Ny strategi kan förbättra cellterapi mot cancer

Vad visar er publikation?

- Vår studie visar att vi kan lära oss av naturens egna exempel på immun selektion för att designa nya strategier för cellterapi mot cancer. Det är välkänt att virus och tumörer använder strategier för att undkomma vårt immunsystem. Vi såg dessa naturliga variationer hos virus och tumörer som en inspirationskälla och använde den senaste gentekniken för att tillämpa dem i utvecklingen av ny cellterapi mot cancer, säger Quirin Hammer, försteförfattare till studien och teamledare vid Centrum för Infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge.

- Så kallad allogen cellterapi, där celler från friska donatorer används ”off-the-shelf” för att behandla patienter med cancer, har stor potential. Förhoppningen är att denna typ av allogen cellterapi kan tillämpas brett i behandling av många patienter med olika cancerformer till en mer överkomlig prislapp jämfört med dagens dyra autologa (celler från patienten själv) cellterapibehandlingar. Det finns dock flera utmaningar för att förverkliga potentialen hos allogen off-the-shelf cellterapi. En av dessa är att patientens immunsystem reagerar och stöter bort de tillförda cellerna innan de hinner verka. 

Vår strategi syftar till att hindra denna avstötning och därmed förlänga tiden som immuncellerna kan verka i patienten, förhoppningsvis med bättre effektivitet. Vi uppnår detta genom att selektivt minska kontakten mellan patientens immunceller och de tillförda donatorcellerna.

Varför är resultaten viktiga?

- Vi tycker att resultaten av studien är viktiga eftersom de adresserar en av de mest problematiska begränsningarna av nuvarande cellterapi. Vår strategi kan bidra till att begränsa patientens avstötning och kan förbättra det terapeutiska värdet av allogena cellterapier mot cancer och kanske även mot andra sjukdomar.

Hur utförde ni studien?

- Vi kombinerade arbete i cellkulturer med djurmodeller för immunavstötning och använde den senaste gentekniken, inklusive den så kallade "gensaxen" CRISPR/Cas9, för att modifiera donatorceller. Att kunna testa vårt koncept i flera olika modeller blev möjligt genom samarbete med många forskare verksamma vid vårt kompetenscenter (NextGenNK) samt i samarbete med forskare från Universitetet i Oslo och Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York. Vi har också samarbetat med det USA-baserade företaget Fate Therapeutics. Dessa olika samarbeten var grundläggande för att vår studie skulle bli framgångsrik.