Goda vanor i medelåldern kopplat till minskad risk för demens
Vi lever allt längre och det ökar risken att drabbas av demens. Nu har forskare vid Karolinska Institutet studerat hur en aktiv livsstil och att avstå från rökning kan påverka den utvecklingen. Resultaten som publiceras i PLOS Medicine tyder på att god hjärt-kärlhälsa över tid kan minska risken för demens.
Tidigare forskning tyder på att insatser för bättre hjärt-kärlhälsa kan minska antalet människor som drabbas av demens med upp till en tredjedel globalt. Men det finns lite forskning kring eventuella samband mellan god hjärt-kärlhälsa i medelåldern och minskad risk för demens senare i livet.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med bland andra Institutet för hälsa och välfärd i Finland studerat det sambandet med data som sträcker sig över tre decennier.
Rökning, fysisk aktivitet och BMI
Studien bygger vidare på ett finskt forskningsprojekt om kardiovaskulära riskfaktorer och åldersdemens. Resultaten i den nya studien bygger på 1 449 deltagare som följts mellan 1972-87 till 1998, och 744 överlevande som följts under ytterligare åtta år från 1998 till 2005-2008.
Deltagarnas hjärt-kärlhälsa utvärderades från medelåldern till sent i livet enligt tre livsstilsfaktorer och tre fysiska värden. Livsstilsfaktorerna var rökning, fysisk aktivitet, och vikt mätt i BMI. De fysiska mätvärdena var blodsockernivå (fastevärden), kolesterol och blodtryck.
Lågt blodtryck missvisande hos äldre
Forskarna fann att deltagare med medelgod eller mycket god hjärt-kärlhälsa i medelåldern och framåt löpte en lägre risk att som äldre drabbas av demens. Livsstilsfaktorerna verkar ha särskilt stor betydelse för den positiva utvecklingen, och då speciellt att avstå från rökning.
De fann också ett oväntat samband mellan önskvärda fysiska mätvärden och demens hos de äldre deltagarna i studien.
– Lågt blodtryck och låga kolesterolvärden är också vanligt vid demens, och på så sätt överlappar dessa värden varandra i det här sammanhanget, säger Yajun Liang, forskarassistent på institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.
Forskarna noterar att data om deltagarnas kostvanor respektive plasmaglukos hos de medelålders deltagarna saknas i studien. Eftersom det är en observationsstudie kan den inte fastställa några orsakssamband.
Forskningen finansierades av Finlands Akademi, Vetenskapsrådet, EURO-FINGERS, Forte, Finska Kulturfonden, Juho Vainio Foundation, Jalmari och Rauha Ahokas Foundation, Alzheimerfonden, The Alzheimer's Research and Prevention Foundation, Centrum för innovativ medicin vid Karolinska Institutet, AXA Research Fund, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen Stockholms Sjukhem, Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, Hjärnfonden, HATICE, US Alzheimer's Association, Vetenskapsrådet, STINT, och Karolinska Institutet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Nyhetsartikeln är baserad på ett pressmeddelande från PLOS Medicine.
Publikation
"Cardiovascular health metrics from mid- to late-life and risk of dementia: A population-based cohort study in Finland". Yajun Liang, Tiia Ngandu, Tiina Laatikainen, Hilkka Soininen, Jaakko Tuomilehto, Miia Kivipelto, och Chengxuan Qiu. PLOS Medicine, online 15 december 2020, doi:10.1371/journal.pmed.1003474.