Nobel Calling-seminarium om klimat- och miljöförändringar och barns hälsa
Line Gordon och Tobias Alfvén medverkade under Nobel Calling Stockholm 2021 med en föreläsning på Nobelmuseet som arrangerades av Karolinska Institutet och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Med fokus på Förenta Nationernas klimatpanels (IPCC) senaste rapport sammanfattades och diskuterades kunskapsläget kring klimat- och miljöförändringar och hur detta påverkar världens barn.
Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre och professor i vetenskap om hållbar utveckling vid Stockholms universitet, inledde föreläsningen med en överblick över de pågående miljö- och klimatförändringarna. Hon berättade om förändringen av jordens medeltemperatur som under en lång tid varit stabil men i dag är högre än på etthundra tusen år. Människan påverkar klimatet kraftigt och under antropocene – människans tidsålder – syns flera socioekonomiska och natursystemförändringar. De senaste 50 åren har en enorm ökning skett i socioekonomiska trender såsom världsbefolkning, telekommunikation, internationell turism med mera. Även natursystemet ändras med radikala ökningar av metan- och koldioxidvärden, berättade hon.
IPCC-rapporten Climate Change 2021
Den senaste IPCC rapporten Climate Change 2021:The Physical Science Basis handlar om hur mycket människan påverkar klimatet. Det här säger IPCC om dagsläget, enligt Line Gordon:
- Inget tvivel om att människan värmer atmosfär, hav och land.
- Förändringen går snabbare än vad man tidigare trott och sträcker sig över alla kontinenter och regioner.
- Extremväder allt vanligare (värmeböljor, översvämningar, torka och stormar blir vanligare) på grund av mänskliga aktiviteter.
Fortsättningsvis förklarar rapporten framtida scenarier:
- Vi kan undvika 2 graders uppvärmning och eventuellt 1,5 grader om vi gör omfattande och snabba nedskärningar av växthusgaser. Varje tiondels grad är viktig!
- Hav och land kommer inte kunna absorbera lika mycket växthusgaser i framtiden.
- En del konsekvenser är inte reversibla inom 1000-tals år (till exempel att isar smälter och havsnivåer höjs).
- Extrema händelser blir allt vanligare: värmeböljor, torka och nederbörd.
- De som föds i dag kommer uppleva många fler extremhändelser än de som föddes 1960.
Line Gordon avslutade med att betona att situationen är extremt allvarlig, men att 10 miljarder människor kan leva ett gott liv på planeten om transformativ förändring sker. Det är bråttom men det går, sa hon.
Klimatförändringarna och barns hälsa
Tobias Alfvén vid institutionen för global hälsa vid Karolinska Institutet och barnläkare på Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, diskuterade hur klimatförändringarna påverkar barns hälsa globalt.
Tillsammans med kollegor har han sammanfattat kunskapsläget om klimatförändringarnas påverkan på barn i Climate change and child health: a scoping review and an expanded conceptual framework publicerad i The Lancet. Analysen inkluderar 371 artiklar mellan år 2000 och 2019, där det kan konstateras att antalet artiklar och forskarintresset ökat.
Direkta effekter på barns hälsa
Till att börja med kommer klimatförändringarna ge direkta effekter på barns hälsa, berättade Tobias Alfvén. Temperaturförändringar drabbar barn i låginkomstländer hårdast och leder bland annat till värmeslag, njur- och lungproblem. Växlande dagstemperatur kommer även leda till en ökning av infektionssjukdomar. Regn och översvämningar leder till ökad dödlighet när barn drunknar, och infektionssjukdomar som malaria och diarrésjukdomar.
Barn påverkas även av torka och skogbränder som orsakar respiratoriska och infektiösa sjukdomar samt mental ohälsa. Torka leder till undernäring då odling försvåras framför allt i de fattigaste länderna.
Ett välstuderat område är luftföroreningar orsakad av ökad värme som leder till ökad dödlighet och sjuklighet.
Klimatförändringarna leder också till socioekonomisk utsatthet där samhällen som inte klarar av de mest basala riskerar extrem fattigdom och minskad möjlighet till utbildning, berättade Tobias Alfvén. Sammanfattningsvis, barn är utsatta för olika klimatrisker men det råder en ojämlikhet där världens fattigaste länder drabbas hårdast.
Frukostföreläsningen ägde rum måndagen den 4 oktober på Nobel Prize Museum i Stockholm.