Nyhetsarkiv

Att mäta hela spektrumet av små cirkulerande molekyler (metabolomik) i kroppen kan ge viktig insikt om en individs hälsotillstånd. Mätning av metaboliter är också huvudtemat för den nyligen etablerade resursverksamheten på KI för mätning av små molekyler och metaboliter med hjälp av masspektrometri (KI-SMMS). Vi pratar med Craig Wheelock, chef för den nya enheten för Integrativ Metabolomik vid Institutet för miljömedicin (IMM), om metabolomikens roll för individanpassad hälsovård.

Forskare vid Karolinska Institutet kan ha hittat en förklaring till varför personer med självskadebeteende generellt känner mindre smärta än andra. Nyckeln tycks ligga i ett effektivare smärtregleringssystem, en upptäckt som kan leda till bättre hjälp för de som söker vård för sitt självskadebeteende. Fynden har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

Den 20 maj disputerade Cecilia Dahlgren från Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) med sin avhandling ”Do patients behave as expected on a healthcare market in transition? : consequences of expanding patient choice and introducing telemedicine in primary healthcare”.

Christina Opava, professor emerita vid sektionen för fysioterapi, har tilldelats EULAR Health Professionals in Rheumatology Lifetime Achievement Award 2022 för sitt arbete inom reumatologi.

Med hjälp av avancerad mikroskopiteknik har forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet avbildat det maskineri som cellernas energiproducenter, mitokondrierna, använder för att bygga sina proteiner. Fynden publiceras i tidskriften Nature och ger hopp om mer specifika antibiotika och nya cancerläkemedel i framtiden.

Bredspektrumantibiotika överanvänds inom tandvården eftersom många patienter felaktigt tror sig ha penicillinallergi. Men sådan allergi är ovanlig och bör utredas av läkare, säger Bodil Lund, ordförande i nätverket Tandvårds-Strama som stödjer rationell antibiotikabehandling i tandvården.

IMM:s enhet för arbetsmedicin har tilldelats ett europeiskt anslag för att undersöka arbetsmiljön för giggare (GIG-OSH). Totalt har projektet tilldelats 1,65 miljoner Euro under tre år.

KI-alumnen Malin Grape har utsetts av regeringen till AMR-ambassadör. Men vad gör egentligen en sådan?

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en liten sensor som kan avslöja rester av bekämpningsmedel på frukt på bara några minuter. Sensorn består av flamsprutade nanopartiklar gjorda av silver och ökar känsligheten för kemikaliernas signaler. Enligt forskarna skulle konceptet, som beskrivs i tidskriften Advanced Science, i framtiden kunna användas för att upptäcka bekämpningsmedel på livsmedel innan konsumtion.

Projektet presenterades vid konferensen i Lyon i maj 2022.

Docenturutskottet beslöt den 18 maj 2022 att anta Emilia Hagman som docent i epidemiologi.

Mekanismer kopplade till ett visst diabetesläkemedel kan fungera skyddande också mot Alzheimers sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i Neurology. Resultaten tyder på att diabetesläkemedlets målprotein kan vara intressant att undersöka för behandling av Alzheimers sjukdom.

Fredagen den 20 maj hade doktoranden Daniel Helldén sin halvtidskontroll på institutionen för global folkhälsa. Genom att använda en "SDG Synergies Approach" och intervjuer med intressegruper, undersöker Daniel vilka synpunkter och uppfattningar som finns om kopplingarna mellan de globala målen, olika sektorer och barnhälsa i Kambodja. Han använder även maskininlärning för att undersöka icke-hälsomässiga riskfaktorer för sjuklighet från infektionssjukdomar.

Pernilla Rönnholm förlorade sin dotter till följd av en antibiotikaresistent tarmbakterie. Nu arbetar hon för fler barn ska slippa drabbas.

Antibiotikaresistens kallas ibland för den tysta pandemin – en smitta som breder ut sig utan att vi egentligen har koll på omfattningen eller allvaret. Men forskning pågår för att hitta nya sätt att bekämpa bakterier. Och precis som med covid-19 kan alla bidra till att dämpa spridningen – och rädda liv.

I en ny studie i Nature Communications, har forskare vid Karolinska Institutet och Institute for Basic Science i Sydkorea, visat hur kortvarigt uttryck av genredigeringsverktyg kan användas för att laga mutationen som orsakar progeria.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny möjlig vaccinkandidat mot pneumokocker; bakterier som kan orsaka lunginflammation och blodförgiftning. Vaccinmolekylerna består av nanometersmå membranbubblor från bakterien och ger en skyddande effekt i möss, enligt en studie publicerad i PNAS.

5-alfa-reduktashämmare (5-ARH), Finasterid och Dutasterid, är vanliga läkemedel som används för att lindra urinvägssymptom hos äldre män med förstorad prostata. Det har länge funnits en oro för att dessa läkemedel ökar risken för aggressiv prostatacancer. I en ny studie publicerad i JAMA Oncology har forskare från Karolinska Institutet inte funnit någon ökad risk för att dö i prostatacancer hos män behandlade med 5-ARH och lägre risk för män med längre behandlingstid.

Björn Meister vid institutionen för neurovetenskap tilldelas 2022 års pris för sitt mångåriga engagemang i undervisningen på flera av Karolinska Institutets utbildningsprogram.

Förena kompetens, erbjuda attraktiva utbildningar och vara en knutpunkt för kontakt med samarbetspartners. Det är visionen bakom Stockholm trio för hållbara lösningar (Stockholm Trio for Sustainable Actions) - ett nytt initiativ från Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet för att ytterligare bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Vad är ditt favoritminne från tiden på KI? Hur ser dina framtidsplaner ut? På KI examineras mer än tusen studenter till sommaren och i veckan firar vi dem. Vi har frågat några av dem om deras minnen från tiden som student och planer efter examen.

KI deltar i Stockholms Prideparad lördagen den 6 augusti. Tillsammans med Medicinska Föreningen och Odontologiska Föreningen och en rad andra lärosäten i Stockholmsområdet deltar KI under parollen Academic Pride. KI söker nu två studenter som vill jobba extra under dagen och stötta vårt deltagande i paraden.

En mobilapp som visar barnets viktutveckling i realtid för barn med obesitas ger större viktnedgång jämfört med sedvanlig vård. Att både familjerna och vårdpersonalen kan följa samma data möjliggör individanpassat extra stöd vid behov. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften International Journal of Obesity.

Forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet har kommit närmare en förklaring till varför covid-19-patienter har en kraftigt ökad risk för blodproppar. En ny studie som publicerats i Nature Immunology visar att en genvariant i det medfödda immunförsvaret påverkar risken för blodproppar i lungorna hos svårt sjuka covid-19-patienter.

Partnerskap och samarbete är nödvändigt för att påskynda arbetet med att nå de globala målen – och här spelar akademin en viktig roll. Det framkom under seminariet ”New Partnerships for Human and Planetary Health” som arrangerades av Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet i maj.

Det är känt sedan tidigare att nervsystemet kommunicerar med immunsystemet och reglerar inflammatoriska processer i kroppen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet hur elektrisk aktivering av en specifik nerv kan påskynda läkningen av akut inflammation. Fynden, som publicerats i tidskriften PNAS, öppnar för nya sätt att påskynda läkning av inflammation.

Ungefär hälften av den svenska befolkningen känner en stark klimatoro. Det är i grunden helt normalt eftersom klimathotet är verkligt, menar forskaren Fabian Lenhard som startar en studie om klimatoro. Forskningsprojektet ska försöka kanalisera personers klimatoro till hållbar utveckling.

En färsk studie från institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet karakteriserar en ny cellpopulation i de basala ganglierna, som är ansvarig för interaktionen mellan två typer av neurotransmittorer, GABA och acetylkolin.

Susanne Rysz, doktorand vid Karolinska Institutet och intensivvårdsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, disputerade i fredags med en av de allra första avhandlingarna med studier av covid-19-patienter i intensivvård. ”Forskningen blev mitt sätt att klara av vanmakten i början av pandemin när många dog utan att vi kunde göra något,” säger hon.

När andra flyr en plats skyndar sig Johan von Schreeb dit. Han har stor erfarenhet av att skapa ordning i kaotiska situationer – men som administratör är han rent katastrofal. Möt professorn som vill styra upp framtidens hälsokriser.

Mikroskopisk kolit är det senast konstaterade inflammatoriska tillståndet i tjocktarmen där onormala reaktioner från immunsystemet orsakar inflammation i tjocktarmens inre slemhinna. I dagsläget beräknas över 10 000 personer i Sverige leva med sjukdomen. Tidigare har otillräcklig medvetenhet och kunskap om mikroskopisk kolit lett till underdiagnostik av sjukdomen, vilket gjort att många patienter inte har behandlats.

Forskarna på Karolinska Institutet har en mycket viktig uppgift. De ska komma på sådant som vi ännu inte vet. Men hur gör man det? Jo, det allra, allra viktigaste är att ha fantasi. Det vet forskarna, och därför har de bjudit in skolbarn till sitt laboratorium för att få ta del av deras fantasi.

Grattis till forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som fått anslag från "Henning och Johan Throne-Holst stiftelse" 2022.

Den 19 maj 2022 avslutades kursen Klinisk medicin - inriktning kirurgi, termin 7 på läkarprogrammet, med en muntlig examination av de färdigheter som studenterna lärt sig under terminen. Kursen omfattar de kliniska ämnena allmän kirurgi, anestesiologi, ortopedi, urologi och bilddiagnostik, och det var inom dessa områden som studenterna examinerades. En stor del av studenternas undervisning sker i verksamhetsförlagd utbildning, VFU.

För första gången har svenska universitet och högskolor genomfört en gemensam och nationell enkät om hur vanligt det är med genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier inom akademin. Totalt har nästan 39 000 anställda, doktorander och studenter svarat. Svaren visar att unga, kvinnor, studenter och doktorander är särskilt utsatta.

Flera uppmärksammade fall av hot, trakasserier och fängslade forskare har tydligt visat att den akademiska friheten är satt under stark press. I maj 2022 hölls seminariet ”Academic freedom and international collaboration in a turbulent world” vid KI som blixtbelyste situationen i världen.

Hjärtstamceller regenererar spontant hjärtmuskeln hos salamandrar genom bikakeliknande strukturer med täta cellförbindelser. Om det finns endogena vuxenprogenitorceller som kan fylla på skadade muskelceller förblir en kontroversiell frågeställning.

Den 21 april anordnades det 2:a Svenska mötet för Alzheimerforskning i Aula Medica. Arrangör var Centrum för alzheimerforskning vid NVS. Totalt deltog ungefär 450 personer varav cirka 300 var forskare.

Genom att använda genuttrycksdata från olika celler i innerörat och hjärnan, har forskare identifierat en celltyp som huvudsakligen bidrar till
hörselnedsättning. Fynden bekräftar att hörselnedsättning inte kan härledas till hjärnan, utan från en avgränsad del i hörselsnäckan som heter stria vascularis, vilken är innerörats "kraftstation". Studien har publicerats i American Journal of Human Genetics.

En avhandling vid Karolinska Institutet har undersökt om en anpassad variant av den kognitiva beteendeterapin ACT kan användas vid autismspektrumtillstånd. Resultaten visar att behandlingen fungerar att genomföra i både skolmiljö och psykiatrisk öppenvård och kan ge effekt på bland annat upplevd stress.

Efter att ansökningstiden och nomineringstiden löpt ut fortsätter rektorsrekryteringsarbetet med intervjuer.

Vi träffar Lisa Smeds Alenius, ny kursansvarig för den uppskattade utbildningen Ledarskap och organisationsutveckling 1 på 30 hp. Sedan starten har över 3 000 deltagare gått utbildningen. Den har nyligen uppdaterats för att säkerställa att den är fortsatt relevant för chefer och ledare inom hälso- och sjukvården. Nu öppnar anmälan för nästa omgång som har planerad start våren 2023.

Hallå där Pernilla Sönnerfors, doktorand vid sektionen för fysioterapi, NVS. Den 17 juni försvarar du din avhandling ”eHealth support for physical activity and exercise training in people with COPD”, vad handlar den om?

Internationellt samarbete för precisionsprevention inom reumatologi får 23 miljoner i forskningsanslag från EIT Health Scandinavia där närmare hälften av anslaget fördelas till Karolinska Institutet och Region Stockholm. Projektet innebär dels att skapa förutsättningar för tidig diagnos av individer med risk att utveckla RA (reumatoid artrit), dels att patienter med risk för RA själva kan minska risken för att utveckla sjukdomen genom ändring av livsstil.

Dagen innan FN:s internationella konferens Stockholm+50 i början av juni, arrangerar KI, tillsammans med Stockholms universitet, KTH och Stockholm Environment Institute, en hybrid-konferens med fokus på hur forskare, akademiker och studenter kan påverka beslutsfattande och driva utvecklingen mot ett hållbart samhälle framåt.

Forskare vid Karolinska Institutet publicerade nyligen en studie i NPJ Biofilms and Microbiomes, som beskriver fyndet av ett enzym som bryter ner lipider.

En ny studie visar att menstruationsfasen påverkar mikrobiomet. “Det här är viktigt inför framtida studier, både inom forskning och insatser som syftar till att förbättra det vaginala mikrobiomet", säger medförfattare Ina Schuppe Koistinen på institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

Vacciner baserade på inaktiverat sars-cov-2-virus används ofta i resursfattiga länder eftersom kostnaden är låg. Ny forskning från Karolinska Institutet visar att en påfyllnadsdos med mRNA-vaccin till personer som fått två doser inaktiverat vaccin ger lika bra skydd mot covid-19 som tre doser mRNA-vaccin. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.

Hallå där Minh Tuan Hoang, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Den 25 maj försvarar du din avhandling ”Health Inequalities in care for persons with dementia”, vad handlar den om?

Sex faktorer kan hjälpa till att avgöra hur mycket litium behövs för att behandla patienter med bipolär sjukdom, enligt en stor studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Studien, som publicerats i tidskriften The Lancet Psychiatry, pekar också ut genetiska markörer som tycks påverka hur snabbt kroppen gör sig av med litium.