Publicerad: 2023-03-07 11:27 | Uppdaterad: 2023-03-07 11:40

Liten storlek på konstgjord hjärtklaff är mindre farligt visar ny studie

Operation Foto: n/a

Forskare vid gruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet har i en studie analyserat patienter som genomgått byte av aortaklaff under perioden 2003-2018. Studien är publicerad i Journal of the American College of Cardiology, JACC, och visar att det är mindre farligt än vad man tidigare trott att få en konstgjord hjärtklaff i liten storlek relativt till patients kroppsstorlek.

Michael Dismorr Foto: Oliver von Olnhausen

Vid kirurgiskt byte av aortaklaff erhåller patienten en klaffprotes som matchar den egna klaffen i storlek. Ibland är protesens storlek för liten i förhållande till patientens kroppsstorlek och blir då trång. Detta gör att hjärtat måste anstränga sig för att pumpa ut det blod som kroppen behöver. Graden av trånghet mäts i Prosthesis Patient Mismatch, PPM.

–Tidigare studier har visat att både svår och måttlig PPM ger minskad överlevad och ökad risk för hjärtsvikt. I vår studie kan vi bekräfta att svår PPM minskar överlevnaden och ökar risken för hjärtsvikt, medan måttlig PPM har en mycket liten effekt på överlevnad och ingen effekt på risken för hjärtsvikt, säger Michael Dismorr, postdoktor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och försteförfattare till artikeln.

Studien

I studien inkluderades alla patienter som genomgått kirurgiskt biologiskt aortaklaffbyte i Sverige mellan åren 2003 och 2018 genom att inhämta data från svenska hjärtkirurgi registret. Databasen kompletterades med data från Socialstyrelsen. Genom att använda den statistiska metoden regressionsstandardisering kunde vi uppskatta risken för utfallen död, hjärtsvikt och reintervention i absoluta mått mellan grupperna ingen, måttlig och svår PPM.

Studien visar att den uppskattade riskskillnaden mellan ingen och måttlig PPM för död efter 10 års uppföljning var -1.7% (-3.3% till -0.1%), jämfört med -4.6% (-8.5% till -0.7%) vid svår PPM.

Motsvarande riskskillnad för hjärtsvikt efter 10 år vid måttlig PPM var -1.1% (-2.5% till 0.2%).

- En riskskillnad på enstaka procent efter 10 års uppföljning kan även om det är statistiskt signifikant inte sägas vara av större klinisk relevans. Däremot är det viktigt att påpeka att det här är hårda kliniska utfall. Vi har inte haft tillgång till data på “mjuka" utfall såsom livskvalitet, som skulle kunna vara nedsatt vid måttlig PPM och då självklart är av stor vikt för den enskilda patienten, säger Michael Dismorr.

Nästa steg

–Vi vill nu studera hur risken för PPM ser ut hos patienter som erhållit kateterburet aortaklaffbyte, ett så kallat TAVI-ingrepp. Detta är viktig kunskap när man vill avgöra om kateterburet eller kirurgiskt klaffbyte är det bästa alternativet för den enskilda patienten, säger Michael Dismorr.

Studien har finansierats genom anslag från Hjärt-lung fonden och Region Stockholm. Inga intressekonflikter har rapporterats.