Möt Kristina Haugaa, MedH:s nya professor
Kristina Haugaa är ny professor i kardiologi vid institutionen för medicin i Huddinge sedan den 11:e oktober. "Jag ser verkligen fram emot att bedriva kardiologisk forskning vid Karolinska Institutet".
Vilken är din roll på MedH?
Jag har precis tillträtt som ny professor i kardiologi vid avdelningen för hjärt- och lungsjukdomar vid institutionen för medicin i Huddinge. För närvarande har jag en 70/30 anställning där min huvudsakliga roll är professuren, kombinerat med en mindre del på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. För närvarande jobbar jag 50 procent på Karolinska Institutet, vilket innebär att jag kommer att vara på MedH varannan vecka.
Berätta om din forskning!
Mitt huvudsakliga intresse inom kardiologi är så kallad kardiogenetik. Det är ett växande område som har utvecklats snabbt sedan man rutinmässigt började ägna sig åt genetisk testning av hjärtsjukdomar för cirka 15 år sedan. Jag undersöker livshotande ventrikulära arytmier och plötslig hjärtdöd orsakad av genetiska hjärtsjukdomar.
Inom kardiogenetiken har vi nu börjat lära oss allt mer om genetiska hjärtsjukdomar. Det finns många patienter med olika sjukdomar orsakade av genetiska faktorer. De genetiska hjärtsjukdomarna debuterar vanligtvis i barndomen eller i tidig vuxenålder. För personer yngre än 35 år som drabbas av, eller räddas från plötslig hjärtdöd, är orsaken ofta genetisk hjärtsjukdom. En del patienter är helt friska förutom sin ärftliga hjärtsjukdom, medan andra exempelvis utvecklar kardiomyopati, ett tillstånd som blir värre med tiden och kan leda till hjärtsvikt.
Genetisk testning av familjemedlemmar är viktigt för att förstå plötslig hjärtdöd
Rent kliniskt arbetar vi med så kallade indexpatienter, personer som överlevt hjärtstopp till exempel. Genetiska tester görs på dessa patienter, och i samband med att patienten får diagnosen, undersöker vi även hur stor andel av deras familjemedlemmar som också bär på generna. Vi screenar och testar familjemedlemmar i såväl närmsta familjen, men även deras kusiner, deras barn och så vidare. Detta gör vi för att hitta personer med mottaglighet för plötslig hjärtdöd. Forskningen innefattar även diagnostiska åtgärder, uppföljning och behandling av dessa patienter. Det är viktigt att i ett tidigt stadium upptäcka sjukdom hos familjemedlemmarna. Detta för att man ska kunna påbörja behandling tidigt, och därigenom förhindra den allra allvarligaste konsekvensen, hjärtstopp.
I min forskning undersöker jag även risken med träning. För vissa patienter är det strängt förbjudet med träning då det gör deras tillstånd värre, medan andra mår bättre av att motionera. Det är därför viktigt att forska kring träningens effekter, då varje enskild hjärtsjukdom påverkas på olika sätt av träning.
Om du är ung forskare och har hittat ett ämne som du verkligen brinner för så följ den vägen!
När visste du att du ville bli forskare?
I början av min karriär som ung läkare hade jag en patient ungefär i min ålder vid den tiden, en kvinna på 28 år. Hon kom in med en "elektrisk storm", vilket betyder flera hjärtstopp efter varandra. Jag var tvungen att defibrillera henne, kanske 30 gånger. Det visade sig att hon led av en av dessa genetiska sjukdomar. Hennes fall hade en stor inverkan på mig, och jag visste där och då att detta var något som jag ville veta mer om. Det var så det började för mig, och nu har jag forskat på detta område i mer än 20 år.
Vilka är dina planer som professor vid MedH?
Först vill jag bara säga att jag är stolt över att bli en del av Karolinska Institutet. Sedan är jag entusiastisk över att börja bedriva kardiologisk forskning här. Det finns så många intressanta studier som pågår på MedH och enorma möjligheter. Mitt mål är att inkludera och bedriva kardiologisk- och kardiogenetisk forskning vid det kardiologiska forskarteamet på MedH.
Jag måste säga att KI-miljön och andan är fantastisk vad jag har sett hittills. Labbfaciliteterna här är imponerande och även sjukhusdelen. Jag ser verkligen fram emot att vara en del av denna fantastiska miljö!
Vad vill du uppnå med din forskning?
Jag vill bygga vidare på, och utöka den svenska kohorten av patienter som drabbats av genetiska hjärtsjukdomar, med målet att skapa en enorm databas som samlar nordiska patienter. Jag söker svar inom många områden inom den genetiska kardiologin, då det fortfarande finns flera öppna, kliniska frågor, såsom hur träning och graviditet påverkar genetisk hjärtsjukdom. Jag vill undersöka om det finns aspekter av sjukdomen som vi inte känner till idag.
Dessutom finns det många andra hjärtsjukdomar som har troliga genetiska ursprung och där genetisk forskning är av intresse. Genterapi är den framtida lösningen på flera sjukdomar och framtiden för tekniken ser lovande ut.
Vad är det bästa med ditt jobb?
Det är ett privilegium att få göra det jag verkligen tycker om att göra och att få dela och utveckla idéer och projekt med mina kollegor. Jag trivs verkligen här i den inspirerande forsknings- och utbildningsmiljön på MedH och KI.
Kort om Kristinas bakgrund
MD, PhD, FESC. Förutom den nytillträdda professuren vid MedH, leder Kristina ett center för forskningsdriven innovation vid kardiologiska avdelningen på Oslo Universitetssjukhus, Rikshospitalet. Kristina har tjänstledigt som chef för öppenvårdskliniken för genetiska hjärtsjukdomar vid kardiologiska avdelningen på Oslo Universitetssjukhus, Rikshospitalet och från tjänsten vid Institutet för klinisk medicin vid Oslo universitet.