion har något ökad risk för neonatalvård och för tidig födsel, men att risken för dödfödsel och låga Apgarpoäng inte skiljer sig nämnvärt från barn till testnegativa mammor. Vi saknade uppgift om hur allvarlig infektionen var och svår covid-19 har tidigare visats vara kopplat till ökade risker för mor och barn under graviditet och förlossning. Samtidigt är det viktigt att påpeka att för de allra flesta mammor och barn går förlossningen bra även om mamman testat positivt för sars-cov-2, säger Olof Stephansson.
Historisk jämförelse
När forskarna jämförde utfallet under pandemin och de föregående fem åren (mars 2015–januari 2020) fann de ingen skillnad vad gäller dödfödsel eller låga Apgarpoäng, men en något lägre risk för förtidsfödsel (4,7 procent jämfört med 4,9 procent), vilket drevs av en lägre andel spontana förtidsfödslar. Risken för neonatalvård var något högre under pandemin (8,3 procent) jämfört med de föregående fem åren (8,1 procent).
– De historiska skillnaderna är väldigt små, vilket är intressant givet att det funnits en farhåga om ökade risker på befolkningsnivå under pandemin. En möjlig förklaring till att vi sett en lägre andel, om än mycket liten, spontana förtidsfödslar kan vara att mammor har haft färre andra infektioner och eventuellt stressat mindre under pandemin. Den aningen högre andelen nyfödda på neonatalavdelning kan delvis bero på att man har önskat vara extra uppmärksam på dessa barn när mamman testat positivt, speciellt i början av pandemin, säger Martin Neovius, professor vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.
Forskningen finansierades av Svenska Läkarsällskapet, NordForsk, Samverkansorganisation Karolinska Institutet-Region Stockholm (ALF), Svenska Frimurare Orden.
Publikation
“SARS-CoV-2 and pregnancy outcomes under universal and non-universal testing in Sweden: register-based nationwide cohort study”, Olof Stephansson, Björn Pasternak, Mia Ahlberg, Helena Hervius Askling, Bernice Aronsson, Emma Appelqvist, Jerker Jonsson, Verena Sengpiel, Jonas Söderling, Mikael Norman, Jonas F. Ludvigsson, Martin Neovius. BJOG: An international Journal of Obstetrics & Gynaecology, version of record online 18 november 2021, doi: 10.1111/1471-0528.16990.