Hjärtsvikt innebär stor påfrestning på sjukvården
Patienter med hjärtsvikt lider ofta av flera andra sjukdomar och innebär en stor påfrestning på sjukvården, enligt en multinationell studie publicerad i Heart av forskare från Karolinska Institutet. Forskarna pekar på ett akut behov att förbättra riskhantering av sjukdomen.
Hjärtsvikt drabbar upp till 64 miljoner människor världen över och den siffran förväntas öka i takt med att befolkningen blir äldre och att de diagnostiska metoderna förbättras.
Multinationella studier som beskriver hjärtsviktspatienter och vilka konsekvenser sjukdomen har saknas i dag, enligt den nya studien.
– Vi vet att hjärtsviktsförekomst ökar med en åldrande befolkning och därför är en modern och bred inblick i hur hjärtsviktspopulationen ser ut, medförande risker och kostnader, viktig för all form av vårdplanering, säger Anna Norhammar, adjungerad professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Upp till två procent drabbade
Forskarna har därför samlat in data via primär- och sjukvården från drygt 600 000 hjärtsviktspatienter i elva länder i Europa, däribland Sverige, samt Kanada och Israel mellan 2018 och 2020.
Mellan en till två procent av befolkningen drabbas av hjärtsvikt, enligt studien som också visar att patienterna har hög dödlighet – i genomsnitt avlider 13 procent årligen.
Hjärtsviktspatienter är dessutom drabbade av högre samsjuklighet än vad tidigare studier i enskilda länder har visat.
– Hälften av hjärtsviktspatienterna hade ischemisk hjärtsjukdom, hälften hade njursvikt och en tredjedel diabetes. En orsak till att samsjukligheten har ökat bland hjärtsviktspatienter är sannolikt att vi i dag lever längre upp i hög ålder med flera samtidiga sjukdomar. Detta gör hjärtsviktsvården än mer komplex, då det är många bidragande faktorer att ta hänsyn till, förklarar Anna Norhammar.
Ytterligare en slutsats från studien är att hjärtsvikt är kostsamt för sjukvården. I Europa läggs en till två procent av den totala sjukvårdsbudgeten på just hjärtsvikt och kostnaden förväntas dessutom öka.
– Sjukvårdskostnaderna är framförallt relaterade till försämrad och sjukhuskrävande hjärt- och njursvikt och i mindre utsträckning relaterat till traditionella kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Så våra data tydliggör att insatser som förhindrar förnyad hjärt- och njursvikt är betydelsefullt, säger Anna Norhammar.
Finns ny medicin för hjärtsvikt
Ett spännande fynd enligt Anna Norhammar är att fler patienter än vad tidigare forskning visat har hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion. Det är intressant eftersom det nu finns en möjlig behandling för dessa patienter som inte har använts tidigare, berättar Anna Norhammar.
– Det är ett diabetesläkemedel som efter omfattande studier nu används vid hjärtsvikt oavsett om man har diabetes eller inte. Dessa nya läkemedel var i princip inte använda i vår kohort eftersom evidensen inte fanns på plats före år 2020. Nu när evidensen är där blir det intressant att följa om situationen kan förbättras, vilket vi har stora förhoppningar att det ska göra.
Anna Norhammar har deltagit vid rådgivande styrelsemöten med företag som utvecklar diabetes- och hjärtsviktsläkemedel. Studien finansierades huvudsakligen av Astra Zeneca.
Publikation
“Prevalence, outcomes and costs of a contemporary, multinational population with heart failure”, Anna Norhammar, Johan Bodegard, Marc Vanderheyden, Navdeep Tangri, Avraham Karasik, Aldo Pietro Maggioni, Kari Anne Sveen, Tiago Taveira-Gomes, Manuel Botana, Lukas Hunziker, Marcus Thuresson, Amitava Banerjee, Johan Sundström, Andreas Bollmann, Heart, online 14 february 2023, doi: 10.1136/heartjnl-2022-321702