Nyhetsarkiv

Covid-19 pandemin har satt fokus på journalistikens uppgift att granska och förmedla samhällsviktiga händelser och information. Det här är en krävande uppgift där journalistens informationsunderläge vad gäller medicin ibland kan vara en försvårande faktor.

Professor Juleen R. Zierath, vid KI och SRP Diabetes, erhåller 2021 Harold Rifkin Award "for Distinguished International Service in the Cause of Diabetes". Priset delas ut av American Diabetes Association (ADA).

Antalet självmord minskar bland vuxna, men ökar hos unga. Samtidigt så frågar skolor om hur de kan bli bättre på att samtala om självmord och psykisk ohälsa med sina elever. Därför har Suicide Zero, Mind, SPES och NASP, som tillsammans står bakom projektet Stör Döden, tagit fram ett utbildningsmaterial som riktar sig till lärare på högstadiet och gymnasiet.

I ett yttrande skärper nu etikrådet vid KI tonen mot det allt hårdare debattklimatet särskilt i samband med covid-19.

Nicolas Gustavo Guyon, doktorand vid Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, är medförfattare till en artikel som nyligen publicerats i Journal of Neuroscience som visar hur dysfunktionell hämning försämrar neuronaktivitetsförmågan att synkronisera, men ändå paradoxalt ökar hjärnvågor vanligtvis korrelerade med kognition.

Forskare vid Karolinska Institutet undersöker i en ny studie effekten och säkerheten av covid-19-vaccin hos patienter med nedsatt immunförsvar, som kan bli svårt sjuka om de drabbas av covid-19. Den 23 februari vaccinerades den första patienten i studien med ett mRNA-vaccin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet har hittills beviljats två anslag om totalt tio miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Igor Adameyko och Goncalo Castelo-Branco har tilldelats Göran Gustafssonpriset 2021. Priset delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien och består av ett forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hur har åtgärder som social distansering och karantän påverkar äldre personer under covid-19-pandemin? Ny forskning från professor Miia Kivipeltos grupp visar på några viktiga insikter – man fann flera negativa effekter, men samtidigt såg man att många levnadsvanor och beteenden i huvudsak inte förändrades under pandemins första våg, och att några till och med förbättrades.

Forskare vid Karolinska Institutet visar hur en viss typ av immunceller, makrofager, kan rekryteras in i bröstcancertumörer, där de omprogrammeras till att stödja och driva tumörväxt. I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS beskriver de att låga nivåer av tumörsuppressorproteinet TAp73 leder till hyperaktivering av NFkB-signallering och ett inflammatoriskt tillstånd i bröstcancer samt utsöndring av molekyler som rekryterar tumörbefrämjande makrofager in i tumören.

Fredagen den 26 februari besökte Stockholms regionråd Irene Svenonius och Tobias Nässén Karolinska Institutet med syfte att öka samverkan inom forskning och pandemiberedskap.

Jesper Kraus Schmitz vid forskargruppen Idrottsmedicin, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Complications following anterior cruciate ligament reconstruction" den 12 mars 2021. Huvudhandledare är Anders Stålman.

Familjen Kamprads stiftelse beslutade att i år dela ut 164 miljoner kronor i forskningsanslag till projekt som ska förbättra äldres livskvalitet.

En stor hjärnavbildningsstudie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet visar att det finns skillnader i hjärnans struktur som kan kopplas till samkönat sexuellt beteende. Mönster i hjärnan som skiljer sig åt mellan män och kvinnor var mindre uttalade hos icke-heterosexuella individer, och några av skillnaderna i hjärnan kunde kopplas till en genetisk benägenhet för icke-heterosexualitet. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Human Brain Mapping.

Måndagen den 1 mars och lördagen den 6 mars kommer Kunskapskanalen att sända en inspelning från Suicidpreventiva dagen som gick av stapeln den 10 september förra året och som arrangerades av Nationellt Centrum för Suicidforskning och prevention (NASP) tillsammans med Folkhälsomyndigheten, Mind, SPES samt Suicide Zero.

AIMBE-fellows representerar två procent av de främsta forskarna inom medicin och life-science och uppmärksammas regelbundet för sina bidrag inom undervisning, forskning och innovation. Yihai Cao har nu utnämnts till en av dem.

Swedish Foundations’ Starting Grant 2020 tilldelas KI-forskare, Carl Sellgren Majkowitz för sin forskning inom schizofreni.

Idag är levertransplantation den enda tillgängliga behandlingen vid den svåra leversjukdomen PSC. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Oslo universitet upptäckt vad som verkar vara den första rapporterade genetiska mutationen som orsakar PSC. Studien som publiceras i Science Translational Medicine ger nya förutsättningar för framtidens behandling.

Karl Ekwall, Institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut), är en av de nyinvalda ledamöterna i KIs Fakultetsråd. De nya ledamöternas mandatperiod sträcker sig från 1 januari 2021 och fram till 31 december 2023.

Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Region Stockholm har sedan knappt ett år samarbetat för att öka takten när det gäller införandet av precisionsmedicin vilket kortfattat innebär diagnostik, behandling och uppföljning vid rätt tidpunkt och anpassad efter patientens individuella förutsättningar. I det samarbetet har etableringen av ett virtuellt precisionsmedicinskt centrum varit prioriterat.

Många forskare är eniga om att en övergång till en mer växtbaserad kost är viktig för att minska vår klimatpåverkan. I en avhandling från Karolinska Institutet utvecklades och testades en ny metod för hållbara skolluncher. Den nya lunchen resulterade i 40 procent lägre klimatpåverkan, utan ökade kostnader eller minskad konsumtion.

Forskare vid Karolinska Institutet medverkar i en europeisk studie där man har undersökt överlevnad hos svårt sjuka Covid-patienter som behandlats med ECMO. Studiens resultat publicerades nyligen i Journal of Cardiothoracic and Vascular Anesthesia.

Karolinska Institutet ställer in de alternativa urvalen till läkarprogrammet (PIL), och tandläkarprogrammet (TAPIL) inför höstterminen 2021. I antagningsomgången HT2021 används i stället endast urvalsgrunderna betyg (66 procent) och högskoleprovet (34 procent) till dessa program.

Vi kan tillverka starkare spindeltråd än spindlarna själva. Det menar professorerna Jan Johansson (KI) och Anna Rising (KI och SLU).

Klamydiainfektion orsakas av bakterien Chlamydia trachomatis och är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen med ungefär 127 miljoner nya fall årligen i världen. Då infektionen är asymptomatisk kan man bära på den länge och ovetande överföra infektionen till andra.

EU-kommissionen har lanserat en beredskapsplan för att möta utmaningen med de olika mutationerna av coronaviruset. KI bidrar tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset i ett nytt nätverk för utvärdering och testning av nya vacciner.

Störningar i cellernas energiförsörjning kan orsaka en rad svåra sjukdomar men verkar också hänga ihop med åldrandet. För att hitta framtidens behandlingar behövs mer forskning kring mitokondriernas funktion. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat hur en viktig molekyl inuti mitokondrierna påverkar funktionen hos möss och bananflugor. Studien som publicerats i Science Advances tillför värdefull kunskap om tidigare relativt outforskade modifieringar av proteiner.

Inger Wårdh, lektor vid institutionen för odontologi, har beviljats ett forskningsanslag från Familjen Kamprads stiftelse om totalt 3,4 miljoner kronor för projektet ”Home-based oral hygiene support for improved quality of life”

För sin forskning inom HIV-vaccin och -design tilldelas professor Gunilla Karlsson Hedestam vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi 15 miljoner kronor i programstöd för tvärvetenskapliga, långsiktiga forskningsprogram (P01) från National Institutes of Health (NIH).

Hallå där Roman Kuster, doktorand vid sektionen för fysioterapi! Den 12 mars kommer du att försvara din avhandling "Advancing the measurement of sedentary behaviour – Classifying posture and physical (in-) activity”. Vad handlar den om?

Personer med kardiometabola riskfaktorer som högt blodtryck, fetma och diabetes har ökad risk för livshotande covid-19 som kräver respiratorbehandling på intensivvårdsavdelning. Riskfaktorerna har större betydelse hos yngre personer men det finns även tydliga kopplingar mellan svår covid-19 och andra sjukdomar såsom astma och kroniska inflammationssjukdomar. Fynden kan få betydelse inför kommande vaccinationer i yngre åldersgrupper, menar forskarna.

Närmare en av fem personer saknar proteinet α-aktinin-3 i sina muskelfibrer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa personers skelettmuskler består av en större andel långsamma muskelfibrer, som är mer uthålliga och energieffektiva och ger bättre tolerans mot kyla än snabba muskelfibrer. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Human Genetics.

Forskare vid Karolinska Institutet förklarar att neurotrofinet BDNF binder till neurotrofa receptorer trkB som fins på ytan på många hjärnceller, vilket utlöser signalvägar som är avgörande för mognad och tillväxt och påverkar hjärncellens funktioner. I en artikel som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Neuroscience, visar de även att BDNF/trkB-signalering spelar en betydande roll i den vuxna hjärnans funktion.

Förra året visade forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland att en viktig genetisk riskfaktor för svår covid-19 är nedärvd från neandertalare. Nu visar samma forskare i en studie som publiceras i PNAS att neandertalarna även bidrog med en skyddande variant. Hälften av alla människor utanför Afrika bär på denna genvariant som vid covid-19 minskar risken att bli inlagd på intensivvårdsavdelning med 20 procent.

Pandemin gjorde att utbildningen på kort tid fick ställa om till distansstudier, vilket krävt stora insatser från lärare, studenter och utbildningsadministratörer. Samtidigt har erfarenheterna skyndat på den pedagogiska utvecklingen.

Ett fyraårigt projekt med fokus på internationalisering inom utbildningen vid KI har precis avslutats. Projekts resultat och verktyg är nu tillgängliga och projektgruppen hoppas dessa ska inspirera andra att inleda liknande processer vid sina egna lärosäten.

Av de personer som utvecklade antikroppar mot SARS-CoV-2 i våras har 96% kvar dessa nio månader senare. De flesta har även ett SARS CoV-2 specifikt T-cellsminne. Immuniteten verkar i hög grad skydda mot återinfektion. Det visar den tredje uppföljningen i COMMUNITY-studien som undersöker långtidsimmunitet efter covid-19.

Forskare vid Karolinska Institutet har avslöjat ett centralt proprioceptivt organ inbyggt direkt i själva centrala nervsystemet och som fungerar som en inre rörelsesensor. Artikeln publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Neuron.

Under en vecka deltog KI-studenterna Praveen Pillai och Stephen Townsend, tillsammans med studenter från andra skolor, i en case-utmaning där de tävlade om att komma fram till en lösning för Pfizer och IBM att säkerställa en framgångsrik distribution av Covid-19 vaccinet, och KI-studenternas team vann utmaningen!

Alternativ till djurförsök hanteras oftast som en djurskyddsfråga. Men en ny rapport från Karolinska Institutet, visar att utvecklingen av nya metoder utan djurförsök är strategiskt viktig för svensk forskning och innovation.

Den 18 december 2020 sade Karolinska Institutet (KI) upp varumärkesavtalet med Karolinska Development AB.

Antivirala läkemedel är ett viktigt verktyg för att förebygga och behandla hiv. En ny studie på gravida kvinnor i Tanzania visar att livslång antiviral behandling även verkar vara effektivt för att hindra smittspridning från mor till barn. Resultaten kan få betydelse för Världshälsoorganisationens arbete med hiv-prevention i låg- och mellaninkomstländer. Studien som genomfördes av forskare vid bland annat Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften Lancet HIV.

Hallå där Petra Adebäck, doktorand vid sektionen för allmänmedicin och primärvård! Den 19 mars kommer du att försvara din avhandling "To be a child and survive a natural disaster”. Vad handlar den om?

Varianter av nio gener ökar risken för att drabbas av Addisons sjukdom, en ovanlig sjukdom där det egna immunförsvaret angriper binjurarna. Det visar den hittills största genetiska studien av patienter med Addisons sjukdom genomförd av forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Bergen, Norge. Fynden, som publiceras i tidskriften Nature Communications, ökar förståelsen för hur sjukdomen uppstår.

Neuroblastom är en pediatrisk tumörsjukdom med olika ansikten; en del av dessa tumörer mognar ut av sig själva, en del svarar bra på behandling medan andra är dödliga trots intensiv behandling. Som i många pediatriska tumörer så har man funnit få återkommande mutationer i neuroblastom.

Tycker du att det är svårt att hitta detaljerad information om KI:s forskning och forskare på webben? I så fall är du troligen inte ensam. Nu pågår ett projekt för att förbättra sökmöjligheter och presentation av forskningsinformation inom ramen KI:s program för informationshantering och Strategi 2030.  

Just nu deltar tre arbets- och fysioterapeuter inom äldreomsorgen i Stockholms stad i Karolinska Institutets 1-åriga magisterutbildning i demensvård. Vi träffar några av dessa deltagare för att höra vad utbildningen betytt för deras kompetensutveckling och för deras arbetsplats.

KI deltar i ett nytt EU-projekt som handlar om att använda Real World Data (RWD) för att förbättra uppföljningen efter bröstcancerbehandling, samt att utforma riktlinjer och bästa praxis för forskare, folkhälso- och tillsynsorgan i hela Europa. Detta för att underlätta anpassning av RWD i forskning och klinisk praxis.

2021 riktar Hagströmerbiblioteket fokus på konsten och konstnärerna. Vi inleder under våren med en utställning som visar illustrationer i böcker och grafiska blad ur bibliotekets egna samlingar, av några av konsthistoriens mest kända gestalter, skapad av vår curator Anna Lantz.

Framgången med de mRNA-baserade vaccinerna är ett lyft för hela mRNA-fältet och kan leda till nya behandlingar mot helt andra sjukdomar. Det konstaterar Kenneth Chien som är professor vid Karolinska Institutet och medgrundare till Moderna, ett av företagen som nu har utvecklat ett vaccin mot covid-19.

Patienter med allvarlig covid-19 som behandlades med cancerläkemedlet bevacizumab hade lägre dödlighet och återhämtade sig snabbare än patienter som bara fick standardbehandling. Det visar en klinisk studie i Italien och Kina som leddes av forskare vid Karolinska Institutet under februari-april 2020. Syremättnad i blodet, kroppstemperatur och inflammatoriska markörer förbättrades mer hos patienterna som fick bevacizumab utöver ordinarie vård. Studien publiceras i Nature Communications.