Publicerad: 2022-09-09 14:09 | Uppdaterad: 2022-09-09 14:17

Sen insättning av rekommenderade läkemedel vid hjärtsvikt

Äldre kvinna sitter på sängen och håller sig för bröstet
Foto: Getty Images.

En studie vid Karolinska Institutet visar att det ofta dröjer flera veckor innan patienter med allvarlig hjärtsvikt får vissa rekommenderade behandlingar. Framför allt dröjer insättningen av relativt nya hjärtsviktsläkemedel som dapagliflozin och sacubitril/valsartan. Enligt forskarna är resultaten problematiska då behandlingarna kan minska risken för död och förbättra patienternas livskvalitet. Studien har publicerats i tidskriften JACC: Heart Failure.

Forskarna granskade data från över 260 000 vuxna i Japan, Sverige och USA som behandlats med rekommenderade läkemedel vid hjärtsvikt mellan 2020–2022. Enbart patienter som krävt sjukhusvård och därefter ordinerats läkemedel mot hjärtsvikt inom tolv månader ingick i studien. Utöver dapagliflozin och sacubitril/valsartan så studerades äldre läkemedel som angiotensinkonverterande enzymhämmare, angiotensinreceptorblockerare, betablockerare och mineralkortikoidreceptorblockerare.

Resultatet visar att i Sverige sattes dapagliflozin och sacubitril/valsartan i genomsnitt in 44 respektive 33 dagar efter sjukhusinläggning för hjärtsvikt, jämfört med efter 22–31 dagar för de äldre läkemedlen. I Japan var motsvarande siffror 39 respektive 44 dagar för dapagliflozin och sacubitril/valsartan jämfört med 12–13 dagar för de äldre läkemedlen, och i USA, 33 respektive 19 dagar jämfört med 18–24 dagar. Dapagliflozin och sacubitril/valsartan sattes vanligtvis in efter att patienterna redan hade ordinerats de äldre läkemedlen. Patienter med samsjukligheter som njursjukdom och diabetes tenderade att få vänta längst på hjärtsviktsbehandling.

Låga doser

Det var också vanligt att läkemedlen skrevs ut i lägre doser än vad som rekommenderas i kliniska riktlinjer och att patienterna slutade med medicinerna inom 12 månader, något som enligt forskarna kan öka risken för nyinsjuknande. Dapagliflozin var det läkemedel som i högst grad ordinerades enligt den rekommenderade dosen. Andelen patienter som fortsatte att ta läkemedlet var också relativt högt jämfört med de andra.

Gianluigi Savarese
Gianluigi Savarese. Foto: ESC.

– Det verkar som att läkemedel vid hjärtsvikt generellt sätts in för sent och i för låga doser, framför allt hos högriskpatienter med annan samsjuklighet. Det vore bra att utreda vad detta kan bero på, då vi sett i tidigare studier att dessa behandlingar kan minska risken för nyinsjuknande och död, säger studiens försteförfattare Gianluigi Savarese, docent i kardiologi vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Studien har finansierats av AstraZeneca, som tillverkar och säljer dapagliflozin. Två av studieförfattarna är anställda på AstraZeneca. Flera av studieförfattarna har fått anslag och andra typer av ersättningar från AstraZeneca och andra läkemedelsbolag.

Publikation

“Heart Failure Drug Treatment – Inertia, Titration and Discontinuation: A Multinational Observational Study (EVOLUTION HF)”, Gianluigi Savarese, Takuya Kishi, Orly Vardeny, Samuel Adamsson Eryd, Johan Bodegård, Lars H. Lund, Marcus Thuresson, Biykem Bozkurt, JACC: Heart Failure, online 7 september 2022, doi: 10.1016/j.jchf.2022.08.009