KI-seminarium om pandemin och framtidens hälsohot: “Världen var inte beredd”
Under rubriken Hur ska vi bygga beredskap inför nästa hälsokris? hölls i slutet av september ett seminarium vid KI. Här samlades en expertpanel som inkluderade representanter från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa och sekreterare i WHO, talade om WHO-rapporten ”COVID-19: Make it the Last Pandemic” som seminariet kretsade kring.
WHO-rapporten ”COVID-19: Make it the Last Pandemic” presenterades internationellt i maj 2021.
– En av slutsatserna i rapporten är att världen inte var beredd trots att vi hade fått tidigare varningar. De rekommendationer som fanns inför ett liknande hot hade ingen följt, ingen hade tagit dem på allvar, säger Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa och sekreterare i WHO.
WHO-rapporten är sammanställd av internationella experter under ledning av Anders Nordström och han inledde seminariet med en inblick i arbetet som skedde under pågående pandemi.
Brist på samarbete
I rapporten finns en rad rekommendationer för att bättre kunna hantera ett liknande hälsohot. Anders Nordström menade att bristen på ett multilateralt samarbete var förödande och måste hanteras bättre i framtiden. Ett av förslagen är därför inrättandet av en form av säkerhetsråd för globala hälsohot i FN:s regi.
– Det behövs en politisk överenskommelse över hur vi ska förstärka det internationella systemet på längre sikt, och här pågår diskussioner i dag ur perspektivet av en FN-resolution, säger Anders Nordström.
Rapporten föreslår också att varje land inrättar en pandemi-general som ständigt finns beredd att ta ett övergripande ansvar vid ett hälsohot.
– Genomför vi rapportens ganska omfattande paket av rekommendationer så får vi en tryggare värld. Vi kommer inte att kunna förhindra utbrott av liknande sjukdomar men vi kan undvika att vi får samma kris igen, säger Anders Nordström.
Bekämpa ojämlikhet i hälsa
Seminariet samlade en panel som bestod av Britta Björkholm, avdelningschef för Folkhälsomyndigheten, Thomas Lindén, avdelningschef för Socialstyrelsen, Svante Werger, särskild rådgivare för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Irene Svenonius, finansregionråd i Region Stockholm, Anna Mia Ekström, professor vid KI och Johan von Schreeb, professor vid KI, båda vid institutionen för global folkhälsa. Under ledning av moderator Nina Rawal diskuterades några av slutsatserna i rapporten ur ett svenskt perspektiv.
Bland annat fick paneldeltagarna svara på frågan om vad de upplevt som svårast under pandemin och vad som kunde ha gjorts bättre.
– Svårast var den snabba omställningen och alla beslut som skulle tas på kort tid. Vi kunde ha visat ett tydligare ledarskap och bättre nått ut med budskapet om att de allra äldsta drabbades hårdast. Möjligen underskattade vi även sårbarheten i boendena där de allra äldsta befinner sig, säger Britta Björkholm, avdelningschef för Folkhälsomyndigheten.
Såväl rapporten som panelen betonade att ojämlikheter i hälsa bland befolkningen förvärrade pandemin.
– Ojämlikheterna i hälsa slår igenom mycket tydligare vid en sådan här händelse. Och om vi inte jobbar med det i lugnt läge så får vi leva med att konsekvenserna blir mycket allvarligare, säger Thomas Lindén, avdelningschef för Socialstyrelsen.
Bland lärdomarna på den globala nivån som kan appliceras i lokalt finns vikten av att skapa tilltro i kommunikationen, menade professor Anna Mia Ekström.
– För att skapa en verklig dialog med alla människor i samhället behöver vi gå till lokala ledare och utnyttja lokala kommunikationsvägar. Vi måste blir bättre och snabbare på det, säger Anna Mia Ekström.
I framtiden behöver också samhället ett bredare försvar menade professor Johan von Schreeb.
– När vi bygger för framtiden så måste vi bygga ett samhälle som kan stå emot alla typer av hot. Där det klimatförändringarna som ligger främst på agendan, säger professor Johan von Schreeb.
Nya KI-centrumet samlar experter
KI:s rektor Ole Petter Ottersen avslutade seminariet med att lyfta det nya virtuella centret Health Emergency and Pandemic Science Center som inrättades i juli vid Karolinska Institutet.
– Vi vet inte vilken kris som kommer nästa gång. Därför har centret också namnet Health Emergency and Pandemic Science Center. Vi måste tänka brett, internationellt och interdisciplinärt, och inte minst på implementering, säger Ole Petter Ottersen.
Målet med det nya centret är att konsolidera och vidareutveckla de strukturer och den kompetens som byggdes upp vid KI under pandemin i form av resursgrupper med samlade interna experter.
Möjligt att följa pandemin i interaktiv guide
WHO-rapporten “COVID-19: Make it the Last Pandemic” finns tillgänglig i olika former online och åtföljs av ett digert bakgrundsmaterial varav flera vetenskapligt publicerade artiklar. Här finns även den interaktiva guiden ”How an outbreak became a pandemic: the defining moments of the COVID-19 pandemic”. I tretton steg redovisas de mest betydelsefulla händelserna under pandemin i ett internationellt perspektiv.