Nya luftkvalitetsriktlinjer från WHO - en milstolpe i arbetet för förbättrad luftkvalitet

Uppdateringen av WHO:s riktlinjer för luftkvalitet har varit nödvändig eftersom forskningsresultat under de senaste decennierna har påvisat allvarliga hälsoeffekter av luftföroreningar där nästan alla organsystem i kroppen påverkas. Luftföroreningar rankas idag som den fjärde viktigaste riskfaktorn för sjukdomar och dödlighet globalt (efter högt blodtryck, rökning och kostfaktorer).

Nyare studier och större forskningsprogram har dessutom visat att negativa effekter av luftföroreningar även kan ses vid mycket låga nivåer och att det inte verkar finnas någon undre gräns. Ett huvudbudskap i de nya riktlinjerna är därför att varje minskning av halten av de viktigaste luftföroreningarna ger hälsovinster för befolkningen, även i områden med låga halter. Detta motiverar ett nytt synsätt i arbetet för förbättrad luftkvalitet och WHO framhåller betydelsen av att genomföra åtgärder för att minska den genomsnittliga exponeringen i befolkningen, förutom att som nu övervaka att halterna i miljön inte överskrider gränsvärden.

Kostnadseffektiva åtgärder

Förutom att vara en av de viktigaste riskfaktorerna för global folkhälsa så medför luftföroreningar även en mycket stor ekonomisk börda för samhället. De globala hälsorelaterade externa kostnaderna uppskattades av Världsbanken till 5 000 miljarder dollar 2013, med ytterligare 225 miljarder dollar i förlorad arbetskraftsproduktivitet. För WHO:s europaregion med 48 medlemsländer beräknade OECD 2015 den totala årliga ekonomiska kostnaden för hälsoeffekter och dödlighet från luftföroreningar, inklusive uppskattningar av sjukdomsrelaterade kostnader, till 1 575 miljarder dollar.

Hälsovinsterna med förbättrad luftkvalitet anses vara väsentligt större än kostnaderna för att genomföra luftkvalitetsåtgärder. Det nära sambandet mellan luftföroreningar och utsläpp av växthusgaser ökar dessutom kostnadseffektiviteten. En minskning av utsläpp av luftföroreningar kan bidra till arbetet för klimatneutralitet och vice versa, vilket gör att effekterna av investeringar inom ett område kan få dubbel effekt.

WHO:s rekommendation 2021

I de nya riktlinjerna rekommenderar WHO att det årliga medelvärdet för PM_2,5-koncentrationen (PM_2,5 är inandningsbara partiklar som kan hålla sig svävande länge i luften) utomhus inte bör överstiga 5 µg/m³ och att det årliga medelvärdet för kvävedioxid inte överstiger 10 µg/m³. Riktlinjerna är rekommendationer till medlemsstaterna och inte juridiskt bindande, men ger ett viktigt underlag för arbetet med att minska luftföroreningarna och samtidigt ta itu med klimatförändringarna. De i Europa juridiskt bindande gränsvärdena (i Sverige Miljökvalitetsnormer) för årliga medelvärden är 25 µg/m³ för PM_2,5 och 40 µg/m³ kvävedioxid, medan Riksdagens långsiktiga Miljömål för Frisk luft har preciserats av Regeringen till 10 µg/m³ för årsmedel av PM_2,5 och 20 µg/m³ för årsmedel av kvävedioxid.