Hud-mot-hudkontakt direkt efter födelsen förbättrar överlevnaden hos för tidigt födda
Kontinuerlig hud-mot-hudkontakt med start direkt efter födelsen, redan innan barnet stabiliserats, kan minska dödligheten med 25 procent hos nyfödda med mycket låg födelsevikt. Det visar en studie i låg- och medelinkomstländer som koordinerats av WHO på initiativ av forskare vid Karolinska Institutet och som nu publiceras i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine.
Kontinuerlig hud-mot-hudkontakt mellan barn och mor, eller ”Kangaroo Mother Care” (KMC), är ett av de mest effektiva sätten att förebygga spädbarnsdödlighet globalt sett. Den aktuella rekommendationen från Världshälsoorganisationen (WHO) är att hud-mot-hudkontakt ska påbörjas så snart ett lågviktigt barn är stabilt nog. För barn som väger under 2 kg vid födelsen tar det vanligtvis några dagar innan barnet bedöms vara kliniskt stabilt.
Mycket små och instabila barn
– Tanken att ge hud-mot-hudkontakt omedelbart efter födelsen till mycket små och instabila barn har tidigare mött starkt motstånd, men ungefär 75 procent av dödsfallen inträffar innan barnen bedömts uppnå tillräcklig stabilitet, säger Nils Bergman, läkare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och en av initiativtagarna till studien.
Den nya studien, finansierad av Bill & Melinda Gates Foundation och ledd av WHO, har undersökt om hud-mot-hudkontakt med start omedelbart efter förlossningen, så kallad immediate KMC (iKMC), leder till ytterligare förbättrad överlevnad för barn med en födelsevikt på 1–1,8 kg i låg- och medelinkomstländer. Studien genomfördes vid fem universitetssjukhus i Ghana, Indien, Malawi, Nigeria och Tanzania, där dödligheten för dessa barn innan studiestart varierade mellan 20–30 procent.
För att erhålla ett så bra och likvärdigt utgångsläge på alla studieorter som möjligt innan studiestart, översåg KI-forskarna inköp av basal utrustning för att kunna mäta barnens syresättning och ge mekaniskt andningsstöd. Förstärkt med en kollega från Universitetssjukhuset i Stavanger i Norge, gavs dessutom utbildning i basal nyföddhetsvård och i säker hud-mot-hudkontakt för instabila barn. KI-gruppen ansvarade därefter för kvalitetssäkring av tillämpningen av dessa delar genom upprepade besök på de deltagande sjukhusen under studiens gång.
17 timmar hud-mot-hudkontakt per dag
I studien randomiserades 3 211 barn till att antingen få iKMC och fortsatt hud-mot-hudkontakt på nyföddhetsavdelningen, där även mödrarna fick sin medicinska vård, eller till standardvård (kontrollgrupp). Standardvård innebar att mödrar och barn vårdades på separata avdelningar och kom till nyföddhetsavdelningen endast vid barnens mattider. Så snart barnen blivit tillräckligt stabila flyttades mor och barn i båda grupperna till ordinarie KMC-avdelning. Under de första tre dygnen fick barnen i iKMC-gruppen i genomsnitt 17 timmar hud-mot-hudkontakt per dag jämfört med 1,5 timmar i kontrollgruppen.
Dödligheten under de första 28 dagarna var 12 procent i iKMC-gruppen jämfört med 15,7 procent i kontrollgruppen, en minskning med 25 procent. Dessutom var det signifikant färre barn i iKMC-gruppen som fick låg kroppstemperatur eller drabbades av bakteriell blodförgiftning.
– Huvudbudskapet är att lågviktiga nyfödda barn bör få hud-mot-hudkontakt direkt efter födelsen och därefter på en neonatal samvårdsavdelning, där de får gemensam vård med modern och helt slipper att separeras från varandra. Våra resultat tyder på att denna vårdmodell, som inte är resurskrävande i sig, skulle kunna få mycket betydande hälsoeffekter, säger Björn Westrup, överläkare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och tillsammans med Nils Bergman initiativtagare till studien.
Kan rädda många liv
Forskarna bedömer att iKMC har potential att rädda livet på ytterligare 150 000 små nyfödda varje år.
– Att hålla mamman och det nyfödda barnet tillsammans från första början genom nollseparation kommer att revolutionera hur nyföddhetsvården bedrivs för barn som föds för tidigt eller med låg födelsevikt. Denna studie illustrerar att Kangaroo Mother Care har potential att rädda många fler liv om det startas omedelbart efter födelsen, ett resultat som är relevant för länder med alla olika inkomstnivåer, säger Dr Rajiv Bahl, forsknings- och utvecklingschef vid avdelningen för mödra- och nyföddhetshälsa på WHO som ledde studien.
WHO håller på att se över sina nuvarande rekommendationer om KMC, som publicerades 2015, mot bakgrund av nya forskningsresultat. WHO rekommenderar KMC för alla spädbarn, men den nya studien ger viktiga belägg för den livräddande betydelsen av omedelbar KMC för instabila barn som föds för tidigt.
Inga potentiella intressekonflikter med relevans för denna studie har rapporterats.
Publikation
“Immediate ‘Kangaroo Mother Care’ and Survival of Infants with Low Birth Weight”. Sugandha Arya, Helga Naburi, Kondwani Kawaza, Sam Newton, Chineme Henry Anyabolu, Nils Bergman, Suman P.N. Rao, Pratima Mittal, Evelyne Assenga, Luis Gadama, Roderick Larsen-Reindorf, Oluwafemi Kuti, Agnes Linnér, Sachiyo Yoshida, Nidhi Chopra, Matilda Ngarina, Ausbert Thoko Msusa, Adwoa Boakye-Yiadom, Bankole Peter Kuti, Barak Morgan, Nicole Minckas, Jyotsna Suri, Robert Moshiro, Vincent Samuel, Naana Wireko-Brobby, Siren Rettedal, Harsh Vardhan Jaiswal, M. Jeeva Sankar, Isaac Nyanor, Hiresh Tiwary, Pratima Anand, Alexander Ansah Manu, Kashika Nagpal, Daniel Ansong, Isha Saini, Kailash C. Aggarwal, Nitya Wadhwa, Rajiv Bahl, Björn Westrup, Ebunoluwa Aderonke Adejuyigbe, Gyikua Plange-Rhule, Queen Dube, Harish Chellani, Augustine Massawe. The New England Journal of Medicine (NEJM), online 26 maj 2021, doi: 10.1056/NEJMoa2026486.
Systerstudie i höginkomstländer
Wibke Jonas på Karolinska Institutet leder en parallell studie – Immediate Parent Infant Skin-To-Skin Study (IPISTOSS) – med samma intervention men under resursstarka förhållanden på Karolinska Universitetssjukhuset och Stavangers Universitetssjukhus. Där studeras underliggande mekanismer, mor-barn-samspel och iKMC:s eventuella betydelse för barnens mognad och långsiktiga utveckling. Huvudfinansiärer är Laerdal Foundation, Baby Björn, Vetenskapsrådet, Kempe Carlgrenska fonden, Region Stockholm, Lilla Barnets Fond och Karolinska Institutet.