Kvinnor förlorar fler levnadsår efter en hjärtinfarkt jämfört med män
En ny studie visar att kvinnor förlorar fler levnadsår efter en hjärtinfarkt jämfört med män. En 50-årig kvinna med stor hjärtinfarkt förlorar i snitt 11 år, medan en 80-årig man med liten hjärtinfarkt förlorar i snitt 5 månader i livslängd. Studien är ledd av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus och resultaten har publicerats i tidskriften Circulation.
Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt och har en stor påverkan på befolkningens förväntade livslängd. Att förstå hur en sjukdom påverkar livslängden är viktigt för att kunna identifiera högriskgrupper och samtidigt bidra till viktiga kunskaper som förbättrar vårdplaneringen i framtiden.
I den nya studien undersöktes 335 000 individer med förstagångshjärtinfarkt och som registrerats i kvalitetsregistret SWEDEHEART under perioden 1991–2022. Individerna med hjärtinfarkt jämfördes med 1,6 miljoner individer utan hjärtinfarkt genom att använda data från Statistiska Centralbyrån och Socialstyrelsen.
Med hjälp av jämförelsepopulationen och nya statistiska metoder kunde skillnaden i förväntad livslängd mellan hjärtinfarktindivider och jämförelseindivider beräknas, vilket gav ett mått på hur mycket den förväntade livslängden förkortades på grund av sjukdomen.
– Vi fann att det var stora skillnader mellan olika grupper. Kvinnor och unga individer förlorade allra mest livslängd vid en hjärtinfarkt. Vid nedsatt pumpfunktion i hjärtat efter infarkten var effekterna ännu större. Till exempel förlorar en 50-årig kvinna med nedsatt pumpfunktion 2022 i snitt 11 år jämfört med en 80-årig man med normal pumpfunktion som i snitt förlorar 5 månader i livslängd, säger försteförfattaren Christian Reitan, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet.
Parametrar som påverkar hjärtinfarktsrisken
Forskarna kunde också ta hänsyn till skillnader i inkomst, utbildning, andra sjukdomar och medicinering vid insjuknandet – något som bidrog till ett mått på effekten av själva hjärtinfarkten när allt annat var borträknat.
– Resultatet visade att en ganska stor del av livslängdsförkortningen försvann, det vill säga att mycket av livslängdsförkortningen förklaras av andra faktorer än själva hjärtinfarkten, men som ändå kan vara associerade med hjärtinfarkt, så som exempelvis socioekonomi eller andra sjukdomar som högt blodtryck och diabetes. Förutsatt att patienten hade bevarad hjärtfunktion så såg vi att könsskillnaden försvann. Vi tolkar det som att effekten av hjärtinfarkten, och därmed också vården för hjärtinfarkt, är lika mellan könen och att den stora livslängdsförkortningen vi ser hos kvinnor beror på skillnader i riskfaktorer, övriga sjukdomar och socioekonomi, säger Christian Reitan.
Det saknas individanpassad infarktvård i Sverige för kvinnor, enligt forskarna. Studien visar att kvinnor som får hjärtinfarkt förlorar fler levnadsår än män i samma ålder.
– Om en kvinna hade försämrad hjärtfunktion, var könsskillnaden stor. Vi har inte underlag för att svara på varför, men det väcker frågor om huruvida kvinnor får lika bra uppföljning och behandling för hjärtsvikt som män, eller om det helt enkelt är ett allvarligare tillstånd för en kvinna. Våra resultat är viktiga eftersom de utmanar befintliga riktlinjer vid hjärtinfarktbehandling i dag. Genom att identifiera högriskgrupper kan vi förhoppningsvis skräddarsy behandlingen bättre för den enskilda individen. ”Förlorad livslängd i år” anser vi är ett bra och lättförståeligt mått på risk för såväl läkare som för de drabbade patienterna. Det gör det lättare för oss att värdera och förmedla allvaret i att drabbas av sjukdomen, avslutar Christian Reitan.
Texten är baserat på ett pressmeddelande av Danderyds sjukhus.
Publikation
"Excess mortality and Loss of Life Expectancy After Myocardial Infarction - A registry-based matched cohort study", Christian Reitan, Pontus Andell, Joakim Alfredsson, David Erlinge, Robin Hofmann, Bertil Lindahl, Moa Simonsson, Paul W Dickman, Tomas Jernberg, Circulation, online 5 juli, doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.124.068739.