Nyfiken på klimatsmart hälsa

– Luftföroreningar är den fjärde viktigaste riskfaktorn för sjukdomsbörda i världen, säger Petter Ljungman, forskare i miljömedicinsk epidemiologi vid institutet för miljömedicin som har gjort flera studier om luftföroreningars påverkan på vår hälsa.

Bilar, flyg och fabriker, samma miljöbovar som släpper ut koldioxid och bidrar till växthuseffekten, avger också partiklar, som är dåliga för människors hälsa. Även halterna av kvävedioxid ökar, ett problem för personer med astma i storstäder. I Sverige har kvävedioxidhalterna minskat kraftigt på senare år. För hälsan på kort sikt lokalt i vårt land är det troligen främst partikelhalter vi behöver satsa på att bekämpa, även om dessa nivåer också har minskat kraftigt.

När vi andas ner partiklar uppstår en lokal inflammation i lungorna. De allra minsta partiklarna kan ta sig förbi alveolerna och ut i andra organsystem. Förutom astma, kol, lungcancer och lunginflammation är även hjärt-kärlsjukdom starkt kopplad till luftföroreningar. 25 procent av alla förtida dödsfall i hjärt-kärlsjukdom kan härledas till luftförororeningar. Många av våra kroniska livsstilssjukdomar har gemensamma sjukdomsprocesser, som till exempel låggradig inflammation. Luftföroreningar ökar också risken för diabetes, för tidiga födslar och demens. Partiklarna kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och in i hjärnan.

– Troligtvis har luftföroreningar även en påverkan på det autonoma, icke viljestyrda nervsystemet, som styr puls, blodtryck och tarmar, säger Petter Ljungman.

Sänkt gräns för partikelhalter

Nyligen gick WHO ut med nya strängare riktlinjer för hur ren luften behöver vara. För de minsta partiklarna sänktes gränsen från tio till fem mikrogram partiklar per kubikmeter luft och år. Enligt WHO är det hälsoekonomiskt gynnsamt med lägre nivåer, samtidigt som det även gynnar klimatet.

Luftföroreningar och höga temperaturer är en extra dålig kombination för hälsan. På många håll i Indien är utsläppen höga, samtidigt som det är varmt och Petter Ljungman leder nu ett stort forskningsprojekt som ska ta reda på hur hälsan påverkas beroende på hur mycket man har exponerats för utsläpp.

– Vi använder satellitdata från NASA för att ta fram en modell för att kunna räkna bakåt i tiden hur utsläppen har sett ut, säger han.

Det är stora mängder data som ska analyseras, så forskarna har tagit hjälp av AI. Nästa steg är att koppla databasen till hälsoinformation om olika grupper, för att se hur lunghälsa och hjärt-kärlhälsa har påverkats beroende på exponeringsgrad.

– Målet är att ge beslutsfattare information så att de kan fatta bättre beslut för att minska halterna av luftföroreningar och därmed förbättra hälsan samt minska inverkan på klimatet, säger han.

Petter Ljungman ser ett stort värde i att prata om kopplingen klimat och hälsa.

– Vi har jordens hälsa att tänka på och våra meddjur och växter – och så har vi oss själva. Men jag tror att det är bra att prata om hälsa och antal döda, för då kan man lättare räkna ut vilka ekonomiska konsekvenser ett dåligt klimat innebär, säger han.

Jämfört med andra delar av världen har vi låga föroreningsnivåer i Sverige. Partikelhalterna ökar ju längre söderut man kommer.

– I Stockholm ligger de minsta partikelnivåerna någonstans mellan 6 och 12 mikrogram per kubikmeter, nivåerna är lite högre i Malmö, runt 8 till 15. Studier som jag och mina kollegor har gjort visar att det finns en ökad risk för död och sjukdom även vid våra låga nivåer, säger Petter Ljungman.

Barn är särskilt utsatta

Daniel Helldén har tillsammans med sina kollegor gjort en forskningssammanställning för att ta reda på hur barns hälsa påverkas världen över. Han anser att det är anmärkningsvärt hur lite forskning som finns på området.

– Barn är särskilt utsatta, både för att deras kroppar är under utveckling och för att de är så beroende av andra, säger han.

Att barn med bättre socioekonomiska förutsättningar kommer att drabbas mindre än de som redan lever i fattigdom och utsatthet står klart. Det märks redan idag på barns hälsa i låginkomstländer och i geografiskt utsatta områden som kustremsor eller i öknen.

Under pandemins första våg passade Mats J. Olsson och hans team därför på att göra en studie om växthusgasminskande livsstilsförändringar, för att ta reda på hur dessa påverkade livskvaliteten. De frågade personer i stockholmsregionen hur väl de hade förhållit sig till restriktionerna och räknade ut hur mycket det innebar i minskade koldioxidutsläpp. Därefter undersökte de hur mycket individen hade fått betala i form av förändrad livskvalitet.

– Artikeln hade en uttalad ambition att svara specifikt på frågan om vilka beteendeförändringar som ledde till störst minskning av koldioxid i atmosfären till minst psykologisk kostnad, säger han.

Resultatet förvånade honom.

– Vi såg visserligen att pandemins beteendeförändringar över lag hade en psykologisk kostnad, sett till livskvalitet, men i många fall inte så mycket.

Att resa i tjänsten, samt undvika shopping och restaurangbesök påverkade inte livskvaliteten speciellt negativt, samtidigt som de beteendeförändringarna minskade växthusgasutsläppen väsentligt. Däremot var det många som tyckte att det var negativt att inte kunna resa privat.

– Våra fynd kan vara intressanta för varje regering eller myndighet som vill formulera regler och policyer rörande klimatvänligt beteende, säger han.

Studiedeltagarna fyllde i enkäten mellan slutet av maj och mitten av augusti under pandemins första våg.

Mats J. Olsson anser att beteendeförändringar kan vara en viktig del i att stoppa klimatförändringarna.

– Men vi behöver veta hur vi modifierar ett beteende i en klimatkontext. Det gäller att man förser individer med kunskap och ger dem möjligheter till att förändra sitt beteende, säger han.

För att lyckas motivera individer till beteendeförändringar på olika sätt behöver man nog anpassa information till olika grupper, tror han.

– Det är förstås en speciell utmaning att effekterna av en individs beteende är ringa på en global skala – och dessutom avlägsna i tid och rum. Men det är nödvändigt att vi jobbar med klimatfrågan från olika vinklar, inte bara genom tekniska lösningar, säger han.