Folkhälsoexperten Mariam Claeson om global barnhälsa och framtida utmaningar
Mariam Claeson är senior projektledare för Political Economy of Adolescent Mental Health vid Institutionen för Global folkhälsa på KI. Efter många års arbete utomlands är hon tillbaka på KI där hennes resa började som läkarstudent. Hon diskuterar framsteg inom barnhälsa globalt, särskilt minskning av barnadödlighet, men är oroad över de stora motgångarna som pandemin orsakat. Hennes fokus ligger nu på hur man kan förbättra psykisk hälsa och välbefinnande för barn och ungdomar.
Från Bhutan till Seattle- en lång internationell karriär
Mariam Claeson är läkare och började sin långa resa här vid Karolinska Institutet. Efter läkarexamen började hon arbeta som barnkirurg på Sankt Görans sjukhus med kliniskt arbete i ett låginkomstland som mål. Hon beskriver hur hon hade turen att hitta ett jobb i östra Bhutan, en plats som förmodligen är så avlägsen som du kan vara från där hon började:
"Jag var intresserad av Bhutan och fick reda på att en norsk kirurg behövde ta ledigt, så jag åkte dit för att ersätta honom. Jag förberedde min resa genom att studera vid Liverpool School of Tropical Medicine and Hygiene. I östra Bhutan arbetade jag med ett uppdrag kring spetälska, vi gjorde hus till hus besök och behandling med flera läkemedel av spetälska och tuberkulos, den första i sitt slag", säger hon.
Efter ett år i Bhutan bestämde sig Mariam Claeson för att börja arbeta med folkhälsa efter hon insett vilken enorm hälso- och socioekonomisk börda bristen på förebyggande sjukvård orsakar, framförallt inom fattiga landsbygds- och stadssamhällen. Hon tillbringade tre år i Etiopien och arbetade för WHO med diarrésjukdomskontroll och immuniseringsprogram. Hon läste sedan en Master of Public Health vid Johns Hopkins University och efter ett år med Hans Rosling vid Uppsala universitets instituion för internationella barnhälsa arbetade hon med WHO i Genève med integrerad hantering av barnsjukdomar. Sedan gick hon vidare till Världsbanken för att vägleda deras investeringar i vad som kallas "best buys" (kostnadseffektiva och överkomliga evidensbaserade interventioner) för barn. Under sina många år på Världsbanken som ledande specialist på folkhälsa tillbringade Mariam Claeson sju år med att jobba med aids i södra Asien och de sista tre åren bodde hon i Indien.
"Från Indien och Världsbanken fortsatte jag att arbeta för Bill and Melinda Gates Foundation i Seattle. Det var verkligen fascinerande för mig eftersom fokusländerna i MNCH (Maternal, Newborn och Child Health) strategiteam som jag ledde, var bland de länder som jag tillbringat större delen av min tid med att arbeta och leva i, Indien, Etiopien och Nigeria ", säger hon.
Efter några år med Bill och Melinda Gates Foundation utstationerades hon av dem, tillbaka till Världsbanken för att leda The Global Financing Facility for Every Woman Every Child genom att använda innovativa sätt att investera i kvinnor och barn där enklare belopp från förvaltningsfonder används för att katalysera större belopp, inklusive från inrikespolitiska resurser och koncessionell finansiering för att stödja landledda investeringsärenden. "Efter några år på Global Financing Facility kände jag att det var dags att återvända till Sverige och det är där jag är nu efter den här mer än trettio år långa resan inom internationell hälsa".
Projektet Political Economy of Adolescent Mental Health: Prioritera ungas psykiska hälsa och välbefinnande
"Eftersom jag har ägnat alla dessa år åt att arbeta över hela kontinuet av reproduktiv, nyfödda, barn- och mödravård och ungdomars hälsa och näring, där ungdomshälsan förblir det svagaste och mest försummade området, vill jag nu spendera nästa period av mitt liv med att bidra till att prioritera den åldersgruppen", säger Mariam Claeson om varför hon valt att börja på KI.
"Vi ställer den politiska ekonomiska frågan varför är ungdomars psykiska hälsa inte prioriterad? Och varför får den inte resurser som motsvarar problemets omfattning jämfört med andra ämnen av global betydelse?"
Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är ett globalt problem i alla regioner. Allt fler unga dör av självskada, depression och självmord. För ungefär ett år sedan lanserade Mariam Claeson tillsammans med Stefan Swartling Peterson och andra WHO, UNICEF, Lancet -rapporten A Future for the World’s Children? i Stockholm. Den visade att vi behöver förbättra ungdomars psykiska hälsa globalt, inklusive i Sverige:
"Jag kände att det är märkligt att ett så stort globalt problem får så lite uppmärksamhet och otillräckliga investeringar. Så mitt jobb är att försöka förstå varför det är så att vi vet ganska mycket om ungdomars hälsa och välbefinnande, vi har verktyg, vi vet vad vi ska göra, det finns många initiativ globalt men det finns massor av splittringar och brist på multisektoriella åtgärder för kollektiv påverkan i stor skala som stöds av tillräckliga resurser ".
UNICEFs årliga rapport State of the World’s Children 2021 undersöker för första gången barn, ungdomar och vårdgivares psykiska hälsa. Rapporten fokuserar på risker och skyddsfaktorer vid kritiska ögonblick i livsförloppet och undersöker de sociala bestämningsfaktorer som formar psykisk hälsa och välbefinnande. Lanseringen av rapporten är en viktig händelse som förväntas öka intresset för detta område.
Minskad barnadödlighet är den största framgången
Enligt Mariam Claeson är den största framgången inom folkhälsan totalt sett under de senaste decennierna, och särskilt inom barnhälsa, den minskade barnadödligheten: ”När jag började arbeta med barns hälsa i mitten av 80 -talet och början av 90 -talet dog 12 miljoner barn innan de fyllde fem år och det har halverats. Nu dör 5-6 miljoner barn före fem års ålder. Så det faktum att vi har kunnat minska barnadödligheten med 50 % är verkligen en stor framgång ”, säger hon.
Hon fortsätter att förklara framgången till följd av en kombination av faktorer:
"Vi vet hur vi ska behandla diarré med oral rehydrering, när jag började var det mer än 4 miljoner barn som dog varje år av akut diarré och nu är det i hundratusentals istället för i miljoner. Vi vet mycket bättre hur man upptäcker lunginflammation och behandlar det, vaccination mot mässling och barn som utelutande ammas".
De återstående globala utmaningarna kring neonatala dödsfall och ojämlikheter
Medan den globala barnhälsan förbättras och barndödligheten har minskat, finns det fortfarande över 5 miljoner dödsfall per år bland barn under fem år, varav de flesta är nyfödda, och oproportionerligt mycket bland fattig befolkning.
"Vi är väldigt duktiga på att ingripa efter neonatalperioden men under neonatalperioden dör fortfarande för många nyfödda i låginkomstländer så det är en sak vi borde fokusera mer på. Vi kan få ner dessa dödsfall med 75 % med vad vi redan vet, inklusive kvalitativ förlossnings-, intrapartum- och postnatala vård, exklusiv amning, att kunna behandla sepsis och andra infektioner och hjälpa spädbarn att andas".
"Vi vet vad vi ska göra och vi kan verkligen göra skillnad om vi bara fokuserar på tillgång till vårdtjänster för alla."
Ett andra område av stor vikt är fokus på att minska ojämlikheter i överlevnad eftersom fattigare barn påverkas oproportionalitet. Huvuduppgiften är hur man kan överbrygga klyftan mellan låginkomst- och höginkomstsamhällen, inom och mellan länder.
"Även inom vårt eget land. Hur kan vi se till att barn till föräldrar med lägre utbildning och inkomst får samma kvalitet på vården i alla områden", säger hon.
Sverige och andra höginkomstländers utmaning att nå de Globala målen
Även om barn har störra chans att överleva i Sverige och andra höginkomstländer, är utmaningen att se till att alla barn trivs och utvecklas. Fokus måste flyttas bortom överlevnad till att göra det möjligt för alla barn att utvecklas till sin fulla potential, vilket är en stor rättviseutmaning. Barnens välbefinnande inkluderar också deras mentala hälsa.
”Från skolåldern till tonåren kämpar unga med många problem. Så det är där vi alltmer måste fokusera. De Globala målen handlar om hållbar förbättrad hälsa för alla och inte för en del av befolkningen. Psykisk hälsa ingår i de Globala målen som inte bara handlar om överlevnad utan hälsa och välmående".
Minskad rutinvaccination hindrar att uppnå de Globala målen till 2030
Barns överlevnad globalt påverkas av Covid-19, främst indirekt. En ny studie har visat att två kvinnor och barn har förlorat sina liv för varje Covid-relaterad död i de fattigaste länderna, på grund av syrebrist och avbrott i nödvändig sjukvård. Familjer har haft minskad tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster, vilket är en utmaning, särskilt i låginkomstmiljöer.
"Det är den främsta utmaningen, när vi bygger tillbaka bättre , att se till att vi stärker hälsosystemen så att viktiga tjänster inte störs när vi står inför nödsituationer och pandemier", säger Mariam Claeson.
I många låginkomstländer i Afrika söder om Sahara och Asien har rutinvaccination drabbats av Covid-19. Effekterna av ökade mässlingfall och dess inverkan på barnadödligheten är ett stort bekymmer. Det här är en tid då vi bör påskynda framstegen mot de Globala målen, inte försöka komma ikapp.
"Nu måste vi återfå och hålla tempot och komma tillbaka dit vi var innan pandemin började. Vilket innebär att många länder inte kommer att nå Globala målet 3.2 minska barnadödligheten".
De flesta länder i Afrika söder om Sahara och södra Asien kommer inte att uppnå målet om minskad barnadödlighet vid 2030 men det kommer att ta längre tid, enligt Institute for Health Metrics and Evaluation och Global Burden of Disease-nätverket.
"Vi har ett stort bakslag och när vi återfår framstegen måste vi också rikta vår uppmärksamhet till alla unga, inklusive deras psykiska hälsa och välbefinnande, investera resurser i och bortom överlevnad för barn under fem år. Det har påverkat varför jag är här".
Framtida arbete med fokus på den saknade mitten
Slutligen förklarar Mariam Claeson att unga skolbarn mellan 6 och 12 år, som hon kallar "missing middle" (den saknade mitten), är en grupp som hon och några av hennes kollegor på KI tycker är viktiga att veta mer om, eftersom de saknas i de flesta globala databaser och forskning.
"Vi bryr oss om barn upp till fem år, vi börjar fokusera mer på ungdomar, men vi saknar den där mellanperioden i de tidiga skolåren när många kritiska sociala faktorer och andra bestämningsfaktorer påverkar barns hälsa och välbefinnande, med effekter över hela livsloppet . Det som händer i den åldern är något vi måste förstå bättre".