Nyhetsarkiv

Hälso- och sjukvården står inför ett paradigmskifte. Med precisionsmedicin, gendata och AI förändras sättet att diagnosticera och behandla. Vilka möjligheter och hinder står vi inför? Och vad innebär det för patienten, vården och samhället?

Professor Janne Lehtiö och hans kollegor vid institutionen för Onkologi-Patologi har tillsammans med Kajsa Paulsson och hennes forskargrupp vid Lunds Universitet publicerat en artikel i Nature Communications där de undersöker de två vanligaste subtyperna av akut lymfatisk leukemi (ALL) hos barn med proteomik- och sekvenseringsmetoder.

Oligonucleotide Therapeutics Society har utsett artikeln "Phase 1 Trial of an RNA Interference Therapy for Acute Intermittent Porphyria" till Paper of the Month.

Professor Anna Martling vid gruppen kolorektal kirurgi får Tarmcancerpriset 2019 för sin forskning som har bidragit till omvälvande förändringar i behandlingen av rektalcancer både nationellt och internationellt. Priset delas ut av patientföreningen ILCO Tarm- uro- stomiförbundet under Tarmcancerkvällen den 8 april 2019.

Sjukdomar som drabbar cellernas kraftverk, mitokondrierna, beror ofta på mutationer i mitokondriernas DNA. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det hos möss går att lindra symtomen vid sådan mitokondriell sjukdom, genom att öka antalet kopior av det mitokondriella DNAt. Resultaten publiceras i Science Advances och kan enligt forskarna leda till en ny strategi för behandling av sjukdomarna.

En natts dålig sömn gör dig inte bara trött och ouppmärksam – det gör också att du tolkar omvärlden på ett mer negativt sätt och lättare tappar humöret. Är du pollenallergiker är också risken stor att du redan från början har störd sömn på ett eller annat vis. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet, där resultatet av en natts frånvaro av sömn bland annat studerades med hjälp av hjärnavbildning.

Hur de globala målen för hållbar utveckling integreras i högre utbildning och vikten av att studenter engageras i detta arbete var frågor som diskuterades livligt på konferensen ”Rethinking Higher Education – Inspired by the Sustainable Development Goals”.

Lugano, Schweiz, 2 april 2019 – The European Society for Medical Oncology (ESMO) meddelar idag att professor Jonas Bergh från Karolinska Institutet erhåller det nyligen etablerade ESMO Breast Cancer Award i anslutning till ESMO Breast Cancer Congress.

ERC Advanced Grant är ett av de mest prestigefyllda programmen för forskningsfinansiering i Europa. Per-Olof Berggren, professor i experimentell endokrinologi vid Karolinska Institutet, får nu anslaget för andra gången i karriären.

För drygt 20 år sedan lanserades en spektakulär teori att den röda blodkroppen kan släppa ifrån sig signalsubstansen kvävemonoxid (NO) via ett finurligt sätt och därigenom bidra till det fysiologiska fenomenet ”hypoxisk vasodilatation” , m.a.o. att våra blodkärl automatiskt vidgar sig när syrehalten blir lägre för att säkerställa syreleveransen till vävnader (Jia Nature 1996).

Överlevnaden bland barn som föds mycket för tidigt har blivit ännu bättre i Sverige, som har en neonatal intensivvård i världsklass. Det visar en studie ledd från Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA.

Om ett visst protein saknas under fosterstadiet utvecklas inga nervceller som förmedlar smärta, temperatur och klåda. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Cell Reports. Upptäckten kan på sikt leda till nya läkemedel mot smärttillstånd.

Tre forskare vid Karolinska Institutet utses till Wallenberg Scholars 2019: professorerna Ernest Arenas, Sten Linnarsson och Randall S. Johnson. Forskarna som tillhör Sveriges främsta, tilldelas 18 miljoner kronor vardera av Wallenbergstiftelserna genom ett femårigt anslag för fri forskning.

Ny studie visar att patienter med akut hälseneruptur som opereras inom 48 timmar upplever ett betydligt bättre resultat och signifikant mindre antal komplikationer jämfört med de patienter som opereras efter 72 timmar. Det visar forskare vid gruppen Ortopedi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, i en studie som nyligen publicerades i The American Journal of Sports Medicine.

Forskare på Karolinska Institutet har kartlagt vilka delar av hjärnan som skickar information till mediala prefrontalkortex (mPFC) hos möss. I studien, som publiceras i tidskriften Nature Neuroscience, har den exakta 3D-positionen av närmare 170 000 nervceller som projicerar till mPFC identifieras. Datan i studien är tänkt att fungera som en resurs för forskare intresserade av att förstå hur specifika hjärnregioner interagerar med mPFC.