Publicerad: 2024-07-08 14:21 | Uppdaterad: 2024-07-11 09:50

Nobelpristagaren och den tidigare rektorn för KI Bengt Samuelsson har avlidit

Bengt Samuelsson, Nobelpristagare och tidigare rektor för Karolinska Institutet, avled den 5 juli. Foto: Gunnar Ask

Nobelpristagaren och den tidigare rektorn för Karolinska Institutet Bengt Samuelsson har avlidit vid en ålder av 90 år. Bengt Samuelsson tilldelades Nobelpriset i medicin eller fysiologi år 1982 tillsammans med Sune Bergström (1916–2004) och John R. Vane (1927–2004) för sina upptäckter rörande prostaglandiner – hormonlika substanser som reglerar en rad viktiga processer i kroppen. Bengt Samuelsson var också rektor vid Karolinska Institutet åren 1983–1995.

Annika Östman Wernerson
Annika Östman Wernerson. Foto: Martin Stenmark

– Bengt Samuelsson har haft en enorm betydelse för det forskningsfält han grundade, så kallade lipidmediatorer, och som tidigare rektor för Karolinska Institutet under tolv år. Hans forskning har lett till läkemedel riktade mot inflammation, allergi, glaukom och hjärtkärlsjukdomar och hans rektorsperiod ledde till en rad reformer av KI:s organisation. Mina tankar går nu till hans närmaste familj. Jag tänker på hans ovärderliga insatser med stor tacksamhet, säger KI:s rektor Annika Östman Wernerson.

År 2014 firades Bengt Samuelsson på KI med ett tredagarssymposium i samband med att han fyllde 80 år. Han var då och fram till sin död anknuten forskare till institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

– Bengt har ständigt brutit ny mark och fört vårt forskningsfält hela vägen från tidiga fysiologiska observationer in i den “molekylära” eran med kloning av gener och avancerad proteinkemi. Att arbeta med Bengt har varit ett äventyr och stort privilegium, säger Jesper Haeggström, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, KI, och avdelningschef för Kemi II där Bengt Samuelsson var verksam. 

– Det är få förunnat att öppna ett helt nytt fält av kunskap. Men det är vad Bengt Samuelsson gjorde. Med avstamp i Ulf von Eulers och Sune Bergströms upptäckt av prostaglandin kartlade han en hel biokemisk kontinent av signalmolekyler i människokroppen, och fann att de har stor betydelse i blodcirkulationen, andningsapparaten, könsorganen, immunsystemet, nervsystemet och snart sagt hela kroppen, säger Göran K Hansson, professor vid institutionen för medicin, Solna, KI, ledamot av Kungl Vetenskapsakademien och tidigare ordförande i såväl Nobelstiftelsens styrelse som tidigare ordförande i Nobelkommittén för medicin. 

Nobelpriset i medicin eller fysiologi 

Det var år 1982 som Bengt Samuelsson tilldelades Nobelpriset.

I våra kroppar finns en rad funktioner som måste regleras noggrant för att vi ska hålla oss friska och anpassas om omständigheterna plötsligt förändras. Till exempel måste blodet förbli flytande, blodtrycket hållas jämnt och vid en infektion ska vita blodkroppar samlas till kroppens försvar. 

1982 får Sune Bergström (på bilden) och Bengt Samuelsson som fjärde och femte KI-forskare Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av prostaglandiner. Foto: The Nobel Foundation

Nobelpriset i medicin eller fysiologi 1982 belönade upptäckten av ett sådant system och tilldelades Sune Bergström och Bengt Samuelsson, professorer vid Karolinska Institutet, tillsammans med engelsmannen John R. Vane, för sina ”upptäckter rörande prostaglandiner och relaterade biologiskt aktiva substanser”.

Namnet prostaglandin myntades av Ulf von Euler (1905–1983), professor i fysiologi vid Karolinska Institutet och Nobelpristagare i medicin eller fysiologi 1970. Han hade redan på 1930-talet hittat den intresseväckande substansen i sädesvätska och prostata, och gett den namnet prostaglandin. Sune Bergström, som blev på professor 1958 i fysiologisk kemi vid Karolinska Institutet, förde arbetet vidare. 

Bengt Samuelsson var doktorand hos Sune Bergström och arbetade med honom på de tidiga strukturstudierna av prostaglandiner. Efter att ha tagit läkarexamen vid Lunds universitet och doktorerat vid Karolinska Institutet forskade han ett år vid Harvard i USA, men återkom sedan till Karolinska Institutet. 

Här bestämde han sig för att titta närmare på reaktionerna när prostaglandiner bildas.

Mekanismer bakom flera sjukdomar

Under 1960- och 1970-talen visade han i detalj hur prostaglandiner bildas från fettsyror, framför allt arakidonsyra. Bengt Samuelsson har isolerat och strukturbestämt flera viktiga delar i prostaglandinsystemet, till exempel upptäckte han de så kallade leukotrienerna, som bland annat frisätts vid akuta överkänslighetsreaktioner och inflammation, och tromboxaner, som bildas i blodplättar och stoppar blödningar men också bidrar till att blodproppar bildas.

Forskningen om prostaglandinerna gav viktig kunskap om hur kroppen fungerar normalt men också förklaringar till mekanismer bakom flera sjukdomar, som allergier, inflammationer och kärlsjukdomar. Kunskapen öppnade också för utveckling av nya behandlingar.

– Bengt Samuelsson var inte de stora åthävornas man. Men med sin intellektuella briljans, sina utomordentliga kunskaper, sin målmedvetenhet och sitt visionära tänkande gjorde han vetenskapen stora tjänster, säger Göran K Hansson.

Bengt Samuelssons upptäckt av leukotriener har till exempel lett till läkemedel som används mot astma. Sune Bergström engagerade sig bland annat i prostaglandinernas betydelse för reproduktionsorganens funktion, vilket har bidragit till substansernas användning som abortmedel, för igångsättning av förlossning och behandling av riklig blödning vid förlossningen.

Många samarbeten och hedersuppdrag

Både Sune Bergström och Bengt Samuelsson var utöver sina forskarkarriärer rektorer för Karolinska Institutet. Sune Bergström 1969–1977 och Bengt Samuelsson 1983–1995.

Utöver forskningen på KI, där Bengt Samuelsson koncentrerade sig på leukotrienområdet, var han engagerad i forskningssamarbeten med Kina, hade flera styrelseuppdrag och var ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien i Sverige och i motsvarigheter i flera andra länder.

Bengt Samuelsson avled den 5 juli 90 år gammal.