Nyhetsarkiv

En klinisk studie vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att hungerhormonet ghrelin kan öka hjärtats pumpförmåga vid hjärtsvikt. Resultaten har publicerats i tidskriften European Heart Journal.

Katie Healy vid institutionen för odontologi och Sebastian Ols vid institutionen för medicin, Solna, tilldelas Sven Gards stipendium för bästa avhandlingarna i virologi år 2022.

KI-professorn Maria Bradley tilldelas Medicine Doktor Axel Hirsch pris för sin forskningsbredd och för sina anmärkningsvärda insatser inom området atopiskt eksem.

Arton njurforskare vid Karolinska Institutet får dela på 3,2 miljoner kronor i Njurfondens senaste utdelning, en nyhet som publicerades i samband med Världsnjurdagen den 9 mars. Totalt delar insamlingsstiftelsen ut över 6,9 miljoner kronor till 41 forskningsprojekt, varav KI får den största kakan.

Kvinnor med reumatiska sjukdomar löper större risk för komplikationer vid graviditet och förlossning, men för kvinnor med ryggreumatism, så kallad axial spondylartrit, har riskerna minskat under det senaste tio åren i takt med en ökad användning av biologiska läkemedel. Det rapporterar forskare från Karolinska Institutet i en studie som publicerats i The Lancet Rheumatology.

Många patienter med den autoimmuna sjukdomen ANCA-associerad vaskulit (AAV) lider av en hög risk för sjukdomsåterfall trots behandling. Forskare på KI har nu identifierat T-celler som bidrar till skador på njurvävnaden hos dessa patienter. Detta kan komma att göra det möjligt att använda T-cellscreening för att identifiera individer med hög risk. Studien publicerades i Kidney International.

Patienter med hjärtsvikt lider ofta av flera andra sjukdomar och innebär en stor påfrestning på sjukvården, enligt en multinationell studie publicerad i Heart av forskare från Karolinska Institutet. Forskarna pekar på ett akut behov att förbättra riskhantering av sjukdomen.

Membranbubblor i nanostorlek, så kallade extracellulära vesiklar, aktiverar immunförsvaret hos möss och verkar kunna göra deras tumörer känsliga för cancerbehandling av typen checkpointhämmare. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie i Cancer Immunology Research.

Cancer- och Allergifonden beviljar 4,2 miljoner kronor i anslag till 23 patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. Av dessa är det femton forskare vid nio institutioner vid Karolinska Institutet som delar på 2,5 miljoner kronor.

Möt Maria Bradley, forskargruppsledare på avdelningen för dermatologi och venereologi, institutionen för medicin, Solna.

Att andas in damm och ångor på arbetsplatsen är kopplat till ökad risk att drabbas av svår reumatoid artrit, särskilt i kombination med rökning och genetisk sårbarhet för sjukdomen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Annals of the Rheumatic Diseases.

B-celler är avgörande för att vårt immunförsvar ska fungera, men nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa immunceller ibland gör mer skada än nytta. Vid kronisk inflammation i tjocktarmen ökar nämligen B-cellerna kraftigt i antal vilket förhindrar läkning av vävnaden. Fynden som presenteras i tidskriften Immunity kan få betydelse för behandling av inflammatorisk tarmsjukdom.

Anslaget delas ut av Vinnova i den europeiska utlysningen ”ERA PerMed 2022: Individanpassad prevention”.

Olof Stephansson vid institutionen för medicin, Solna, forskar om vård av kvinnor och deras barn under graviditet, förlossning och nyföddhetstiden. Han tilldelas nu medel från NordForsk för att undersöka covid-19-pandemins konsekvenser för mödrar och reproduktiv hälsa i syfte att ta fram användbar kunskap inför liknande samhällskriser.

Eduardo Villablanca, institutionen för medicin, Solna, får 3 miljoner i anslag för att studera immuntoxiska effekter av PFAS.

Docent Ning Xu Landén, institutionen för medicin, Solna, har beviljats ​​4,2 miljoner danska kronor för forskning om sårläkning.

Tidigare i år startade KI:s kommitté för forskning igång ”KI Research Incubator” (KIRI) för juniora forskare. Syftet är att uppmuntra innovativa tvärvetenskapliga samarbeten och i somras kunde KIRI-Fellows för första gången söka medel för gemensamma forskningsprojekt. Tre KIRI-Fellows från institutionen för medicin Solna (MedS) har nu tillsammans med kollegor från andra institutioner fått finansiering för gemensamma postdoktorprojekt.

Vid en ceremoni den 12 oktober tilldelades professor Francesco Cosentino vid institutionen för medicin Solna hederstiteln Doctor Honoris Causa vid Victor Babeș University of Medicine and Pharmacy i Rumänien.

En observationsstudie vid Karolinska Institutet visar att barn som drabbas av syrebrist-relaterade komplikationer som nyfödda löper nästan dubbelt så hög risk för hjärt-kärlsjukdom under barndomen och tidigt i vuxenlivet, jämfört med barn utan sådana komplikationer. Den absoluta risken för hjärt-kärlsjukdom i ung ålder är dock väldigt låg. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Med nya digitala verktyg i vården hoppas forskare vid bland annat Karolinska Institutet kunna förebygga ledgångsreumatism. Nyligen samlade de in totalt 3,5 miljoner euro (cirka 38 miljoner kronor) för det så kallade DigiPrevent-projektet, varav merparten kommer från EIT Health, en samverkansorganisation inrättad av det Europeiska institutet för innovation och teknologi.

Fyra forskningsprojekt ledda från Karolinska Institutet tilldelas 2022 års projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt handlar det om drygt 135 miljoner kronor i anslag till KI-forskning inom områdena immunologi, neurovetenskap och stamcellsbiologi.

K. Barry Sharpless, Morten Meldal och Carolyn R. Bertozzi tilldelas 2022 års Nobelpris i kemi för utvecklingen av klickkemin, ett enkelt sätt att bygga molekyler. Flera KI-forskare använder dagligen tekniken i sin forskning och en är medförfattare till en vetenskaplig studie med en av pristagarna. Här kommenterar de årets kemipris.

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) har delat ut totalt fem anslag till forskare på Karolinska Institutet. Anslagen ger både framstående forskare möjligheten att stärka sin position och ger etableringsstöd år yngre forskare.

Intravenös behandling med omega-3-fettsyror hos äldre patienter med sjukhuskrävande vård av covid-19 verkar kunna ha positiva effekter på immunsvarets förmåga att hantera viruset, enligt en studie från Karolinska Institutet i Stockholm. Studien, som publicerats i tidskriften Clinical and Translational Medicine, skulle i framtiden kunna leda till en kompletterande, kostnadseffektiv behandling av covid-19.

Hur vården är organiserad bestämmer förutsättningarna för att bedriva och implementera klinisk forskning. I Region Stockholm har vårdens organisation förändrats mycket under det gångna decenniet genom politiska beslut, och vi vet ännu inte hur den nya regionledningen efter årets val kommer att se ut och hur den kommer att förändra vårdorganisationen.

I samband med den stora hjärtkongressen i Barcelona tilldelades professor Göran K. Hansson Europeiska kardiologsällskapets guldmedalj. Han hedras för sina forskningsinsatser och framför allt för sina upptäckter om inflammationens roll vid hjärt-kärlsjukdom. Guldmedaljen är sällskapets främsta utmärkelse och utdelas för enastående insatser i kardiovaskulär medicin.

En studie vid Karolinska Institutet visar att det ofta dröjer flera veckor innan patienter med allvarlig hjärtsvikt får vissa rekommenderade behandlingar. Framför allt dröjer insättningen av relativt nya hjärtsviktsläkemedel som dapagliflozin och sacubitril/valsartan. Enligt forskarna är resultaten problematiska då behandlingarna kan minska risken för död och förbättra patienternas livskvalitet. Studien har publicerats i tidskriften JACC: Heart Failure.

Adam Williamson vid Karolinska Institutet har fått ett anslag från European Research Council Proof of Concept (ERC PoC) 2022, som riktar sig till forskare som redan har finansiering från ERC och vill vidareutveckla den innovativa potentialen hos sina upptäckter.

Forskarna Niklas Mejhert och Zhichao Zhou är bland de fyra europeiska bidragstagarna som tilldelas 5 miljoner danska kronor vardera i 5 år från ”European Foundation for the Study of Diabetes” (EFSD)/ inom programmet ”Novo Nordisk Future Leaders Award 2022”.

Forskare på Karolinska Institutet presenterar nya insikter gällande rollen för små molekyler, mikro-RNA, i läkningen av hudsår. Studien, som publicerats i tidskriften eLife, lyfter fram möjliga framtida sätt att närma sig behandling av venösa sår, en vanlig typ av kroniska sår som inte läker.

För att följa och analysera kejsarsnittstrender och på så sätt förbättra förlossningsvården används Robson-klassificeringen över hela världen. Nu visar en studie från Karolinska Institutet på skillnader mellan Sverige och Kanada, och att klassificeringssystemet kan vidareutvecklas för att ta hänsyn till fler viktiga variabler. Studien, som publicerats i PLOS Medicine, kan i framtiden bidra till en förbättrad och mer jämlik förlossningsvård.

Kvinnor med nedsatt njurfunktion fick i lägre grad än män i samma situation diagnosen kronisk njursjukdom. Kvinnorna hade också mindre chans att få sin njurfunktion följd, att träffa en njurläkare och använda rekommenderade behandlingar för kronisk njursjukdom. Det visar en svensk studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i Journal of the American Society of Nephrology.

Det svenska värnpliktsregistret innehåller data på cirka 2 miljoner individer. I samband med mönstring genomgår män och kvinnor en omfattande testning, vars data kan användas i epidemiologisk forskning. Nu publicerar forskare vid Karolinska Institutet, Uppsala Universitet och Lunds Universitet en översikt om registret i tidskriften European Journal of Epidemiology.

Det är känt sedan tidigare att nervsystemet kommunicerar med immunsystemet och reglerar inflammatoriska processer i kroppen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet hur elektrisk aktivering av en specifik nerv kan påskynda läkningen av akut inflammation. Fynden, som publicerats i tidskriften PNAS, öppnar för nya sätt att påskynda läkning av inflammation.

Susanne Rysz, doktorand vid Karolinska Institutet och intensivvårdsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, disputerade i fredags med en av de allra första avhandlingarna med studier av covid-19-patienter i intensivvård. ”Forskningen blev mitt sätt att klara av vanmakten i början av pandemin när många dog utan att vi kunde göra något,” säger hon.

Internationellt samarbete för precisionsprevention inom reumatologi får 23 miljoner i forskningsanslag från EIT Health Scandinavia där närmare hälften av anslaget fördelas till Karolinska Institutet och Region Stockholm. Projektet innebär dels att skapa förutsättningar för tidig diagnos av individer med risk att utveckla RA (reumatoid artrit), dels att patienter med risk för RA själva kan minska risken för att utveckla sjukdomen genom ändring av livsstil.

Virtuell labbundervisning kan tillgodose olika typer av inlärningsförmågor hos studenter och erbjuda en mängd olika tekniker som kanske inte är möjliga att undervisa i/lära sig under en campuskurs. Karolinska Institutet, genom Biomedicinprogrammen, samordnar den virtuella laboratorieutbildningsmodulen i ett nytt Erasmus+-projekt som fokuserar på virtuell/online praktisk utbildning.

Cancerfonden delar ut 57,6 miljoner kronor till 15 forskare vid Karolinska Institutet vars arbete ska bidra till att besegra cancer. Två av dem forskar på strålbehandling, ett område som Cancerfonden nu satsar extra på.

Vaccination mot covid-19 under graviditeten är inte kopplat till någon ökad risk för graviditetskomplikationer. Det visar en omfattande registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Folkhälsoinstitutet i Norge som publicerats i den ansedda tidskriften JAMA.

Njurfonden har utsett vilka forskare som i år får pengar till sin forskning om njurar. Av totalt 49 forskare och 6,1 miljoner kronor är det 22 forskare vid Karolinska Institutet får dela på 2,6 miljoner kronor. I samband med uppmärksammandet av anslagen tilldelas även en KI-forskare Bengt Rippes Forskarpris.

Nu öppnar ett europeiskt volontärregister för forskning om covid-19-vacciner inom ramen för det EU-finansierade forskningsnätverket Vaccelerate. Syftet med satsningen är utveckla EU:s kapacitet för kliniska studier av covid-19-vaccin, men också att stötta vaccinforskning vid framtida pandemier.

Forskare vid Karolinska Institutet har med hjälp av tekniken spatial transkriptomik kartlagt genuttrycket i tjocktarmen hos möss. Resultatet är en karta som visar var i vävnaden enskilda gener uttrycks. När forskarna passade in tidigare kända mänskliga transkriptionsdata på kartan gav det nya kunskaper om inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.

I årets stora anslagsomgång från Hjärt-Lungfonden delar forskare vid Karolinska Institutet på totalt 95 776 000 kronor. Sammanlagt är det cirka 70 projekt vid KI som nås av anslaget.

Två forskare vid Karolinska Institutet medverkar i projekt som nyligen tilldelats anslag från European Innovation Council (EIC). Anslagen representerar KI:s första bidrag från nystartade finansieringsprogram från EU. Forskarna erhåller totalt nära 1,15 miljoner euro (ca 11,8 miljoner kronor) som kommer att användas för projekt om epilepsi och chipbaserad nanoskopi.

Föreningen Vetenskap och Folkbildnings (VoF) pris Årets folkbildare för år 2021 tilldelas Maria Ahlsén och Jessica Norrbom för arbetet med boken och podcasten Frisk utan flum.

Elva forskare från fem institutioner vid KI har fått anslag från Cancer- och Allergifonden för sina patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. KI-forskarna tilldelas 2,6 miljoner SEK. Sammanlagt i år delar fonden ut 5 miljoner SEK till svensk cancer- och allergiforskning.

En receptor som aktiveras av ämnen som bildas från omega-3-fettsyror har en viktig roll för att stoppa inflammation i kärlen och motverka åderförkalkning, visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of Clinical Investigation. Fynden kan bana väg för helt nya strategier att behandla och förebygga hjärt-kärlsjukdom med till exempel omega-3-fetter.

I stället för att söka efter proteiner som angrips vid en specifik autoimmun sjukdom, har forskare i en ny studie använt den omvända strategin för att hitta sjukdomar kopplade till ett visst protein. Genom att söka bland patienter med olika hudsjukdomar har de lyckats identifiera en sjukdom där kroppen angriper hudproteinet TGM1. Strategin, som presenteras i tidskriften PNAS, kan underlätta diagnostik och behandling av autoimmuna sjukdomar.

I Vetenskapsrådets senaste utlysning tilldelades totalt 115 347 805 SEK till 32 KI-forskare. Bidragsbesluten var inom områdena primärvård, psykiatriforskning, klinisk behandlingsforskning, utvecklingsforskning och internationella samarbeten inom individanpassad medicin.

Risken för graviditetskomplikationer hos mammor som smittats med sars-cov-2 är sannolikt lägre än flera tidigare studier visat. Det indikerar en svensk rikstäckande studie av alla gravida kvinnor som testats för sars-cov-2 mellan mars 2020 och januari 2021. Studien, som publicerats i BJOG: An international Journal of Obstetrics & Gynaecology och letts av forskare vid Karolinska Institutet, visar att sambandet varierar stort beroende på vilka rutiner som använts för testning av gravida kvinnor.