Studie av krigsskador hos civila hjälper utsatt patientgrupp
Forskare vid Karolinska Institutet har genomfört den första randomiserade studien av civila med akuta krigsskador på plats vid sjukhus i konfliktområden. Studien som publiceras i The Lancet Global Health visar att en ny, mer kostsam metod för sårbehandling inte ger bättre sårläkning än standardbehandling. Forskarna hoppas kunna inspirera till nya forskningsprojekt i konfliktområden som förbättrar vården av denna utsatta patientgrupp.
KI-forskarna har i samarbete med bland annat Läkare utan gränser studerat sårläkning hos civila som skadats i de väpnade konflikterna i Syrien och Irak.
– Vi visar att det är möjligt att genomföra en randomiserad kontrollerad prövning med civila akut skadade i en konfliktkontext. Denna patientgrupp får i dag inte optimal vård eftersom vården baseras på forskningsresultat med ett relativt lågt bevisvärde eller på forskning utförd i en annan kontext, säger Andreas Älgå, kirurg och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Svagt vetenskapligt stöd
I västvärlden har så kallad lokal undertrycksbehandling använts inom sårbehandling sedan början av 1990-talet. I korthet innebär metoden att såret täcks med plastfilm och en suganordning skapar ett undertryck i syfte att transportera bort sårvätska, minska sårvolymen och påskynda läkning. Men metoden är kostsam och det vetenskapliga stödet för att den har en positiv effekt på sårläkning är svagt, i synnerhet vid traumatiska skador. Trots detta har lokal undertrycksbehandling börjat användas på civila patienter med konfliktrelaterade skador, som ofta återfinns i områden med mycket begränsade resurser.
Den aktuella studien genomfördes på plats vid två civila sjukhus i Irakiska Kurdistan och Jordanien och inkluderade patienter som genomgick operation för akuta skador på armar eller ben. Patienterna tilldelades slumpmässigt lokal undertrycksbehandling eller standardbehandling, det vill säga omläggning med kompresser. Forskarna fann inte någon skillnad mellan grupperna gällande tid till sårförslutning eller risk för infektion.
Resurserna kan läggas på annat
– Det innebär att den nya, dyrare behandlingen inte bör användas för dessa skador och att de begränsade vårdresurserna i stället kan läggas på exempelvis personal eller läkemedel, vilket i förlängningen skulle kunna leda till fler räddade liv, säger Andreas Älgå.
Han hoppas också att studien kan inspirera till nya forskningsprojekt för att generera kontextspecifik kunskap som kan leda till förbättrad vård av patienter i konfliktområden.
– Att genomföra komplicerad forskning i en krigssituation är förknippat med en rad säkerhetsmässiga, praktiska och etiska utmaningar. Vår studie kan förhoppningsvis demonstrera att det är möjligt att övervinna de flesta av dessa utmaningar med en genomtänkt, pragmatisk studiedesign och ett dedikerat forskningsteam, säger Andreas Älgå.
Studien finansierades av Region Stockholm (ALF-medel), Socialstyrelsen och Läkare utan gränser.
Publikation
“Negative pressure wound therapy versus standard treatment in patients with acute conflict-related extremity wounds: a pragmatic, multisite, randomised controlled trial”. Andreas Älgå, Rawand Haweizy, Khaldoon Bashaireh, Sidney Wong, Kalle Conneryd Lundgren, Johan von Schreeb, Jonas Malmstedt. The Lancet Global Health, online 19 februari 2020.