Effekt av morgon- och kvällsträning kartlagd hos möss
Fysisk aktivitet gör att kroppen frigör hundratals signalmolekyler som förbättrar vår hälsa på olika sätt. Nu har ett internationellt forskarlag med forskare från Karolinska Institutet kartlagt hur dessa signalmolekyler frigörs av olika organ hos möss efter träning vid olika tidpunkter på dygnet. Forskarna hoppas att deras kartläggning, som publiceras i tidskriften Cell Metabolism, på sikt ska bidra till mer effektiva träningsterapier som är anpassade efter vår dygnsrytm.
Nästan alla kroppens celler reglerar sina biologiska processer under en 24-timmarsperiod, enligt sin dygnsrytm. Senare tids forskning har visat att träning vid olika tidpunkter på dygnet har olika effekter på kroppen. För att få en bättre förståelse för detta fenomen har forskare nu genomfört en rad experiment på möss som fått träna antingen tidigt på morgonen eller sent på kvällen. Forskarna samlade in och analyserade blodprover och vävnadsprover från bland annat hjärna, hjärta, muskler, lever och fett.
Resultatet är en omfattande atlas över träningsinducerade signalmolekyler som återfinns i olika vävnader efter träning vid olika tidpunkter. Dessa signaler har en bred inverkan på hälsan och påverkar bland annat sömn, minne, träningsprestanda och metabolism. Fysisk aktivitet visade sig ha en tidsberoende och vävnadsspecifik inverkan på olika metaboliter och hormoner i kroppen. Studien identifierade också nya träningsinducerade signalmolekyler i flera vävnader som kan ha betydelse för vanliga sjukdomar.
Maximera fördelarna med träning
– En bättre förståelse för hur träning påverkar kroppen vid olika tidpunkter på dygnet kan hjälpa oss att maximera fördelarna med träning för personer med sjukdomar som fetma och typ 2-diabetes, säger professor Juleen R. Zierath från Karolinska Institutet och Novo Nordisk Foundation Center for Basic Metabolic Research (CBMR) vid Köpenhamns universitet.
Experimenten genomfördes på möss, som delar många genetiska, fysiologiska och beteendemässiga egenskaper med människor, men det finns också viktiga skillnader. Till exempel är möss nattaktiva. Typen av träning var också begränsad till löpning, vilket kan ge andra resultat än högintensiv intervallträning. Effekten av kön, ålder och sjukdom behöver studeras i framtida studier.
Kan börja undersöka träningssvar hos människor
– Trots dessa begränsningar tror vi att resultaten kan ha betydelse för människor eftersom många grundläggande fysiologiska funktioner är lika hos möss och människor. Med den här detaljerade kartan kan vi nu börja undersöka om liknande träningssvar ses hos människor, säger Juleen R. Zierath.
Studien var ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet i Sverige, Köpenhamns universitet i Danmark, Helmholtz Zentrum München i Tyskland samt Texas A&M University och University of California, Irvine (UCI) i USA. Den finansierades av bland andra Novo Nordisk Fonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Diabetesfonden, Vetenskapsrådet och Centrum för idrottsforskning. Juleen R. Zierath är medlem i tidskriften Cell Metabolisms rådgivande styrelse. Inga andra intressekonflikter har rapporterats.
Denna nyhetsartikel är baserad på ett pressmeddelande från Köpenhamns universitet och Helmholtz Zentrum.
Publikation
“Atlas of exercise metabolism reveals time-dependent signatures of metabolic homeostasis”. Shogo Sato, Kenneth A. Dyar, Jonas T. Treebak, Sara L. Jepsen, Amy M. Ehrlich, Stephen P. Ashcroft, Kajetan Trost, Thomas Kunzke, Verena M. Prade, Lewin Small, Astrid Linde Basse, Milena Schönke, Siwei Chen, Muntaha Samad, Pierre Baldi, Romain Barrès, Axel Walch, Thomas Moritz, Jens J. Holst, Dominik Lutter, Juleen R. Zierath, och Paolo Sassone-Corsi. Cell Metabolism, online 13 januari 2022, doi: 10.1016/j.cmet.2021.12.016.