Nyhetsarkiv

Hej Helena Hildenwall, en av författarna till publikationen och medlem av gruppen "Global Child Health and SDGs" vid institutionen för global folkhälsa. Vilka är de viktigaste resultaten av er studie?

Att kunna dra kausala slutsatser är viktigt i medicinsk forskning för att se om medicinska behandlingar är effektiva och om olika exponeringar är skadliga. Vid insamling av data är det svårt att dra kausala slutsatser och ofta måste forskaren göra orealistiska antaganden om de bakomliggande mekanismerna som genererat data. I en ny artikel publicerad i Journal of the American Statistical Association har forskare vid KI utvecklat statistiska metoder som undviker sådana orealistiska antaganden.

Under torsdagskvällen den 15 oktober hölls en av höjdpunkterna i den akademiska kalendern – den årliga installationshögtiden för nya KI-professorer, den här gången både i Aula Medica och digitalt. 14 nya professorer installerades, även nya adjungerade professorer och gästprofessorer välkomnades.

Den 15 oktober 2020 installerades 14 nya professorer vid Karolinska Institutet under högtidliga former. Dessutom välkomnades nya adjungerade professorer och gästprofessorer.

Riktlinjer för medicinsk behandling baseras ofta på läkemedelsutveckling och forskning som är relaterad till västvärlden. Eleni Aklillu vill bidra till mer ändamålsenlig läkemedelsanvändning i Afrika söder om Sahara. Miljöfaktorer och genetiska skillnader är två skäl till att anpassningar behövs.

KI:s presstjänst sammanfattar varje vecka KI i internationell och svensk media. Här är KI i medierna den 1 till den 7 oktober 2018.

Hallå där Helena Cleeve, doktorand vid Sektionen för arbetsterapi. Den 6 november kommer du att försvara din avhandling ”Mundane mattering : how materialities come to matter in everyday life in dementia care units and in end of life care”, vad handlar den om?

När hudbarriären inte fungerar kan inflammatoriska hudsjukdomar som atopiskt eksem uppstå. Maria Bradley forskar om sjukdomens genetiska orsaker och hur de varierar mellan olika delar av världen.

Yenan Bryceson forskar om en typ av immunbrist som leder till överaktiva delar av immunsystemet och svår sjukdom. Målet är förstå sjukdomen och etablera bra diagnostik. På lång sikt vill han också bidra till mer skonsamma behandlingar.

Forskare från Karolinska Institutet har visat att genetisk riskpoäng för ADHD påverkar hur stor effekt standardinsatser samt träningsprogrammet KONTAKT® har för individer med autism. Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Npj Genomic Medicine.

Inger Kull forskar om barns och ungas allergi och om patientens övergång, transition, från pediatrik till vuxenvård. Mycket av hennes forskning är kopplad till BAMSE-projektet som hon var med och grundade för 26 år sedan.

Olof Sköldenbergs forskning syftar till bättre behandling och diagnostik av skadade leder – särskilt höftleder. På senare år har han bland annat undersökt hur AI kan användas som stöd i analys av ortopediska röntgenbilder.

När ett samhälle slagits i spillror av exempelvis en jordbävning vill många hjälpa – men utan samordning och kunskap om vårdbehov blir insatserna ofta missriktade. Johan von Schreeb forskar om hur globala katastrofmedicinska insatser kan bli effektivare.

Christian Rück är psykiater och forskar om olika typer av tvångssyndrom – såväl om orsaker som behandlingar. Han har utvecklat internetbaserade KBT-behandlingar som idag används i psykiatri i både Sverige och utomlands.

Erika Franzén forskar om träning som förbättrar balans och gång för personer med Parkinsons sjukdom. Hennes program HiBalance, som innebär betydande fysiska utmaningar för patienterna, har visat sig både effektivt och uppskattat.

När vi drar slutsatser i vår vardag kopplas det vi lär oss ofta till känslor – som att ett ärende är viktigt, en person har hög status eller en miljö är skrämmande. Andreas Olsson studerar hur denna inlärning sker i sociala situationer.

Mycket av Fang Fangs forskning rör sjukdomen ALS. Hon har sin hemvist i epidemiologi men integrerar gärna andra typer av forskning. Multidisciplinärt samarbete är viktigt för att förstå och på sikt kunna behandla sjukdomen, menar hon.

Eric Westman kombinerar hjärnavbildning med maskininlärning för att söka i hela hjärnan efter mekanismerna bakom neurodegenerativa sjukdomar. En viktig del i hans forskning är att identifiera olika subtyper av sjukdomar som alzheimer.

Hälsovinsterna med att röra på sig är väl kända, men vården behöver bli bättre på att använda fysisk aktivitet som behandling. Det menar Maria Hagströmer som forskar om sambandet mellan aktivitet och hälsa.

På måndagen samordnade Länsstyrelsen i Stockholm ett besöksprogram åt kungaparet om hur Stockholms län hanterar covid-19-pandemin. Första stoppet var på Karolinska Institutet.

Susanne Guidetti utvecklar metoder för att rehabilitera personer som har fått en stroke samt stödja äldre. Hennes interventioner baseras på personcentrering, digitalt stöd och aktivitet där personens egna prioriteringar är det centrala.

Fettlever orsakad av övervikt drabbar närmare en av fyra personer i Europa och USA. Tidigare forskning har visat att personer med fettlever som utvecklat svår fibros eller cirros har en ökad risk att dö i förtid. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Massachusetts General Hospital i USA att även mild fettlever är kopplad till ökad risk att dö men att dödligheten ökar med tilltagande svårighetsgrad av sjukdomen. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gut.

Forskare vid Karolinska Institutet genererar snabbt ny kunskap rörande kopplingen mellan olika typer av läkemedelsbehandling och hyponatremi. I den aktuella studien jämfördes litiumbehandling mellan 11 213 personer som sjukhusvårdats på grund av hyponatremi med 44 801 kontroller. Intressant nog fann man att litiumbehandling var hälften så vanlig hos personer med hyponatremi. Resultaten har nyligen publicerats i tidsskriften Journal of Psychopharmacology.

Georgios Sotiriou, forskare vid Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi får ”the Smoluchowski award” för sitt forskningsbidrag till områdena aerosolvetenskap och -teknik. Utmärkelsen består av en certifiering och ett personligt pris på 2.000 €.

Hallå där, Xin Li, doktorand vid Aging Research Center (NVS). Den 28 oktober försvarar du din avhandling med titeln: “The relation between aging, dopamine-regulating genes, and neurocognition”. Vad handlar din avhandling om?

Inte bara Coronarelaterade reportage är aktuella idag utan även reportage om åldrande.

AIMES, Center for the Advancement of Integrated Medical and Engineering Sciences, är en gemensam satsning av Karolinska Institutet och KTH, i samarbete med Getinge, vars vision är att förstärka kompetensutbytet inom akademi, vetenskap och industri. Forskningscentret invigdes den 30 september 2020, i Biomedicum, Solna (och via Youtube).

Forskare vid KI får 52 120 000 kr i Fortes årliga öppna utlysning. Utlysningen är öppen för ansökningar inom Fortes övergripande ansvarsområden: hälsa, arbetsliv och välfärd.

Eleni Aklillu som är professor i tropisk farmakologi och forskargruppsledare på institutionen för laboratoriemedicin har tilldelats den prestigefyllda Donald Mackay medaljen.

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att dela ut Nobelpriset i kemi 2020 till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9. Här kommenterar KI-forskare som själva använder metoden i sin forskning årets kemipris. ”Detta har vi gått och väntat på,” säger Fredrik Lanner.

Eleni Aklillu som är professor i tropisk farmakologi och forskargruppsledare på institutionen för laboratoriemedicin har tilldelats den prestigefyllda Donald Mackay medaljen.

2020 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till upptäckten av hepatit C-virus. Tack vare pristagarnas arbete går det i dag att upptäcka viruset i blod och behandla infektionen effektivt. Det har räddat livet på miljontals människor. Priset sätter också fokus på vikten av forskning om virus.

Ändrade regler gällande p-platser vid ANA 23 från och med den 5 oktober.

NVS gratulerar Ann-Helen Patomella, Lena von Koch, Maria Hagströmer och Neda Agahi!

Hallå där Hanna Johansson, doktorand vid Sektionen för fysioterapi, NVS. Den 23 oktober kommer du att försvara din avhandling ”Balance and gait in Parkinson’s disease : from perceptions to performance”, vad handlar den om?

Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik deltar under höst- och vårterminen i ett projekt om institutionsledningens kommunikationskanaler och den interna kommunikationen på institutionen. Syftet är att få en bättre förståelse för hur kommunikationen fungerar idag och hur den kan förbättras framöver.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2020 ska delas lika mellan Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice för deras upptäckter av hepatit C-virus.

Hallå där, Agneta Richter Dahlfors, föreståndare för ett nytt interdisciplinärt forskningscenter med fokus på samhällsnytta, som invigdes den 30 september. Vad är AIMES?

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein i hjärnan som både är viktigt för funktionen av den humörreglerande substansen serotonin och för frisättningen av stresshormoner, åtminstone hos möss. Fynden, som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry, kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot depression och ångest.

Herwig Schüler, Institutionen för biovetenskaper och nutrition, KI, är medsökande i ett projekt som leds av Umeå universitet, som ska få närmare 30 miljoner i forskningsanslag genom Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) för ett projekt om "Decoding bacterial toxin-antitoxin systems: from high-throughput discovery to molecular mechanisms and biotechnology".

Ryggmärgsskada leder ofta till bestående funktionsnedsättning. I en ny studie som publiceras i tidskriften Science visar forskare från Karolinska Institutet att det går att stimulera stamceller i ryggmärgen hos möss så att de bildar stora mängder nya oligodendrocyter, en celltyp som är viktig för nervfibrernas förmåga att leda signaler och därmed bidrar till att reparera skadan.

Nu tar KI nästa steg och etablerar en ny grupp, KI:s interdisciplinära resursgrupp post covid-19 (KIRP), för att hantera framtida utmaningar och för att kunna bidra till att förbättra och stärka beredskapen inför kommande kriser – till exempel nya pandemier.

Forskare vid Karolinska Institutet har i ett stort internationellt forskningssamarbete studerat närmare 30.000 patienter med kronisk lymfatisk leukemi. Studiens resultat, som nyligen publicerades i tidskriften Blood, kommer att leda till en ny molekylär klassificering av sjukdomen.

Anna Rising samtalar om sin forskning om hur spindelväv användas inom vården i en digital föreläsning den 8 oktober och ARC visar upp sin utställning om fokus på åldrandet i unikt möte mellan konst och vetenskap under hela veckan 5-12 oktober.

Kvinnor som vaccineras mot HPV löper betydligt lägre risk att drabbas av cancer i livmoderhalsen. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine. Den positiva effekten är störst vid vaccinering i ung ålder.

Marie Wahren-Herlenius och Sven-Erik Sonesson får Nanna Svartz stipendium för framstående reumatologisk forskning. De har tilldelats utmärkelsen för sitt mångåriga samarbete kring medfödda hjärtblock som kan drabba foster till mödrar med vissa reumatiska sjukdomar.

Måndagen den 21 september var det Internationella Alzheimerdagen. Det uppmärksammades traditionsenligt med en temadag om Alzheimer och andra demenssjukdomar för medarbetare och forskare på KI och Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Ny forskning som publiceras i Nature visar att en viss bit DNA som medför upp till tre gånger ökad risk att drabbas av allvarlig covid-19 är nedärvd från neandertalare. Studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi.

KI:s rektor Ole Petter Ottersen och universitetsdirektören Katarina Bjelke besökte NVS under en solig hösttimme torsdagen den 17 september.