Prevention nyckeln till friskare framtid
Två av 2022 års hedersdoktorer, H.K.H Prins Daniel och Soumya Swaminathan, medverkade vid ett seminarium om hållbar hälsa som anordnades på Karolinska Institutet fredagen den 29 april. Fokus låg på prevention och hälsa på lång sikt.
– Vi kan inte diskutera människors hälsa utan att samtidigt prata om planetens hälsa. Här krävs ett mer långsiktigt perspektiv, något som vi som universitet kan bidra med, sa KI:s rektor Ole Petter Ottersen och hänvisade till det upprop som 126 Nobelpristagare skrev under 2021 om att världen måste göra en global omställning.
Han avslöjade också en nyhet: Inom kort kan KI lansera en ny professur i kardiovaskulär prevention. Professor emerita Mai-Lis Hellénius, som innehaft en liknande titel under sin forskarkarriär, presenterade data från studier som visar att icke smittsamma sjukdomar står för cirka 80 procent av sjukdomsbördan och att en stor del går att förebygga med en mer hälsosam livsstil.
– Det pågår en tyst pandemi av stillasittande. Ungdomar över stora delar av världen sitter still nio timmar om dagen och det ökar risken för en rad sjukdomar. Här behöver vi inte mer kunskap, vi behöver mer rörelse och implementering av fysisk aktivitet, sa hon och initierade sin numera klassiska ”Kiruna”-övning då hela auditoriet fick göra tio sit-downs.
Samarbetsprojekt med kronprinsessparet
Docent Gisela Nyberg berättade om de samarbetsprojekt hon har med kronprinsessparet: Generation Pep och En frisk generation. Bakgrunden är att det finns stora sociala ojämlikheter bland unga i Sverige i dag.
– Barn till föräldrar med lägre utbildning har sämre kostvanor, rör på sig mindre och drabbas oftare av obesitas. Syftet med båda projekten är att ge fler unga, inte minst i utsatta grupper, möjligheten att leva ett hälsosamt liv. Skolor och föräldrar är viktiga måltavlor här, sa Gisela Nyberg.
Att även Sverige – som uppfattas som ett land som arbetat mycket med jämlikhetsfrågor – har stora utmaningar när det gäller att ge alla samma möjlighet till ett friskt och hälsosamt liv förvånade Soumaya Swaminathan, vetenskaplig chef för WHO och på plats i Sverige för att promoveras till hedersdoktor vid KI. Även hon talade om vikten av att fokusera på att minska riskfaktorer för icke smittsamma sjukdomar som ett sätt att förbättra framtida hälsa.
Sjukdomarna som belastar mest globalt
– Sedan 1990 har sjukdomar som hjärtattack, stroke, diabetes och KOL klättrat upp i toppen på listan över de sjukdomar som belastar den globala hälsan mest. Genom förbättrad livsstil kan man minska risken för dessa sjukdomar. Hälsan i världen blir bättre men låginkomstländer halkar efter. Forskning visar dock att det går att påverka, till exempel genom att införa ökad skatt på sötade drycker som man gjort i Filippinerna, sa hon.
I slutet av seminariet medverkade Maja Fjaestad, statssekreterare vid Socialdepartementet, i en frågepanel. Hon önskade sig att hälsofrågor skulle utgöra en större del av det politiska samtalet.
– Det talas för lite om det trots att det påverkar oss så mycket. Jag har suttit i så många paneler och sagt att mer kunskap behövs men här behövs snarare handling, sa hon.
Men för att åstadkomma förändring krävs åtgärder på samhällsnivå, bortom individuella livsstilsval, konstaterade professor Stefan Swartling Peterson som modererade seminariet.
– Vi måste göra det lätt att göra rätt! sa han.