Nyhetsarkiv

​​Vår planet, vår hälsa – en dialog mellan generationerna, det var rubriken på årets Rosling-seminarium vid Karolinska Institutet. Det ägde rum den 5 oktober i samarrangemang med WHO och deltagarna fanns med både på plats och online.

Olika insatser i sjukvården kan ge olika mycket hälsa per satsad krona. Men hur tar man med subjektiva upplevelser som livskvalitet i dessa beräkningar? Forskare vid Karolinska Institutet hittar vägar till hälsoekonomiska beslut.

Hur räknar man egentligen på jämlikhet i hälsa? Forskarna Emelie Agardh och Matteo Bottai vid Karolinska Institutet söker nya metodologiska vägar, bland annat inspirerade av spelet Master mind. Läs en artikelserie från tidningen Medicinsk Vetenskap.

Att levnadsvanor påverkar hälsan är känt. Men även faktorer som du inte kan styra har en inverkan. Här är sex exempel.

Ha bil. Var inte fattig. Ha inte ett stressigt jobb. Ålder, kön och socioekonomi är några faktorer som påverkar risken att drabbas av sjukdom och för tidig död. Sverige har som mål att utjämna påverkbara hälsoklyftor inom en generation. Men är målet realistiskt? Och varför är det så svårt att nå? Läs en artikelserie om jämlik hälsa från tidningen Medicinsk Vetenskap.

Konflikter orsakar dödsfall och skador samt hälsokonsekvenser orsakat av att människor flyr, hälsosystem kollapser och ökad spridning av infektionssjukdomar. Men i DR Kongo, som har varit drabbat av konflikt och instabilitet i årtionden, är konflikt i sig en dålig indikator på barns hälsa. I sin studie jämför Mattias Schedwin täckningsgraden av viktiga indikatorer för barnhälsa mellan olika provinser i DR Kongo och deras samband med barnadödlighet och konfliktnivå i landet

En ny studie som publicerats i den ansedda tidskriften The Lancet visar att medicinsk abort kan genomföras både säkert och effektivt på distans, utan rutinmässig ultraljudsundersökning. Studien, som är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och Kapstadens universitet i Sydafrika, öppnar upp möjligheter att tillhandahålla säkra aborter i resursfattiga områden.

Forskare vid Karolinska Institutet och University of Bristol har undersökt sambandet mellan vald förlossningsmetod och sexuellt välmående flera år efter förlossningen. Studien, som publicerats i tidskriften BJOG, visade ingen skillnad i sexuell frekvens eller sexuell tillfredsställelse hos kvinnor som förlösts vaginalt alternativt med kejsarsnitt.

Anna-Mia Ekström har varit involverad i Centrum för hälsokriser från allra första början och är nu med i styrgruppen. Innan centrumet bildades var hon med i KI:s interdisciplinära resursgrupp för covid-19 (KIRP), och den task force som var med och skapade centrumet. Precis som med hennes många övriga engagemang så är hennes målsättning att göra skillnad, framför allt för de mest sårbara.

The majority of cold wave related deaths occurred in middle-income countries followed by high-income countries, deaths were likely to occur during heat waves than cold waves or severe winter weather, in particularly in high-income countries and increased CO2 emissions can result in an increased number of deaths during severe weather events. That is the conclusion of a recently published study that looked at extreme weather events and deaths in the years 1999 to 2018.

Läkarstudentföreningen IFMSA driver kampanjen Vår hälsa brinner för att uppmärksamma och utbilda om klimatförändringarnas hälsoeffekter. Studenterna ser ett behov av att arbeta konkret med frågan och inte minst under sin vårdutbildning. De har tagit fram en alfabetsserie som illustrerar klimatets påverkan på folkhälsa och håller i utbildningsworkshops. Inte minst under Almedals-veckan där de höll i en workshop och delade ut posters med alfabetet till makthavare och andra intresserade.

Fredagen den 20 maj hade doktoranden Daniel Helldén sin halvtidskontroll på institutionen för global folkhälsa. Genom att använda en "SDG Synergies Approach" och intervjuer med intressegruper, undersöker Daniel vilka synpunkter och uppfattningar som finns om kopplingarna mellan de globala målen, olika sektorer och barnhälsa i Kambodja. Han använder även maskininlärning för att undersöka icke-hälsomässiga riskfaktorer för sjuklighet från infektionssjukdomar.

När andra flyr en plats skyndar sig Johan von Schreeb dit. Han har stor erfarenhet av att skapa ordning i kaotiska situationer – men som administratör är han rent katastrofal. Möt professorn som vill styra upp framtidens hälsokriser.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur parasiten Trypanosoma cruzi bildar nya varianter som är bättre på att undvika immunsystemet och orsaka sjukdom. Kunskapen kan leda till nya metoder för att diagnostisera, förebygga och behandla Chagas sjukdom, som drabbar miljontals människor i Central- och Sydamerika och årligen leder till tusentals dödsfall. Studien har publicerats i tidskriften eLife.

Ett av KI:s mest omfattande internationella samarbeten är med Makerere University i Uganda. Lagom till Makereres hundraårsjubileum tar nu samarbetet formen av Centre of Excellence for Sustainable Health. I maj besökte en KI-delegation Uganda för att befästa samarbetet.

Två av 2022 års hedersdoktorer, H.K.H Prins Daniel och Soumya Swaminathan, medverkade vid ett seminarium om hållbar hälsa som anordnades på Karolinska Institutet fredagen den 29 april. Fokus låg på prevention och hälsa på lång sikt.

Christine Fransman letade efter något nytt i karriären och ville lära sig mer om hälso och sjukvård i katastrofer när hon hittade kursen Public Health Response in Disasters på Karolinska Institutet. Hon har en bakgrund inom hälsovetenskap och arbetar som research manager på ett sjukhus hemma i Nederländerna.

Den globala uppvärmningen kommer sannolikt att leda till att allt fler behöver sjukvård på grund av allvarliga saltrubbningar i blodet, ett tillstånd som kallas hyponatremi. Enligt en ny studie från Karolinska Institutet beräknas en temperaturhöjning på 2 grader öka belastningen på sjukvården till följd av hyponatremi med nästan 14 procent. Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

Under två halvdagar samlades studenter, forskare & andra från en rad olika ämnesområden online för att samtala kring frågor som rör ojämlikhet & sårbarhet i relation till covid-19-pandemin i Norden. The Nordic Pandemic Network, ett interdisciplinärt nätverk för samarbete om frågor som rör covid-19 & dess påverkan på de nordiska länderna, stod som värd. KI är en del av nätverket, tillsammans med University of Copenhagen, Roskilde University, University of Stavanger & Hanken School of Economics.

Studenterna på 2021/2022-års Erasmus Mundus masterprogram Public Health in Disasters ska snart avsluta sin tid i Sverige och resa vidare. Vi pratade med Rickkye Gan och Collins Santhanasamy om vad som fick de intresserade av programmet, vad de lärt sig och vad de tar med sig från sin tid i Sverige.

Anna Kågesten och Karin Båge, biträdande lektor respektive doktorand vid Institutionen för Global Folkhälsa, är medförfattare till en ny forskningsrapport som nyligen publicerats på uppdrag av Expertgruppen för Biståndsanalys. Rapporten handlar om hur normer och värderingar både motverkar och främjar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och hur vi genom att förstå dessa kan se bättre resultat inom olika biståndsprojekt.

Den nuvarande pandemin visar hur snabbt felaktig hälsoinformation kan spridas. Det finns dock effektiva sätt för att motverka osanningar, visar en ny studie om strategier för hälsokommunikation vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Global Health. Studien, som fokuserat på missuppfattningar om tyfoidfeber i Sierra Leone, tyder också på att det är mer effektivt att nämna och därefter korrigera felaktiga påståenden än att enbart tillhandahålla vetenskapliga fakta.

Line Gordon och Tobias Alfvén medverkade under Nobel Calling Stockholm 2021 med en föreläsning på Nobelmuseet som arrangerades av Karolinska Institutet och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Med fokus på Förenta Nationernas klimatpanels (IPCC) senaste rapport sammanfattades och diskuterades kunskapsläget kring klimat- och miljöförändringar och hur detta påverkar världens barn.

Mariam Claeson är senior projektledare för Political Economy of Adolescent Mental Health vid Institutionen för Global folkhälsa på KI. Efter många års arbete utomlands är hon tillbaka på KI där hennes resa började som läkarstudent. Hon diskuterar framsteg inom barnhälsa globalt, särskilt minskning av barnadödlighet, men är oroad över de stora motgångarna som pandemin orsakat. Hennes fokus ligger nu på hur man kan förbättra psykisk hälsa och välbefinnande för barn och ungdomar.

Det globala införandet av WHO:s folkhälsoinsatser riktade mot alkohol, ohälsosam mat och rökning går trögt visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och London School of Hygiene & Tropical Medicine och publicerats i tidskriften The Lancet Global Health. Enligt forskarna går utvecklingen långsammast i fattiga länder, länder med bristande demokrati och där företag har stort inflytande i form av exempelvis korruption, mutor och politisk favorisering.

I oktober arrangerade WHO och Karolinska Institutet det första Roslingseminariet på temat ”Health Equity and Pandemics – a Moonshot for Sustainable Health”. Här betonades att vägen till hållbar hälsa går genom globalt samarbete och ett internationellt perspektiv där fokus ligger på världens allra mest utsatta.

Under rubriken Hur ska vi bygga beredskap inför nästa hälsokris? hölls i slutet av september ett seminarium vid KI. Här samlades en expertpanel som inkluderade representanter från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa och sekreterare i WHO, talade om WHO-rapporten ”COVID-19: Make it the Last Pandemic” som seminariet kretsade kring.

Efter många års intensiv forskning och överväganden bland forskare världen över har WHO nu uppdaterat de tidigare riktlinjerna för luftkvalitet från 2005. De nya riktlinjerna är ambitiösa och betonar vikten av att sänka koncentrationerna av luftföroreningar på alla nivåer. Minskade luftföroreningar beräknas leda till mycket stora förbättringar av folkhälsan för människor i alla åldrar och samtidigt bidra till arbetet för klimatneutralitet.

Fattigdom och våldsamheter pågick redan innan en jordbävning drabbade Haiti i mitten av augusti. Tusentals människor lever i dag i informella internflyktingläger i huvudstaden Port-au-Prince. Dit åkte KI-doktoranden och sjuksköterskan Martina Gustavsson för att arbeta med Läkare Utan Gränsers akutteam.

I torsdags den 16 september invigdes Centre of Excellence for Sustainable Health (CESH), ett digitalt kompetenscentrum som etablerats i samarbete med Makerere University i Uganda. Syftet med centret är att med hjälp av ett långsiktigt partnerskap främja hållbar hälsa och bidra till Agenda 2030.

Unga människor riskerar att bli allvarligt sjuka i tuberkulos och sprida sjukdomen vidare. Därför har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kartlagt vilka faktorer som påverkar behandlingsresultatet hos 10–24-åringar med tuberkulos i Brasilien, där sjukdomen ökar. För att hantera den globala tuberkulosepidemin behövs större fokus på denna åldersgrupp i nationella och internationella program, menar forskarna bakom studien, som publiceras i The Lancet Global Health.

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet och Harvard University som publiceras i tidskriften Journal of Hepatology. I takt med att förekomsten av fetma ökar riskerar allt fler unga att utveckla fettlever, menar forskarna.

Den evolutionära förmågan att identifiera sjuka individer är viktig för att minska smittspridning och på så sätt öka chanserna att överleva. De flesta djur klarar det, men det har länge diskuterats om människan har detta beteendeimmunförsvar. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att jägar-samlar-grupper med stor säkerhet identifierar sjuka från Västeuropa. Studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en teknik för kostnadseffektiv övervakning av global spridning av nya sars-cov-2-varianter. Tekniken presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Kontinuerlig hud-mot-hudkontakt med start direkt efter födelsen, redan innan barnet stabiliserats, kan minska dödligheten med 25 procent hos nyfödda med mycket låg födelsevikt. Det visar en studie i låg- och medelinkomstländer som koordinerats av WHO på initiativ av forskare vid Karolinska Institutet och som nu publiceras i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine.

Klimatförändringar kan ha skadlig effekt på barns hälsa, trots detta finns idag få studier som visar hur klimatförändringarna påverkar hälsan hos barn. En ny studie som sammanställt 300 artiklar på området visar att barns hälsa påverkas både genom direkta förändringar i närmiljön, som ökat extremt väder, och indirekt, som luftföroreningar och förändrade ekosystem. Studien som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet publicerades nyligen i Lancet Planetary Health.

Antivirala läkemedel är ett viktigt verktyg för att förebygga och behandla hiv. En ny studie på gravida kvinnor i Tanzania visar att livslång antiviral behandling även verkar vara effektivt för att hindra smittspridning från mor till barn. Resultaten kan få betydelse för Världshälsoorganisationens arbete med hiv-prevention i låg- och mellaninkomstländer. Studien som genomfördes av forskare vid bland annat Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften Lancet HIV.

Karolinska Institutet och Makerere University har ingått ett avtal om att etablera Centre of Excellence for Sustainable Health (CESH), ett kompetenscentrum för att främja partnerskap och utveckla kapacitet, resurser och verktyg för forskare och beslutsfattare i hela världen. Avtalet är nästa steg i ett fördjupat samarbete mellan lärosätena.

I länder med stor kirurgbrist är det vanligt att vissa kirurgiska ingrepp utförs av vårdpersonal med lägre formell kompetensnivå. Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med bland annat Kamakwie Wesleyan Hospital, Sierra Leone, studerat säkerheten och effektiviteten vid ett vanligt ingrepp. Studien som publiceras i JAMA Network Open visar att ljumskbråcksoperationer av så kallade associate clinicians vid ett sjukhus i Sierra Leone var minst lika säkra som läkarnas.

Vi lever allt längre och det ökar risken att drabbas av demens. Nu har forskare vid Karolinska Institutet studerat hur en aktiv livsstil och att avstå från rökning kan påverka den utvecklingen. Resultaten som publiceras i PLOS Medicine tyder på att god hjärt-kärlhälsa över tid kan minska risken för demens.

Svårigheter att etablera egen andning vid födseln är en av de vanligaste dödsorsakerna bland nyfödda. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet utvärderat en metod för hjärt-lungräddning som inte tidigare använts av barnmorskor. Studien som publiceras i New England Journal of Medicine visar att larynxmask är ett säkert och lättanvänt alternativ till andra metoder som kan lämpa sig särskilt väl i låginkomstländer.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för snabb, billig, men ändå träffsäker provtagning för covid-19. Metoden förenklar och frigör testningen från dyra reaktionssteg vilket möjliggör uppskalning av diagnostiken. Det gör metoden särskilt attraktiv för platser och situationer med begränsade resurser. Den är lika intressant för upprepad testning och för att flytta resurser från dyr diagnostik till andra delar av vårdkedjan. Studien publiceras i Nature Communications.

Samarbete, tydligt beslutsfattande för vårdpersonal samt flexibla beredskapsplaner är nyckelfaktorer för att upprätthålla hälso- och sjukvårdssystem vid utmaningar som en översvämning, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört två sätt att förmedla kognitiv beteendeterapi, KBT, till personer med hälsoångest, ett tillstånd som riskerar att öka i spåren av covid-19. Av drygt 200 studiedeltagare gick hälften i KBT via internet, och hälften i traditionell KBT öga mot öga. Resultaten som publiceras i JAMA Psychiatry visar att internetbehandlingen gav liknande resultat, och kan fungera som ett alternativ till fysiska möten för att hjälpa personer som är oroliga för sin hälsa.

Karolinska Institutet har i dag fått i uppdrag av Socialstyrelsen att arrangera träning och övning för bland annat vårdpersonal i hantering av personlig skyddsutrustning, med anledning av covid-19. Det är Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska Institutet som får uppdraget att utbilda, träna och öva personal.

Forskare vid Karolinska Institutet har genomfört den första randomiserade studien av civila med akuta krigsskador på plats vid sjukhus i konfliktområden. Studien som publiceras i The Lancet Global Health visar att en ny, mer kostsam metod för sårbehandling inte ger bättre sårläkning än standardbehandling. Forskarna hoppas kunna inspirera till nya forskningsprojekt i konfliktområden som förbättrar vården av denna utsatta patientgrupp.

I dagarna har en omfattande workshop genomförts för att komma närmare visionen om att skapa ett virtuellt centrum för hållbar hälsa. Tillsammans med Makerere University i Uganda driver Karolinska Institutet utvecklingen där fokus ligger på icke smittsamma sjukdomar och andra diagnoser med hög sjukdomsbörda.

Det var med chock och besvikelse som Nobelprisvinnaren Michael Kremer först studerade resultatet av hans numer berömda skolstudie i Kenya på 1990-talet. Siffrorna visade att fler läroböcker inte gjorde något för att förbättra skolresultaten, tvärt emot vad de flesta forskare trodde. Men istället för att ge efter för besvikelsen grävde Kremer djupare för att ta reda på vilka åtgärder som verkligen gjorde susen och fick till slut svaret: riktad hjälp för svagare studenter.

Sammanlagt 170 miljoner. Det är årets utdelning från EU-kommissionen inom ramen för finansieringsprogrammet för hälsa i Horizon2020. Totalt stöds 20 forskningsprojekt vid Karolinska Institutet, varav tre också koordineras härifrån: en kartläggning av vad vi exponeras för i miljön; en kartläggning av hjärnans olika nervceller; samt ett projekt för att få ned dödligheten kring förlossningar i fyra afrikanska länder.

Jenny Löfgren vid gruppen Kärlkirurgi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, har tillsammans med forskare från Ghana, USA och Sverige genomfört en studie om ljumskbråcksoperationer som nyligen publicerades i JAMA Surgery. Studien visar att legitimerade läkare utan specialistutbildning mycket väl kan utföra ljumskbråcksoperationer.