News archive

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet och Oxfords universitet hur det går att identifiera små molekyler som binder till transportproteiner. Studien publicerades nyligen i tidskriften Nature Methods.

Rikard Wicksell, docent på Institutionen för klinisk neurovetenskap, tilldelas 5 875 000 kr från AFA försäkring för att öka tillgängligheten av behandlingsmodellen Acceptance and Commitment Therapy, ACT, genom att vidareutveckla, testa och införa dess senaste version ACTsmart i primärvården.

Dimethyl fumarat (DMF/Tecfidera) är idag ett av de mest använda läkemedlen mot skovformad MS, men behandlingen är också förknippad med bieffekter. I en experimentell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet har man jämfört och hittat nya substanser med högre skyddande effekt på de nervcells-isolerande cellerna (oligodendrocyter) som skadas och bryts ner vid tillexempel MS. Resultaten har publicerats i tidskriften Neurotherapeutics.

Johanna Sieurins avhandling fokuserar på relationen mellan personlighet och stress med risken för Parkinsons sjukdom (PD).

I en ny studie har forskare från Köpenhamns universitet och Karolinska Institutet hittat nervceller i hjärnan som styr hur möss svänger åt vänster och höger. Studien publicerades nyligen i tidskriften Nature Neuroscience.

Forskare vid Karolinska Institutet visar att olika mått på psykisk ohälsa kan vägas samman till en enda faktor kallad ”p”, som förutsäger patientens prognos och behov av extra stöd. Den generella faktorn för mental ohälsa avspeglar sammanlagd risk för ogynnsamma psykiatriska utfall och träffsäkerheten är lika bra som de mått som i dag finns för intelligens, enligt resultat som nu publiceras i World Psychiatry.

Maria Hagströmer är ny professor i fysioterapi och ingår från och med 15 april i ledningsgruppen vid Sektionen för fysioterapi som biträdande sektionschef med särskilt uppdrag för strategiska forskningsfrågor.

Immunologen Qiang Pan Hammarström har arbetat varje dag sedan slutet av januari för att hitta mediciner mot det nya coronaviruset. Tillsammans med sin man och KI-kollega, Lennart Hammarström, leder hon ett internationellt konsortium som parallellt arbetar med tre spår för att utveckla behandlingar mot covid-19.

Coronaviruspandemin har skakat om allas våra liv — och forskare världen över arbetar febrilt med att hitta lösningar. Gerald McInerney, lektor i virologi vid Karolinska Institutet, satsar på att utveckla antikroppar som kan blockera virusets förmåga att infektera celler, så kallade neutraliserande antikroppar.

Världen har mer eller mindre satts på paus i väntan på ett vaccin mot det nya coronaviruset. Men vaccinutvecklaren Matti Sällberg känner ingen press. ”Jag är realist,” säger han. ”Vi kan inte skynda på mer än vad vi gör. Det finns andra som är snabbare och därför tänker vi långsiktigt och fokuserar på att hitta ett vaccin som kan skydda mot flera coronavirus, även sådana som kan dyka upp i framtiden.”

KI Forskare presenterar nya insikter om människors och andra däggdjurs förmåga att anpassa sig till tillgången på livsmedel och exponering för kalla temperaturer i en studie som nyligen publicerades i tidskriften eLife. Resultaten kan förhoppningsvis användas för att utveckla nya metoder och läkemedel för behandling av fetma eller typ 2-diabetes.

I dag använder miljontals människor världen över syradämpande läkemedel, så kallade syrapumpshämmare, mot halsbränna, magkatarr och magsår. Forskare från Karolinska Institutet rapporterar nu hur långvarig användning av dessa läkemedel skulle kunna bidra till ökad risk att utveckla demens, resultat som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Tre frågor till Mats Hallgren, forskarassistent vid institutionen för global folkhälsa, förste-författare till flera publikationer som studerat effekterna av stillasittande beteende på psykisk hälsa. Två relaterade studier visar att sammanhanget för var sittandet sker även verkar vara relevant för hur det påverkar den psykiska hälsan.

Vid svåra former av covid-19 kan en massiv frisättning av det kroppsegna proteinet HMGB1 i lungorna leda till lunginflammation och vävnadsskador. Det menar forskarna bakom en översiktsartikel som publiceras i tidskriften Molecular Medicine. En hypotes är därför att inflammationen skulle kunna behandlas med läkemedel som hämmar HMGB1.

Niklas Mejhert har precis kommit tillbaka till MedH efter fem år som postdoc på Harvard T.H. Chan School of Public Health (Farese & Walther lab).

Enligt en forskarhypotes kan vissa virusinfektioner spela en roll i det autoimmuna angrepp som leder fram till typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med finska kollegor, tagit fram ett vaccin mot dessa virus, i förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes. Studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Många nervceller i hjärnregionen hypotalamus har ett oväntat ursprung och går igenom komplexa utvecklingsfaser, där miljontals nervceller fogas ihop till exakta nätverk efter födseln. Det visar en studie i möss av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Medicinska Universitetet i Wien som publicerats i tidskriften Nature. Fynden kan bidra till en ökad förståelse av hormonella sjukdomar och deras uppkomst, enligt forskarna.

João Ramos från gruppen Klinisk fysiologi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi försvarar sin avhandling "Pulmonary hypertension and heart failure : physiological markers assessed by cardiovascular magnetic resonance" den 8 maj 2020. Huvudhandledare är Martin Ugander.

Storbritanniens ambassadör, Judith Gough, besökte KI på valborgsmässoafton i syfte ta del av den forskning om covid-19-tester som leds av Lars Engstrand vid KI och SciLifeLab i samarbete med KTH, och med finansiering främst från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Sverige kan bidra med bra data till den globala kliniska studien Solidarity, som på WHO:s initiativ testar effekt och säkerhet för läkemedel som används i behandlingen av covid-19. Det konstaterar Soo Aleman, docent och överläkare och koordinator för den svenska delen av studien.

Användning av så-kallade SGLT2-hämmare för att behandla typ 2 diabetes kan minska risken för allvarliga njurskador, enligt en skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The BMJ och stödjer, enligt forskarna, fortsatt användning av SGLT2-hämmare som behandling för patienter med typ 2-diabetes.

Ett läkemedel som sänker nivåerna av manligt könshormon i kroppen minskar risken för att män med pedofili begår sexuella övergrepp. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry.

Det är nödvändigt med en omfattande anpassning av cancersjukvården och den kliniska cancerforskningen till covid-19-pandemin, konstaterar forskare och läkare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i tidskriften Nature Medicine. I artikeln ger sju ledande cancercentrum i Europa förslag på anpassningar för att skydda patienterna.

Asle Hesla vid gruppen Ortopedi försvarar sin avhandling "Ewing Sarcoma - treatment, prognosis and late effects" den 8 maj 2020. Huvudhandledare är Henrik Bauer.

Ett internationellt nätverk av forskare tiotalet länder ska undersöka hur skolundervisning på distans fungerar under den pågående covid-19-pandemin. Arbetet med att samla in informationen via webbenkäter på de olika språken leds av forskare vid Karolinska Institutet. Syftet är att titta på de utmaningar som familjer möter, men också att ta fram rekommendationer och nya arbetssätt för distansundervisning för barn.

Nina Brodin, docent och lektor, är ny biträdande/ställföreträdande chef vid Sektionen för fysioterapi med tillträde 15 april 2020.

Sten Orrenius, professor emeritus vid Karolinska Institutet, avled den 27 april 2020. Sten Orrenius var en känd och mycket respekterad toxikolog genom sin banbrytande forskning inom läkemedelsmetabolism, calcium-medierad reglering av cellulär toxicitet och mekanismer för programmerad celldöd (apoptos).

Det är inte social distansering som kan minska spridningen av coronaviruset utan ett fysiskt avstånd på två meter eller mer, det skriver KI:s resursgrupp för psykisk hälsa i covid-19-pandemin i ett debattinlägg för Läkartidningen.

Forskare vid Karolinska Institutet och University of North Carolina har kartlagt vilka celltyper som ligger bakom olika sjukdomar i hjärnan. Cellkartan som publiceras i Nature Genetics kan användas för att studera nya behandlingar mot neurologiska och psykiatriska sjukdomar. Resultaten visar bland annat att celler från tarmens nervsystem är inblandade i Parkinsons sjukdom, vilket tyder på att sjukdomen kan starta i tarmarna.

I maj öppnar en ny så kallad co-workingmiljö på Nanna Svartz väg 4 i Solna, en byggnad som fått namnet A Working Lab Innomedicum. Här ska forskare, studenter och företag kunna mötas i campusmiljö och hitta samarbetsformer för innovationer inom life science.

Syftet med Peters avhandling är att utveckla och förbättra teknik för prostatacancerdiagnosticering och att öka kunskapen om tekniken för att kunna använda den i sjukvården.

Thomas Helledays forskargrupp tilldelas för sjätte gången ett prestigefyllt anslag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Det senaste ERC Proof of concept-anslaget ska utveckla nya inflammationshämmare mot lungsjukdom, bland annat fibros.

Gustav Mårtensson, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik. Den 15 maj 2020 kommer du att försvara din avhandling "Quantifying neurodegeneration from medical images with machine learning and graph theory", vad handlar den om?

Märta Dahlström, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik. Den 30 april 2020 kommer du att försvara din avhandling: "Drug discovery targeting non-amyloid pathways in Alzheimer’s disease", vad handlar den om?

Endast cirka fem procent av de barn som föds av mammor med hepatit C blir själva smittade av sjukdomen. Den låga siffran kan förklaras med att barnets immunförsvar redan lyckats slå ut viruset innan födseln. En ny studie från forskare vid KI visar tydliga anpassningar hos de osmittade barnens immunförsvar som kan öppna för nya behandlingsmetoder i framtiden. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut. 

Att trångboddhet ökar risken för smittspridning är allmänt känt. I trångbodda hem med flera generationer av boende saknas förutsättningar för fysisk distansering för de äldre. Likaså möjligheterna att hålla tillräckligt avstånd om någon i bostaden blir sjuk.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med forskare i Kina utvecklat ett nytt diagnostiskt test för covid-19. Testet kan utföras utan avancerad labbutrustning och ge resultat inom cirka en halvtimme, enligt en studie som har publicerats i tidskriften Clinical Chemistry. Forskarna arbetar nu med att verifiera testets resultat på bekräftade covid-19-patienter på Karolinska universitetssjukhuset.

Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig ha goda förebyggande effekter för både kvinnor och män. Det visar en ny studie från GIH och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

Pandemin påverkar verksamheterna vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. I framtiden kommer forskare och andra vilja lära sig mer om hur svensk sjukvård och svensk forskning svarade på den pågående pandemin. Hjälp enheten för medicinens historia och kulturarv att samla in källmaterial och bevara det som händer idag!

Patricia Eustachio Colombo, doktorand vid institutionen för global folkhälsa vid KI, är huvudförfattare till den tvärsnittsstudie som baserades på data från den svenska nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom som publicerats i Public Health Nutrition.

Intresset för vårdprogram ökar i hela landet. När antagningen till höstens högskoleutbildningar stängde visade sjuksköterskeprogrammet vid Karolinska Institutet (KI) en ökning av antalet sökande med 55 procent, samtidigt är KI:s läkarprogram populärast i landet.

Under utbrottet av det nya coronaviruset bidrar många forskare vid Karolinska Institutet med sin kompetens och sina synpunkter till medier och allmänhet. Att dela med sig av sin kunskap är viktigt. Men forskare har också ett särskilt ansvar att bygga sina argument på fakta och att vara tydliga även med vad man inte vet, konstaterar Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet och sammankallande för KI:s expertgrupp för covid-19.

Christina Dintica, doktorand vid sektionen för Aging Research Center. Den 8 maj 2020 kommer du att försvara din avhandling "Oral health & olfactory function : what can they tell us about cognitive ageing?", vad handlar den om?

Henna Hasson och Ulrica von Thiele Schwarz skriver om Corona ur ett implementeringsperspektiv på Forum för Health Policy:s blogg.

Det finns mängder med studier som visar att det finns ett samband mellan rökning och olika hjärt-kärlsjukdomar. Det har däremot varit oklart om det föreligger ett så kallat orsakssamband, det vill säga om rökning faktiskt orsakar hjärt-kärlsjukdom, eller om rökning bara förekommer i samband med dessa sjukdomar.

Forskare från Karolinska Institutet har i samarbete med ett laboratorium i, San Antonio, USA avslöjat hur en specifik population av lymfocyter främjar autoimmun sjukdom genom att ge upp sin reglerande roll i immunsystemet. Den nyligen upptäckta mekanismen publiceras i PNAS från forskning ledd av Dr. Saikiran Sedimbi och prof. Mikael Karlsson.

Uppdragsutbildningen Koordinering av rehabprocessen har sedan starten 2010 varit en efterfrågad och uppskattad utbildning som genomförts i 40 kursomgångar. Över tusen koordinatorer av rehabinsatser inom hälso- och sjukvård samt företagshälsa har utbildats om regelverket för sjukskrivnings- och rehabsprocessen. I efterdyningarna av corona-pandemin tror kursledaren Anna Sporrong att kunskaperna kommer behövas mer än någonsin.

Karolinska Institutet har utsett tre nya hedersdoktorer. Pascale Cossart, Sven Hagströmer och Thomas Sakmar kommer att promoveras i Stockholms stadshus den 13 november.

Utbrottet av det nya coronaviruset skapar mycket oro vilket i sin tur riskerar påverka sömnen negativt. Samtidigt är det viktigt för både den psykiska och fysiska hälsan att sova bra. Två psykologer vid Karolinska Institutet har nu samlat evidensbaserade tips för god sömn i pandemins tidevarv.

För att underlätta planeringen för både lärare och studenter har kommittén för utbildning beslutat att undervisning på grundnivå och avancerad nivå kommer ske på distans resten av vårterminen.