Jägar-samlar-grupper identifierar sjuka européer utan svårighet
Den evolutionära förmågan att identifiera sjuka individer är viktig för att minska smittspridning och på så sätt öka chanserna att överleva. De flesta djur klarar det, men det har länge diskuterats om människan har detta beteendeimmunförsvar. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att jägar-samlar-grupper med stor säkerhet identifierar sjuka från Västeuropa. Studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.
– Vi har testat om människor har en förmåga att kunna identifiera sjukdom hos en person från en annan grupp som man har få eller inga erfarenheter av, under de första timmarna efter insjuknande. Det har vi gjort genom att på ett unikt sätt kombinera experimentella metoder med fältstudier, säger Artin Arshamian, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.
Det är känt sedan tidigare att däggdjur kan identifiera sjuka individer från sin egen art och på sätt undvika risken att själva smittas. Den förmågan är ett viktigt resultat av evolutionen.
Det har länge varit okänt om även människan har ett liknande beteendeimmunförsvar, och då i första hand när det gäller grupper från andra kulturer än den man själv tillhör (så kallade utgrupper).
Nu har ett stort internationellt forskarteam från Karolinska Institutet, University of York, National Autonomous University of Mexico, University College London, The University of Melbourne, samt Lunds och Stockholms universitet testat om förmågan att känna igen en sjuk person är en universell mänsklig egenskap.
Från regnskog till Mexico City
En grupp svenska försökspersoner injicerades med en bakteriekomponent eller placebo. Efter två timmar fotograferades deltagarnas ansikten. I nästa steg fick andra försökspersoner från Sverige, och med hjälp av ett nätverk av fältlingvister och antropologer, fem andra grupper världen över försöka identifiera vilka av dessa ansikten som var friska och vilka som var sjuka.
Sammantaget hade dessa deltagare olika exponering för människor från Sverige, från ständig exponering till ingen exponering överhuvudtaget.
Tre av dessa grupper tillhör små jägar-samlar-grupper från Thailand, Malaysia och Mexiko som lever i regnskogen, samt öknen utan tillgång till tv och internet. Vid sidan av dessa jägar-samlar-grupper testades också personer från två storstäder utanför Europa. En grupp kom från en medelstor stad i Thailand och en annan från metropolen Mexiko City.
Samtliga grupper kunde i mycket hög utsträckning känna igen en sjuk person, men resultaten var delvis överraskande.
– Vi trodde förvisso att samtliga grupper skulle kunna identifiera en sjuk person, men antog också att grupper med större exponering skulle ha ett övertag mot grupper som hade låg eller ingen erfarenhet av sjuka svenskar. Men det stämde inte alls och gruppen svenska försökspersoner var inte bättre än alla de andra trots att de under hela sina liv har exponerats för både friska och sjuka svenska ansikten. Som exempel var thailändarna till och med lite bättre på det här, säger Artin Arshamian.
– Det är kanske en extra viktig förmåga i ljuset av pandemin som påmint oss om hur en dödlig sjukdom snabbt kan spridas över hela världen, tillägger han.
Omvärdera teori om utgrupper
Sedan tidigare vet man att västerlänningar anser att blek läpp- och ansiktsfärg, samt hängande mungipor och ögonlock är tecken på sjukdom, men det är osäkert om alla grupper använder sig av dessa ledtrådar.
Resultatet verkar också motbevisa en teori om hur en grupp bedömer en utgrupp.
– En teori om utvecklingen av ett beteendeimmunförsvar menar att evolutionen har lett till att vi tar det säkra före det osäkra för att avgöra om en främling är frisk eller sjuk, och därmed hellre fäller än friar. Vi visar att det inte stämmer och att jägar-samlar-grupper utan någon erfarenhet av västerlänningar kan vara helt objektiva i sina bedömningar.
Nu arbetar forskarna med parallella projekt, bland dem att undersöka om sjuka och friska kan identifieras på sättet de rör sig.
– Generellt så vet vi fortfarande mycket lite om hur jägar-samlar-grupper beter sig och våra antaganden om många olika psykologiska beteenden är nästan uteslutande baserade på hur västerlänningar beter sig. Men vår studie visar att det är nödvändigt att direkt studera dessa grupper för att bättre förstå mänskligt beteende.
Forskningen finansierades av Netherlands Organization for Scientific Research (NWO), Ammodo KNAW Award, Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences, och Stockholm Stress Center. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Publikation
“Human sickness detection is not dependent on cultural experience”, Artin Arshamian, Tina Sundelin, Ewelina Wnuk, Carolyn O'Meara, Niclas Burenhult, Gabriela Garrido Rodriguez, Mats Lekander, Mats J. Olsson, Julie Lasselin, John Axelsson, Asifa Majid. Proceedings of the Royal Society B, 14 juli 2021, doi: 10.1098/rspb.2021.0922.