Nyhetsarkiv

Fysisk aktivitet gör att kroppen frigör hundratals signalmolekyler som förbättrar vår hälsa på olika sätt. Nu har ett internationellt forskarlag med forskare från Karolinska Institutet kartlagt hur dessa signalmolekyler frigörs av olika organ hos möss efter träning vid olika tidpunkter på dygnet. Forskarna hoppas att deras kartläggning, som publiceras i tidskriften Cell Metabolism, på sikt ska bidra till mer effektiva träningsterapier som är anpassade efter vår dygnsrytm.

Det har skett en stor trafikolycka. Flera bilar, en lastbil och en buss är inblandade. Närmare hundra personer är skadade, resurserna är begränsade och det är långt till närmsta sjukhus. Det kanske inte ser ut så när man ser hur ett tiotal lärare sitta bakom varsin dator i Kunskapscentrum för Katastrofmedicins lokaler på Institutionen för Global Folkhälsa, men det är vad som har hänt. Fast det har hänt virtuellt, inne i datorn.

En internationell metastudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en specifik genvariant som skyddar mot svår covid-19. Forskarna lyckades peka ut varianten genom att studera människor med olika härkomst och menar att fynden understryker vikten av kliniska studier som inkluderar människor med olika ursprung. Resultatet har publicerats i tidskriften Nature Genetics.

Vid docenturutskottets sammanträde den 14 december 2021 beslöt utskottet att anta Rainer Heuchel som docent i cell- och molekylärbiologi.

Föreningen Vetenskap och Folkbildnings (VoF) pris Årets folkbildare för år 2021 tilldelas Maria Ahlsén och Jessica Norrbom för arbetet med boken och podcasten Frisk utan flum.

Forskare vid Karolinska Institutet och Mount Sinai i New York har kartlagt hur gener samverkar för att orsaka hjärt-kärlsjukdom. Studien som publicerats i Nature Cardiovascular Research, visar att upp till 60 procent av risken för hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk.

Hallå där, Linn Öijerstedt, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, NVS. Den 20 januari försvarar du din avhandling ”Biomarkers in frontotemporal dementia : findings from the GENFI study”. Vad handlar den om?

Från och med vårt första andetag exponeras våra lungor för mikroorganismer, exempelvis bakterier och virus. Tack vare immunceller i lungorna, så kallade makrofager, skyddas vi från många infektioner redan tidigt i livet. I en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine visar forskare vid Karolinska Institutet hur lungmakrofager utvecklas – nya rön som kan bidra till att begränsa organskador och som är betydande i den fortsatta utvecklingen av viktiga behandlingar av lungsjukdomar.

Schizofreni och ätstörningar är komplexa sjukdomar med allvarlig somatisk och psykiatrisk sjuklighet som drabbar 0,4-1 % respektive 9 % av befolkningen. Båda sjukdomarna är till övervägande del genetiskt betingade – 64-81% för schizofreni och 41-83% för ätstörningar. Trots skilda diagnostiska kriterier och få gemensamma symtom har betydande genetiska korrelationer mellan schizofreni och anorexia nervosa identifierats i nya genomiska studier.

I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet identifierat förekomsten av en specifik kombination av ett protein och en lncRNA-molekyl i levercancer. Genom att öka förekomsten av lncRNA-molekylen minskar tumörcellernas fettdepåer vilket leder till att tumörcellernas delning upphör, och att de så småningom dör. Studien, som publiceras i den framstående tidskriften Gut, bidrar till ökad kunskap som kan leda till bättre diagnos och framtida cancerbehandlingar.

Arbetar du inom vården och vill dela med dig av utmaningar och goda exempel när det gäller kontakten med patienter och deras närstående? Välkommen att delta i en enkätundersökning. Dina svar kan bidra till att förbättra patientmottagandet och på sikt hälso- och sjukvården i sin helhet.

Cancerfondens forskningsnämnd har utnämnt Henrik Grönberg till Årets cancerforskare 2022 för hans insatser inom prostatacancerforskning. Henrik Grönbergs forskning har bidragit till tidigare upptäckt av prostatacancer och att onödiga undersökningar kan undvikas.

Personer med typ 2-diabetes har ökad risk för stroke och långsammare återhämtning efteråt. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att den neurologiska återhämtningen efter stroke förbättras avsevärt hos möss med fetma och diabetes som uppnår så pass stor viktnedgång att glukosmetabolismen återgår till normala nivåer. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cardiovascular Diabetology, kan få klinisk betydelse för rehabilitering efter stroke vid typ 2-diabetes.

KI-forskaren Marcus Buggert har tilldelats det europeiska forskningsrådets prestigefulla anslag ERC Starting Grant för sin forskning om cell-medierad immunitet i människokroppen mot virussjukdomar. Totalt investerar nu ERC 619 miljoner euro i anslag till 397 unga forskningsledare.

Endast en bråkdel av kroppens proteiner har en förändring som gör dem unika jämfört med motsvarande proteiner hos neandertalare och människoapor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland studerat ett sådant protein, glutationreduktas, som skyddar mot oxidativ stress. De fann att personer som bär på neandertalvarianten av proteinet har en flerfaldigt ökad risk att drabbas av kärlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom.

Vad innebär det att lägga in sig själv? Det förklarar Maria Smitmanis Lyle, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap och samordnare vid centrum för psykiatriforskning, som forskar om självvald inläggning för barn och unga.

Docenturutskottet beslöt den 16 november 2021 att anta Fredrik Klevebro som docent i kirurgi.

Georgios Sotiriou, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, har beviljats bidrag till tvärvetenskapliga forskningsmiljöer av Vetenskapsrådet. Han tilldelas 30 miljoner kronor för åren 2022-2027 för projektet ”Nanoengineered precision therapies of lower respiratory tract infections”.

Från och med första januari 2022 tillträder nya ledamöter till KI:s Fakultetsråd och nya lärarrepresentanter till KI:s Konsistorium (styrelsen). Mandatperioden gäller fram till sista december 2024.

Fem forskare från Karolinska Institutet har beviljats anslag från Sjöbergstiftelsen med sammanlagt 18,1 miljoner kronor. Stiftelsen främjar forskning med inriktning mot cancer, hälsa och miljö.

En ny behandling prövas för att hjälpa barn som föds med en svår variant av benskörhet, osteogenesis imperfecta. Det är den första kliniska studien i världen där benbildande stamceller ges redan innan födseln för att öka barnets möjligheter till att bygga ett fungerande skelett. Karolinska Institutet sponsrar studien som i Sverige utförs på Karolinska Universitetssjukhuset.

Studenterna på 2021/2022-års Erasmus Mundus masterprogram Public Health in Disasters ska snart avsluta sin tid i Sverige och resa vidare. Vi pratade med Rickkye Gan och Collins Santhanasamy om vad som fick de intresserade av programmet, vad de lärt sig och vad de tar med sig från sin tid i Sverige.

KI-forskarna Bennie Lemmens och Kirsty Spalding har tilldelats 2021 års ASPIRE-pris från The Mark Foundation for Cancer Research för sin innovativa och djärva syn på cancerforskning. De är två av totalt 25 pristagare som tillsammans får dela på nästan 9,5 miljoner dollar (86 miljoner kronor).

Grattis till Andreas Lennartsson, vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, som fått 500 000 kronor i projektanslag från Barncancerfonden 2021 ör ett projekt om "Nya terapeutiska tillvägagångssätt för spädbarn och barn akut leukemi".

Studenterna väljer Karolinska Institutet för att få den bästa utbildningen. Andelen utlandsfödda bland studenter ökar, liksom andelen unga och män. KI:s hemsida är den främsta rekryteringskällan. Det kan vi lära av 2021 års Studentundersökning.

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) har genom beslut 2021-12-15 meddelat att de förändringar KI genomfört med anledning av tidigare mediakritik mot det alternativa urvalet till tandläkarprogrammet (TAPIL) är ändamålsenliga och att granskningen av KI:s översyn av urvalsprocessen nu är avslutad.

Vi gratulerar alla forskare vid institutionen för medicin i Huddinge som beviljas medel från Barncancerfonden 2022-2024.

Den 17 december 2021 avslutades kursen Klinisk medicin - inriktning kirurgi, termin 7 på läkarprogrammet, med en muntlig examination av de färdigheter som studenterna lärt sig under terminen. Kursen omfattar de kliniska ämnena allmän kirurgi, anestesiologi, ortopedi, urologi och bilddiagnostik, och det var inom dessa områden som studenterna examinerades. En stor del av studenternas undervisning sker i verksamhetsförlagd utbildning, VFU.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur många vårdanställda i Stockholm som var på arbetet under den första vågen av pandemin trots att de var smittsamma med sars-cov-2, eftersom de vid tidpunkten inte hade några symtom. Resultaten som publicerats i tidskriften PLOS ONE visar på mycket låga siffror, men forskarna menar ändå att detta kan ha haft betydelse för smittspridningen.

Ett stort grattis till de forskare från MedH som belönas med Hjärt-Lungfondens projektbidrag för 2022-2024.

Elva forskare från fem institutioner vid KI har fått anslag från Cancer- och Allergifonden för sina patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. KI-forskarna tilldelas 2,6 miljoner SEK. Sammanlagt i år delar fonden ut 5 miljoner SEK till svensk cancer- och allergiforskning.

En receptor som aktiveras av ämnen som bildas från omega-3-fettsyror har en viktig roll för att stoppa inflammation i kärlen och motverka åderförkalkning, visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of Clinical Investigation. Fynden kan bana väg för helt nya strategier att behandla och förebygga hjärt-kärlsjukdom med till exempel omega-3-fetter.

Assisterad befruktning (ART) verkar inte leda till ökad risk för barnet att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet, enligt en stor observationsstudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Studien som publicerats i JAMA Psychiatry fann en något högre risk för tvångssyndrom hos ungdomar och unga vuxna födda efter ART, men att detta förklarades av skillnader i bakgrundsfaktorer hos föräldrarna.

Karin Wallander vid forskargruppen Klinisk genetik, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Hereditary predisposition and prognostic prediction in cancer" den 17 december 2021. Huvudhandledare är Emma Tham.

Svår kritisk sjukdom och vård på en intensivvårdsavdelning kan påverka både patienter och deras familjemedlemmar känslomässigt lång tid efter hemkomsten. I sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet har intensivvårdssjuksköterskan Gisela Vogel studerat olika känslomässiga och sociala strategier för att återskapa en god livskvalitet.

Mediebevakning av positiv vaccinforskning kan ha en positiv effekt på den övergripande stämningen i sociala medier – och motverka felaktig information om vaccin – men effekterna avtar med tiden.
Forskare vid Oxford University och Karolinska Institutet har analyserat sociala medier för att undersöka samband mellan viktiga vaccinrelaterade nyheter och attityder till vaccin.

Hallå där, Riccardo Lo Martire, doktorand vid sektionen för fysioterapi, NVS. Den 14 januari försvarar du din avhandling ”Sickness absence among patients with chronic pain in Swedish specialist healthcare”. Vad handlar den om?

I stället för att söka efter proteiner som angrips vid en specifik autoimmun sjukdom, har forskare i en ny studie använt den omvända strategin för att hitta sjukdomar kopplade till ett visst protein. Genom att söka bland patienter med olika hudsjukdomar har de lyckats identifiera en sjukdom där kroppen angriper hudproteinet TGM1. Strategin, som presenteras i tidskriften PNAS, kan underlätta diagnostik och behandling av autoimmuna sjukdomar.

Anna Kågesten och Karin Båge, biträdande lektor respektive doktorand vid Institutionen för Global Folkhälsa, är medförfattare till en ny forskningsrapport som nyligen publicerats på uppdrag av Expertgruppen för Biståndsanalys. Rapporten handlar om hur normer och värderingar både motverkar och främjar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och hur vi genom att förstå dessa kan se bättre resultat inom olika biståndsprojekt.

Är du student på något av KI:s grundutbildningsprogram? Är du intresserad av forskning? Har du funderat på att doktorera? Då kan KI:s sommarforskarskola (KI Summer School in Medical Research) vara av intresse för dig!

Karin Liljelund drabbades av lungcancer. Nu behandlas hon med målstyrande läkemedel mot just den mutation som orsakar hennes cancer, ett exempel på precisionsmedicinsk behandling.

Kan artificiell intelligens, AI, lösa precisionsmedicinens utmaningar? Vi frågade Magnus Boman, professor på KTH och även knuten till Karolinska Institutet, som bland annat forskar om hur AI kan användas i vården.

Helena Bergsten vid Centrum för infektionsmedicin (CIM), institutionen för medicin Huddinge, försvarar sin avhandling "Streptococcal and Staphylococcal Tissue Infections: Therapeutic Challenges and Opportunities" den 17 december 2021. Huvudhandledare är Professor Anna Norrby-Teglund.

Under ett antal veckor på sommaren har studenter på KI:s nybörjarprogram möjlighet att delta i KI:s sommarforskarskola (KISS) som ger en introduktion till forskning. Tidigare deltagaren Victor Tollemar och handledaren Rachael Sugars tycker båda att det är en utmärkt möjlighet att få en inblick i forskarvärlden för forskningsintresserade studenter.

KI:s utbildning är under ständig utveckling och nu utökas det internationella programutbudet med två ytterligare program. Det är masterprogrammet i translationell fysiologi och farmakologi samt masterprogrammet i nutritionsvetenskap som kommer få sina första studenter till hösten 2022.

Vi gratulerar Jana de Boniface vid gruppen Bröstkirurgi som tilldelas drygt 12,1 miljoner kronor i forskningsbidrag från Vetenskapsrådet.

Bidraget avser klinisk behandlingsforskning under perioden 2021-2024 för projektet ”Fysisk träning under neoadjuvant kemoterapi för bröstcancer för att öka patologiskt komplett respons: den randomiserade Neo-ACT studien”.

Projekt om egenmonitorering för diabetespatienter i primärvården visar att digitala hjälpmedel skulle kunna introduceras framför att förskriva ytterligare läkemedel.

79 KI-forskare har tillsammans fått 254 450 000 SEK i anslag från Cancerfonden. Utöver det delades även fyra ”Fellowship prevention”-anslag ut till forskare på KI. Totalt delade Cancerfonden ut 850 miljoner kronor, vilket är det största beloppet någonsin.

Årets silvermedaljer tilldelas Maria Masucci, Christina Opava, Åke Rökaeus och Jan Ygge. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och uppmärksammas i samband med högtiden för Nit och Redlighet i februari 2022.

Aldrig tidigare har så många människor varit på flykt från krig och fattigdom. Det innebär förändringar och förluster som kan sätta djupa psykologiska spår. Läkaren Maria Sundvalls avhandling vid Karolinska Institutet bygger på enkätstudier och intervjuer med flyktingar i Sverige om deras kontakter med psykiatri och primärvård, men också om vikten av sociala nätverk för hälsa och integration. Resultaten kan få betydelse för dialogen mellan nyanlända, vård och myndigheter.