Studie visar hur felaktig hälsoinformation kan tacklas
Den nuvarande pandemin visar hur snabbt felaktig hälsoinformation kan spridas. Det finns dock effektiva sätt för att motverka osanningar, visar en ny studie om strategier för hälsokommunikation vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Global Health. Studien, som fokuserat på missuppfattningar om tyfoidfeber i Sierra Leone, tyder också på att det är mer effektivt att nämna och därefter korrigera felaktiga påståenden än att enbart tillhandahålla vetenskapliga fakta.
– Felaktig information, förstärkt av sociala medier, är en växande utmaning för folkhälsan. Det kan potentiellt minska skyddsåtgärder, uppmuntra riskfyllt beteende och därmed främja spridningen av smittsamma sjukdomar. Lyckligtvis visar vår studie att det finns effektiva verktyg för att motverka dess påverkan och spridning, säger Maike Winters, forskare vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.
Studien omfattade två typer av interventioner som utformats för att motverka vitt sprida missuppfattningar i Sierra Leone om att tyfoidfeber orsakas av myggor och alltid förekommer tillsammans med malaria. Även om sjukdomarna delar symtom såsom feber är de väldigt olika. Tyfoidfeber är en bakteriell infektion som främst sprids via förorenat dricksvatten och mat, medan malaria orsakas av en parasit som överförs från myggor. Trots det diagnostiserar hälsocentraler i Sierra Leone ofta patienter med ”tyfoid-malaria”, delvis på grund av opålitliga tester, och bidrar därmed till att sprida den falska föreställningen om att sjukdomarna på något sätt hänger ihop.
Ljuddraman via WhatsApp
För att slå hål på dessa myter utformade forskarna i Sverige och Sierra Leone två kommunikationskampanjer där de rekryterade lokala skådespelare för att spela läkare och sjuksköterskor i fyra avsnitt av påhittade ljuddraman som levererades via meddelandeplattformen WhatsApp. Det första dramat (grupp A) tacklade den felaktiga informationen direkt och gav ett detaljerat motargument, medan det andra dramat (grupp B) enbart fokuserade på att tillhandahålla den vetenskapligt korrekta informationen men diskuterade inte missuppfattningarna. En kontrollgrupp fick lyssna på ljudinspelningar om amning som var orelaterade till tyfoidfeber.
Totalt ingick 736 vuxna boende i Freetown, Sierra Leone, som slumpmässigt fördelades jämnt till de olika grupperna och ombads fylla i en enkät om tyfoidfeber innan och efter de lyssnat på ljuddramat. Efter kommunikationskampanjerna minskade andelen deltagare som felaktigt svarade att tyfoidfeber orsakas av myggor från 50 procent i båda grupperna till 33 procent i grupp A (motargument) och 36 procent i grupp B (enbart korrekt information). Deltagare som felaktigt angav att tyfoidfeber och malaria alltid samexisterar minskade från runt 60 procent till 29 procent i grupp A och 39 procent i grupp B.
Missuppfattningar minskade
Forskarna drar slutsatsen att båda interventionerna avsevärt minskade missuppfattningarna, men att metoden där man först omnämnde och därefter rättade den felaktiga informationen verkade mer effektiv. Jämfört med kontrollgruppen, vars enkätsvar förblev i stort sett oförändrade, rapporterade personer i interventionsgrupperna att de vidtog fler förebyggande åtgärder för att minska risken för tyfoidfeber efter kampanjerna, som att dricka renat vatten. Till skillnad från vissa tidigare studier fann forskarna inga bevis för att omnämnande av falsk information oavsiktligt skulle leda till ökad tilltro och spridning.
– Dessa resultat ökar vår kunskap om effektiviteten av olika kommunikationsstrategier för folkhälsan när det kommer till specifika hälsorelaterade myter som inte är föremål för politiserad debatt. Om samma strategier skulle funka för att minska tilltron till kraftigt polariserad desinformation kring COVID-19 är oklart, men definitivt värt att utforska, säger Maike Winters.
Studien har finansierats av Vetenskapsrådet.
Publikation
“Debunking highly prevalent health misinformation using audio dramas delivered by WhatsApp: evidence from a randomised controlled trial in Sierra Leone,” Maike Winters, Ben Oppenheim, Paul Sengeh, Mohammad B. Jalloh, Nance Webber, Samuel Abu Pratt, Bailah Leigh, Helle Mölsted Alvesson, Zangin Zeebari, Carl Johan Sundberg, Mohamed F. Jalloh, Helena Nordenstedt, BMJ Global Health, online 10 november, 2021, doi: 10.1136/bmjgh-2021-006954