Årets Rosling-seminarium lyfte klimatets påverkan på global hälsa
Vår planet, vår hälsa – en dialog mellan generationerna, det var rubriken på årets Rosling-seminarium vid Karolinska Institutet. Det ägde rum den 5 oktober i samarrangemang med WHO och deltagarna fanns med både på plats och online.
– Hans Rosling hade en stor attraktionskraft på studenter och hans arv kommer att både ge energi och vitalitet till dagens diskussioner. Kom ihåg hur han betonade betydelsen av fakta, både i debatten och inför beslut. Dagens politiker måste kunna navigera i en faktabaserad värld, och vi är de som måste ge dem kartan, inledde KI:s rektor Ole Petter Ottersen när han välkomnade deltagarna.
WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus höll därefter ett anförande där han tog avstamp i de senaste årens klimatkatastrofer för att betona deras inverkan på den globala hälsan.
– Inför klimatmötet COP 27 i Egypten är det avgörande att vi sätter vår globala hälsa i centrum för klimatförhandlingarna, sa Tedros Adhanom Ghebreyesus.
Hälsovinster med ett skifte
Seminariets andra talare, María P. Neira, lyfte klimatförändringarnas påverkan på vår hälsa. Naturkatastroferna påverkar både tillgången till mat, rent vatten, bostäder och medverkar till en ökad spridning av sjukdomar. Hon betonade behovet av en mer hälsosam och hållbar stadsplanering med energieffektiva byggnader och sociala ytor.
– Närmare sju miljoner människor årligen drabbas av en för tidig död på grund av luftföroreningar. Vi behöver tydligare kunna visa hälsovinsterna med skiftet till fossilfria bränslen och en mer hållbar matproduktion och avfallshantering. Här kan studenter och internationella lärosäten bli avgörande, sa María P. Neira, Director of Department of Environment, Climate Change and Health vid WHO.
Hon såg ett tydligt behov av vetenskapliga metoder för att mäta och påvisa hur klimatförändringen påverkar vår hälsa.
– Använd hälsoargumenten för att aktivt påverka klimatarbetet, visa tydliga bilder av hur klimatet påverkar vår hälsa, så att vi tillsammans kan bidra till en mer hälsosam och grönare värld, sa María P. Neira.
Utmaningar för den globala hälsan
Moderatorer för seminariet var Stefan Swartling Peterson, professor i global omställning för hälsa vid KI och Noura Berrouba, ordförande för LSU, Sveriges ungdomsorganisationer. Tillsammans lyfte de frågan om vems hälsa som verkligen drabbas av klimatförändringarna och vilka ytterligare utmaningar den globala hälsan står inför.
Svaren finns inom det nya, växande fältet planetär hälsa, menade seminariets tredje talare Samuel Myers. Fältet beskriver hur mänsklighetens utbredning påverkar planeten och Myers betonade att vår påverkan har blivit så stor att den tydligt överskrider planetens gränser. Den negativa utvecklingen accelereras av att skilda områden samverkar med varandra, som klimatförändringarna, ökade luftföroreningar och massutdöendet av djur- och växtarter.
– Detta drabbar planetens ekologiska förutsättningar och påverkar därför alla dimensioner av mänsklig hälsa, sa Samuel Myers, Principal Research Scientist vid Harvard T.H Chan of School of Public Health och Director of the Planetary Health Alliance.
Klimatförändringar påverkar livsmiljön
Myers lyfte flera exempel på hur forskning visar hur klimatförändringarna påverkar vår livsmiljö. Bland annat hur utsläppen av koldioxid lett till en minskning av näringsvärdet i grödor över hela världen.
– Särskilt har vi sett en tydlig minskning av ämnen som är viktiga för vår hälsa, som järn, zink och protein. På grund av ökade av koldioxidutsläpp kommer cirka 150–200 miljoner människor att drabbas av näringsbrist, sa han.
De som drabbas hårdast är de som bor i Afrika och Sydasien, samtidigt som utsläppen sker i motsatta delar av världen. Andra delar av världen påverkas av andra förändringar, bland annat drabbas matproduktionen i Kina och Östeuropa av minskningen av pollinatörer.
– Vår forskning visar tydligt hur stor vår påverkan är och att förändringarna drabbar oss alla. Det är mycket tydligt att förändringarna på vår planet innebär en kris för den globala hälsan, säger Samuel Myers.
Myers efterlyste ett globalt skifte för att minska vårt ekologiska avtryck, och att hälsosektorn behöver inse att detta är kritiskt för att säkerställa vår framtid.
Unga bidrar med ny kunskap
Sist ut av deltagarna var Omnia El Omrani som bland annat lyfte vikten av att ge unga en plats i debatter och beslutfattande.
– Jag får ofta frågan om varför det är viktigt att bjuda in oss unga. Svaret är att vi inte bara kan ge vårt perspektiv som unga människor, men även bidra med nya kunskaper från forskningen och möjligheter som kan bidra till en förändring, säger Omnia El Omrani, President Envoy on Youth, UNs Climate Change Conferences, och representant för International Federation of Medical Students’ Association (IFMSA).
Hon visade flera exempel på när unga människors bidrag i lokala insatser och gräsrotsrörelser över hela världen gjort skillnad. Bland annat för att producera fossilfri energi och utveckla nya grödor som kan stå emot torka.
Agera mer som aktivister
Årets Rosling-seminarium avslutades med en dialog mellan studenter på plats och deltagande talare. Här reste studenterna flera aktuella frågor, som hur vi bäst kan bidra med hopp till de länder som redan drabbas värst av klimatförändringarna. Och hur ska vi undvika att drabbas av klimatångest eller uppgivenhet inför klimatförändringarna.
– Fältet planetär hälsa kan inte vara en nyfikenhetsdriven forskning utan måste utgå från det kritiska budskap som vi måste förmedla. Där behöver vi agera mer som aktivister för att hitta tydliga kopplingar mellan vår forskning och sätt att förändra, och bli bättre på att kommunicera våra resultat till beslutfattare, sa Samuel Myers.
Hoppet kommer från de möjligheter som finns i dag, bland annat för att transformera vårt energisystem, och hur mycket som faktiskt görs, menade han. María P. Neira pekade på att det finns mycket kunskap kring hållbar matproduktion som kan medverka till en förändring och att den sprider sig i världen.
– Frågan är inte om vi kan nå en förändring utan om vi har viljan att skapa denna förändring. Och här är det avgörande att vi organiserar oss, på samma sätt som ungdomsrörelserna, för att tillsammans skapa förändringarna.
Studenterna efterlyste även en komplettering till dagens utbildning för att ge dem bättre verktyg att verkligen kunna bidra till en positiv förändring. Inte bara kunskaperna men även de konkreta förmågorna att bidra till global hälsa och en hållbar utveckling.
Vetenskaplig utmaning att mäta ojämlikheter i hälsa
Så kan klimatoro användas konstruktivt
Universitetsalliansen mobiliserar för människans och planetens hälsa
Partnerskap och samarbete är nödvändigt för att påskynda arbetet med att nå de globala målen – och här spelar akademin en viktig roll. Det framkom under seminariet ”New Partnerships for Human and Planetary Health” som arrangerades av Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet i maj.