Företagsinflytande förknippat med långsamt införande av folkhälsoinsatser globalt
Det globala införandet av WHO:s folkhälsoinsatser riktade mot alkohol, ohälsosam mat och rökning går trögt visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och London School of Hygiene & Tropical Medicine och publicerats i tidskriften The Lancet Global Health. Enligt forskarna går utvecklingen långsammast i fattiga länder, länder med bristande demokrati och där företag har stort inflytande i form av exempelvis korruption, mutor och politisk favorisering.
År 2013 antog Världshälsoorganisationens 194 medlemsstater ett handlingsprogram för att motverka icke-smittsamma sjukdomar såsom hjärtkärlsjukdomar, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar. Åtgärdsprogrammet inkluderar totalt 19 rekommendationer som syftar till att förebygga sjukdom samt förbättra monitorering och behandling.
Utöver nationella mål, handlingsplaner och kliniska riktlinjer inkluderar rekommendationerna åtgärder för att minska efterfrågan på skadliga produkter som tobak, alkohol och ohälsosam mat. Dessa förebyggande insatser anses viktiga för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål om att minska förtida död i icke-smittsamma sjukdomar med en tredjedel mellan 2015 och 2030.
I den aktuella studien studerade forskarna i vilken utsträckning medlemsstaterna infört åtgärderna och analyserade vilka nationella faktorer som kunde kopplas till graden av implementering. Analysen bygger på WHO:s egna rapporter samt ett ramverk av nationella indikatorer som författarna har tagit fram.
Forskarna konstaterade att i genomsnitt hade enbart en tredjedel av folkhälsoinsatserna införts till fullo år 2020. När delvis genomförda insatser räknades som en halv poäng var genomsnittet 47 procent, vilket är en ökning från 45,9 procent 2017 och 39 procent 2015.
Åtgärder mot alkohol, skräpmat och rökning i botten
Införandet var lägst när det kom till åtgärder mot alkohol, ohälsosam mat och tobak. Till exempel saknade två tredjedelar av länderna år 2020 restriktioner mot att marknadsföra ohälsosam mat till barn. Åtgärder mot alkohol minskade i genomsnitt mellan 2015 och 2020, medan åtgärder mot rökning ökade något. De vanligaste insatserna var kliniska riktlinjer och nationella handlingsplaner och mål för att bekämpa folkhälsosjukdomar.
– Vår studie visar att införandet av WHO:s folkhälsoinsatser går trögt, särskilt när det kommer till insatser riktade mot riskfaktorer som rökning, alkohol och ohälsosam mat. Det är oroväckande eftersom icke-smittsamma sjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen i dag, även när det gäller förtida död. Detta är också sjukdomar som i flera fall kan öka risken att dö av infektionssjukdomar som covid-19 eller tuberkulos, säger studiens korresponderande författare Hampus Holmer, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, som genomfört studien tillsammans med Luke Allen, forskare vid London School of Hygiene & Tropical Medicine, Storbritannien, och professor Simon Wigley vid Bilkent University, Turkiet.
Genomförandet går särskilt långsamt i fattiga länder och länder med bristande demokrati. I botten ligger tre länder i Västafrika – Ekvatorialguinea, Guinea-Bissau och Sierra Leone – med en till två delvis införda åtgärder. Norge och Turkiet ligger i topp med 90 procent helt eller delvis införda insatser medan Sverige ligger efter med cirka 60 procent helt eller delvis införda åtgärder.
Koppling till företagsinflytande
Forskarnas analys visar att den positiva effekten av demokrati försvann om företagens politiska inflytande var högre än genomsnittet. Företags inflytande bedömdes med ett befintligt index med 25 parametrar, inklusive korruption, mutor och politisk favorisering samt utländska investeringar och bidrag till politiska kampanjer. Lobbying ingick inte i bedömningen eftersom det saknades tillförlitliga data för ett stort antal länder, vilket forskarna konstaterar är en begränsning i studien.
– Vår analys visar att företags politiska inflytande är förknippat med graden av införande: Ju större inflytande företag hade, desto lägre införande av förebyggande folkhälsoinsatser. Även om vi inte kan bevisa ett orsakssamband tyder våra fynd på att mer insatser behövs för att stötta framför allt ekonomiskt svaga länder i att införa folkhälsoinsatser, särskilt kring kommersiella produkter, säger studiens försteförfattare Luke Allen.
Forskarna fann också att länder som haft många dödsfall i icke-smittsamma sjukdomar vidtog fler åtgärder, vilket skulle kunna tolkas som att beslutsfattare blir sporrade att agera när sjukdomsbördan stiger. Detta kan vara ett problem eftersom det kan ta flera år innan sjukdomsbördan påverkas.
Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Svenska Läkaresällskapet, National Institute for Health Research, Storbritannien, och Fulbright-kommissionen. Inga intressekonflikter har rapporterats.
Publikation
“Implementation of non-communicable disease policies from 2015 to 2020: a geopolitical analysis of 194 countries.” Luke N Allen, Simon Wigley, Hampus Holmer, The Lancet Global Health, online 20 oktober, 2021, doi: 10.1016/PIIS2214-109X(21)00359-4