Publicerad: 2021-11-11 14:15 | Uppdaterad: 2021-11-22 14:08

Nyfiken på klimatsmart hälsa

Bild på en halv hjärna och ett halvt jordklot som sitter ihop.
Hur kan klimatomställningen ge hälsovinster? Illustration: Jesper Möller

På klimatmötet COP26 enades världens länder om att stå fast vid 1,5-gradersmålet och för första gången nämns fossila bränslens roll. Klimatomställningen gäller mänsklighetens framtid men kan också ge direkta hälsovinster här och nu, menar medicinska forskare.

Text: Maja Lundbäck (Artikeln är hämtad ur Medicinsk Vetenskap nr 4 2021)

Astma, kol och lungcancer. Diabetes, demens och diarréer. Hjärt-kärlsjukdom, insektsburna sjukdomar, ångest och depressioner. Stress, svält och för tidig födsel. Den globala uppvärmningen hotar både fysisk och psykisk hälsa.

– Det går inte nog att understryka hur stora effekter som klimatförändringarna kommer att få för många människor. De utgör den största faran mot vår hälsa globalt och kommer att göra det under mycket lång tid framöver, säger Daniel Helldén, doktorand vid institutionen för global hälsa, med särskilt fokus på barns hälsa.

Konsekvenserna redan här

Isar som smälter, havsnivåer som stiger, orkaner, kraftiga skyfall, jordskred, översvämningar, torka och bränder. I augusti släppte IPCC, FN:s klimatpanel, sin senaste rapport som visade att det nu står klart utom allt rimligt tvivel att människans utsläpp av växthusgaser har lett till den globala uppvärmningen. De största bovarna är fossila bränslen som kol, olja och gas, där utsläppen av koldioxid bidrar mest till den förstärkta växthuseffekten och den rubbade temperaturen på jorden.

Att vi måste göra klimatomställningar för jordens växt- och djurliv, men också för framtida generationer av vår egen art vet vi. På klimatmötet COP26, som nyligen avslutades, enades världens länder om att upprepa Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Nettoutsläppen ska minska till noll år 2050. För att de fattiga länderna ska kunna göra klimatanpassningar ska de rika ländernas bistånd fördubblas till 2025 jämfört med 2019. För första gången nämns de fossila bränslenas roll för klimatomställningen. Men när det gäller kolkraft blev den slutliga formuleringen vag, den ska endast ”fasas ned”, inte ”fasas ut”.

Om de löften som nu har fattats i Glasgow inte vattnas ur på vägen kan den globala uppvärmningen komma att stanna på 1,8 grader, enligt en första analys som den internationella energiorganisationen IEA har gjort.

Samtidigt visar nu en rapport från meteorologiska världsorganisationen WMO att halten växthusgaser i atmosfären är den högsta på tre miljoner år.

Det finns också gott om exempel på att konsekvenserna redan är här. I oktober visade en studie i tidskriften Natural Climate Change att minst 85 procent av jordens befolkning redan är drabbad av människoorsakade klimatförändringar.

– När det gäller klimatomställningarna och påverkan på vår hälsa tror jag att många tänker att detta händer långt bort eller att det kommer att ske långt fram i tiden, men det är något av en illusion. Vi ser mer och mer att klimatförändringarna påverkar här och nu och att de extrema vädren kommer att accelerera, säger Daniel Helldén.

Minskade utsläpp gynnar klimat och hälsa

Väderfenomenen påverkar oss i form av dödlighet och sjuklighet, till exempel efter att cykloner och stormar har dragit fram. En svårighet i klimatarbetet är de långa tidsperspektiven – även om vi lyckas göra allt rätt nu kommer vädret fortsätta vara förändrat eftersom klimatsystemet har en inneboende tröghet.

Men klimatomställningar kan också ha en direkt positiv påverkan på vår hälsa här och nu. Ett exempel på det är minskade luftföroreningar.

Photo of Petter Ljungman.
Petter Ljungman, institutionen för miljömedicin Foto: Stefan Zimmerman

– Luftföroreningar är den fjärde viktigaste riskfaktorn för sjukdomsbörda i världen, säger Petter Ljungman, forskare i miljömedicinsk epidemiologi vid institutet för miljömedicin som har gjort flera studier om luftföroreningars påverkan på vår hälsa.

Bilar, flyg och fabriker, samma miljöbovar som släpper ut koldioxid och bidrar till växthuseffekten, avger också partiklar, som är dåliga för människors hälsa. Även halterna av kvävedioxid ökar, ett problem för personer med astma i storstäder. I Sverige har kvävedioxidhalterna minskat kraftigt på senare år. För hälsan på kort sikt lokalt i vårt land är det troligen främst partikelhalter vi behöver satsa på att bekämpa, även om dessa nivåer också har minskat kraftigt.

När vi andas ner partiklar uppstår en lokal inflammation i lungorna. De allra minsta partiklarna kan ta sig förbi alveolerna och ut i andra organsystem. Förutom astma, kol, lungcancer och lunginflammation är även hjärt-kärlsjukdom starkt kopplad till luftföroreningar. 25 procent av alla förtida dödsfall i hjärt-kärlsjukdom kan härledas till luftförororeningar. Många av våra kroniska livsstilssjukdomar har gemensamma sjukdomsprocesser, som till exempel låggradig inflammation. Luftföroreningar ökar också risken för diabetes, för tidiga födslar och demens. Partiklarna kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och in i hjärnan.

– Troligtvis har luftföroreningar även en påverkan på det autonoma, icke viljestyrda nervsystemet, som styr puls, blodtryck och tarmar, säger Petter Ljungman.

Sänkt gräns för partikelhalter

Nyligen gick WHO ut med nya strängare riktlinjer för hur ren luften behöver vara. För de minsta partiklarna sänktes gränsen från tio till fem mikrogram partiklar per kubikmeter luft och år. Enligt WHO är det hälsoekonomiskt gynnsamt med lägre nivåer, samtidigt som det även gynnar klimatet.

Luftföroreningar och höga temperaturer är en extra dålig kombination för hälsan. På många håll i Indien är utsläppen höga, samtidigt som det är varmt och Petter Ljungman leder nu ett stort forskningsprojekt som ska ta reda på hur hälsan påverkas beroende på hur mycket man har exponerats för utsläpp.

– Vi använder satellitdata från NASA för att ta fram en modell för att kunna räkna bakåt i tiden hur utsläppen har sett ut, säger han.

Det är stora mängder data som ska analyseras, så forskarna har tagit hjälp av AI. Nästa steg är att koppla databasen till hälsoinformation om olika grupper, för att se hur lunghälsa och hjärt-kärlhälsa har påverkats beroende på exponeringsgrad.

– Målet är att ge beslutsfattare information så att de kan fatta bättre beslut för att minska halterna av luftföroreningar och därmed förbättra hälsan samt minska inverkan på klimatet, säger han.

Petter Ljungman ser ett stort värde i att prata om kopplingen klimat och hälsa.

– Vi har jordens hälsa att tänka på och våra meddjur och växter – och så har vi oss själva. Men jag tror att det är bra att prata om hälsa och antal döda, för då kan man lättare räkna ut vilka ekonomiska konsekvenser ett dåligt klimat innebär, säger han.

Jämfört med andra delar av världen har vi låga föroreningsnivåer i Sverige. Partikelhalterna ökar ju längre söderut man kommer.

– I Stockholm ligger de minsta partikelnivåerna någonstans mellan 6 och 12 mikrogram per kubikmeter, nivåerna är lite högre i Malmö, runt 8 till 15. Studier som jag och mina kollegor har gjort visar att det finns en ökad risk för död och sjukdom även vid våra låga nivåer, säger Petter Ljungman.

Barn är särskilt utsatta

Daniel Helldén har tillsammans med sina kollegor gjort en forskningssammanställning för att ta reda på hur barns hälsa påverkas världen över. Han anser att det är anmärkningsvärt hur lite forskning som finns på området.

– Barn är särskilt utsatta, både för att deras kroppar är under utveckling och för att de är så beroende av andra, säger han.

Att barn med bättre socioekonomiska förutsättningar kommer att drabbas mindre än de som redan lever i fattigdom och utsatthet står klart. Det märks redan idag på barns hälsa i låginkomstländer och i geografiskt utsatta områden som kustremsor eller i öknen.

Bild på Daniel Helldén i läkarkläder.
Daniel Helldén, doktorand vid institutionen för global hälsa Foto: Privat

– Smittsamma sjukdomar som malaria och dengue har redan spridits till fler områden. Man tror också att diarrésjukdomar kan komma att öka. Detta motarbetar den stora förbättringen av barns hälsa som skett globalt de senaste decennierna, säger han.

Det största problemet, förklarar Daniel Helldén, är att klimatförändringarna riskerar att underminera de faktorer som är viktiga i barns liv och som gör att de kan ha en god hälsa.

– Barn behöver få i sig näring, men också kunna utvecklas, utbilda sig och få socioekonomisk trygghet, säger han.

I studier från Bangladesh har man sett att ökade havsnivåer minskar möjligheterna för jordbrukare att bruka jorden effektivt.

– Det leder till ökad socioekonomisk stress för dessa familjer och ökar risken för att barnen inte får samma möjlighet till utbildning och utveckling, säger han.

Hittills är påverkan på svenska barn relativt liten, men inte obetydlig. Även svenska barn väntas få mer astma till följd av klimatförändringarna. Det finns också en risk för ökad mental ohälsa hos svenska barn och ungdomar, även om det finns relativt lite forskning om hur det ser ut just i Sverige. Men enligt en studie, som 10 000 barn och unga i tio länder, bland annat Finland och Storbritannien, har svarat på tror varannan 16 till 25-åring att mänskligheten är dödsdömd. Två av tre ser mörkt på sin egen framtid på grund av klimatförändringarna. Studien beskrivs som den största vetenskapliga studien om ungdomars klimatångest.

En rapport från Unicef visade nyligen omfattningen av barnens utsatthet och slog fast att majoriteten av jordens barn redan är utsatta för minst en form av klimatpåverkan, vart tredje barn är utsatt för mer än ett klimathot.

Lösningarna finns på systemnivå

Daniel Helldén tror att man som individ kan göra viktiga val i sin vardag och bidra till att minska sitt klimatavtryck.

– Genom att vara en god förebild premierar man en omställning till ett grönare samhälle. Jag upplever att de flesta människor gör så gott de kan. Fler personer gör mer nu än för bara några år sedan. Framför allt är det ett stort engagemang från unga som har lett till den skillnaden, säger han.

Men normer och värderingar är en sak. Lagar och regleringar en helt annan. De stora lösningarna för klimatkrisen finns trots allt på systemnivå, menar han.

– Det kommer att krävas samhällsförändringar, som måste komma från regeringar och beslutsfattare, säger Daniel Helldén.

Petter Ljungman håller med. Även om det finns saker som den enskilda individen kan göra, som att se till att vara försiktig med att köra bil med fossila bränslen samt tänka på hur mycket man eldar, är det framför allt på systemnivå som det behöver hända saker, menar han.

– För att få en stor förbättrad luftkvalitet måste vi skapa förutsättningar på samhällsnivå, inte bara på individnivå. Vi behöver skapa urbana miljöer där vi klarar oss med färre personliga transporter och mer utökad kollektivtrafik och se över industriers bidrag till luftföroreningar, säger han.

Att ställa om vår matkonsumtion är en annan viktig fråga för klimatet. I dag står matproduktion och konsumtion för en fjärdedel av de globala växthusgasutsläppen. Men genom att äta mer växtbaserat och mindre rött kött kan utsläppen minska. En sådan beteendeförändring kring kost minskar också risken för ohälsa, så som hjärt-kärlsjukdom.

Pandemin påverkade utsläpp

Mats J. Olsson är professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, fascinerades av hur covid-19-pandemin åstadkom mer eller mindre frivilliga beteendeförändringar runt hela jorden. Under första pandemivågen noterade han också snabbt hur nedstängda samhällen fick omedelbara effekter på utsläpp. Som många av oss andra såg han också bilder från mångmiljonstaden Dehli i Indien, som plötsligt fick en klarblå himmel. Rapporter visade samtidigt hur de minsta partikelhalterna sjunkit från 80 mikrogram per kubikmeter till i snitt 35.

Mats J Olsson, professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap Foto: Martin Asperholm

Under pandemins första våg passade Mats J. Olsson och hans team därför på att göra en studie om växthusgasminskande livsstilsförändringar, för att ta reda på hur dessa påverkade livskvaliteten. De frågade personer i stockholmsregionen hur väl de hade förhållit sig till restriktionerna och räknade ut hur mycket det innebar i minskade koldioxidutsläpp. Därefter undersökte de hur mycket individen hade fått betala i form av förändrad livskvalitet.

– Artikeln hade en uttalad ambition att svara specifikt på frågan om vilka beteendeförändringar som ledde till störst minskning av koldioxid i atmosfären till minst psykologisk kostnad, säger han.

Resultatet förvånade honom.

– Vi såg visserligen att pandemins beteendeförändringar över lag hade en psykologisk kostnad, sett till livskvalitet, men i många fall inte så mycket.

Att resa i tjänsten, samt undvika shopping och restaurangbesök påverkade inte livskvaliteten speciellt negativt, samtidigt som de beteendeförändringarna minskade växthusgasutsläppen väsentligt. Däremot var det många som tyckte att det var negativt att inte kunna resa privat.

– Våra fynd kan vara intressanta för varje regering eller myndighet som vill formulera regler och policyer rörande klimatvänligt beteende, säger han.

Studiedeltagarna fyllde i enkäten mellan slutet av maj och mitten av augusti under pandemins första våg.

Mats J. Olsson anser att beteendeförändringar kan vara en viktig del i att stoppa klimatförändringarna.

– Men vi behöver veta hur vi modifierar ett beteende i en klimatkontext. Det gäller att man förser individer med kunskap och ger dem möjligheter till att förändra sitt beteende, säger han.

För att lyckas motivera individer till beteendeförändringar på olika sätt behöver man nog anpassa information till olika grupper, tror han.

– Det är förstås en speciell utmaning att effekterna av en individs beteende är ringa på en global skala – och dessutom avlägsna i tid och rum. Men det är nödvändigt att vi jobbar med klimatfrågan från olika vinklar, inte bara genom tekniska lösningar, säger han.

Tre saker som är bra för klimat och hälsa

  1. Välj cykeln. Genom att ställa bilen och trampa genom stan blir det mindre föroreningar i närmiljön och du får själv gratis motion.
  2. Ät planetsmart. Genom att minska ner på köttet och äta mergrönsaker förbättrar du både din egen hälsa och planetens.
  3. Lappa och laga kläder. Genom att inte köpa nytt hela tiden minskar utsläppen av växthusgaser globalt, samtidigt som människor i fattiga länder slipper offra sin hälsa, då tillverkningsprocessen ofta är giftig.