Ny studie visar god psykisk hälsa hos unga vuxna födda efter assisterad befruktning
Assisterad befruktning (ART) verkar inte leda till ökad risk för barnet att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet, enligt en stor observationsstudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Studien som publicerats i JAMA Psychiatry fann en något högre risk för tvångssyndrom hos ungdomar och unga vuxna födda efter ART, men att detta förklarades av skillnader i bakgrundsfaktorer hos föräldrarna.
– Dessa fynd är positiva när det gäller den psykiska hälsan hos ungdomar som fötts med hjälp av ART, en grupp som vi nu för första gången kunnat följa in i tidig vuxen ålder, säger studiens försteförfattare Chen Wang, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
Sedan 1978 har mer än 9 miljoner barn fötts med hjälp av assisterad befruktning (ART). Provrörsbefruktning, också känt som IVF, har varit så omvälvande för behandling av infertilitet att Robert G. Edwards tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2010 för utvecklingen. Tidigare studier har dock förknippat ART med en något ökad risk för fosterskador, prematur födsel och låg födelsevikt.
Forskarna har följt 1,2 miljoner personer
Kunskaperna om hälsan över tid hos barn som fötts med hjälp av ART är fortfarande begränsad. Nu har forskare vid Karolinska Institutet genomfört den första stora studien om psykisk hälsa hos unga vuxna födda i Sverige till följd av ART.
Med hjälp av individuellt länkade populationsbaserade data kunde forskarna följa mer än 1,2 miljoner personer födda i Sverige mellan 1994 och 2006, varav 31 565 blev till med hjälp av ART. Deltagarna var mellan 12 och 25 år gamla när studien avslutades. Forskarna hade även tillgång till register-baserad information om kliniska diagnoser av psykisk ohälsa såsom allvarlig depression, ångest, tvångssyndrom (OCD) eller självmordsförsök.
Fann ingen anledning till oro
Bortsett från de potentiella effekterna av interventionen är det möjligt att par som genomgår ART skiljer sig från den genomsnittliga befolkningen med avseende på bakgrundsfaktorer som skulle kunna påverka deras barns långsiktiga hälsa. I studien var därför forskarna särskilt noga med att skilja behandlingen från ett brett spektrum av bakgrundsfaktorer hos föräldrarna, inklusive underliggande infertilitet, moderns och faderns ålder, utbildning samt psykiska hälsa.
– I slutänden fann vi ingen anledning till oro att assisterad befruktning i sig skulle ha en negativ inverkan på barnens psykiska hälsa senare i livet. Personer som blivit till med ART hade en något förhöjd risk för tvångssyndrom jämfört med den allmänna befolkningen men detta förklarades av skillnader hos föräldrarna, då denna koppling försvann helt efter vi justerat för diverse bakgrundsfaktorer, säger Sara Öberg, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
Studien finansierades av Forte och NIH.
Publikation
"Long term follow-up of psychiatric disorders in children and adolescents conceived by assisted reproductive techniques in Sweden", Chen Wang, Anna L.V. Johansson, Kenny A. Rodriguez-Wallberg, Mikael Landén, Catarina Almqvist, Sonia Hernández-Diaz, Anna S. Oberg. JAMA Psychiatry, 15 december 2021. DOI: 101001/jamapsychiatry.2021.3647.