Vårdanställda utan symtom kan ha bidragit till smittspridning av sars-cov-2
Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur många vårdanställda i Stockholm som var på arbetet under den första vågen av pandemin trots att de var smittsamma med sars-cov-2, eftersom de vid tidpunkten inte hade några symtom. Resultaten som publicerats i tidskriften PLOS ONE visar på mycket låga siffror, men forskarna menar ändå att detta kan ha haft betydelse för smittspridningen.
Av totalt 9 449 vårdanställda i Stockholm som provtogs för pågående infektion under perioden april-juni 2020 medan de var i tjänst var det enbart 57 personer (0,6 procent) som testade positivt för sars-cov-2-viruset i så höga nivåer att de troligen var smittsamma. Bland dessa var 19 individer presymtomatiska, det vill säga fick symtom inom de kommande två veckorna, medan 16 individer (28 procent) förblev asymtomatiska. 22 personer hade varit sjukskrivna tidigare men tillfrisknat.
Vanligast bland yngre
Yngre vårdanställda under 30 år var överrepresenterade bland de som testade positivt för pågående infektion medan de var i tjänst. Yngre personer hade också generellt högre virusnivåer än äldre. 42 av de 57 potentiellt smittsamma personerna arbetade nära patienter och vissa vårdade äldre patienter i hemmet.
– Siffrorna är mycket låga, men det faktum att personerna varit på jobbet trots att de haft höga nivåer av sars-cov-2 kan ändå ha haft betydelse för smittspridningen. Våra fynd visar på vikten att vaccinera särskilt yngre vårdanställda, som i högre utsträckning verkar kunna utsöndra mycket virus utan att ha symtom, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
Uppfattas inte som sjukdomssymtom
Forskarna skickade också ut frågeformulär till 3 981 vårdanställda som tagit antikroppstest för att påvisa tidigare infektion med sars-cov-2. 704 av dem hade antikroppar mot coronaviruset. Av dessa var det enbart drygt tio procent som uppgav att de varit helt asymtomatiska och omedvetna om att de haft infektionen, vilket kan jämföras med 28 procent i den delen av studien som mätte pågående infektion.
– Att siffrorna skiljer sig åt skulle kunna förklaras av att symtomen kan vara så svaga att de inte uppfattas som verkliga sjukdomssymtom förrän efteråt när infektionen blivit bekräftad, säger Ville Pimenoff, forskare vid samma institution och studiens försteförfattare.
En begränsning med studien är att alla inte tillfrågades om tidigare symtom. Dessutom saknas information om sjukskrivningarna berodde på covid-19 eller inte eftersom det inte utfördes systematisk PCR-testning under tidsperioden. Forskarna har heller inte studerat om personerna som utsöndrade mycket virus verkligen smittat någon eller inte.
Studien finansierades av Karolinska Universitetssjukhuset, Region Stockholm, Erling-Perssons familjestiftelse, Kungliga Tekniska Högskolan, Creades AB och SciLifeLab. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
“Potential SARS-CoV-2 infectiousness among asymptomatic healthcare workers”. Ville N. Pimenoff, Miriam Elfström, Kalle Conneryd Lundgren, Susanna Klevebro, Erik Melen, Joakim Dillner. PLOS ONE, online 17 december 2021, doi: 10.1371/journal.pone.0260453.