Klassificering av kejsarsnitt kan behöva utvecklas för förbättrad förlossningsvård
För att följa och analysera kejsarsnittstrender och på så sätt förbättra förlossningsvården används Robson-klassificeringen över hela världen. Nu visar en studie från Karolinska Institutet på skillnader mellan Sverige och Kanada, och att klassificeringssystemet kan vidareutvecklas för att ta hänsyn till fler viktiga variabler. Studien, som publicerats i PLOS Medicine, kan i framtiden bidra till en förbättrad och mer jämlik förlossningsvård.
Robsons klassificeringssystem är en global standard där förlossningskliniker delar in gravida kvinnor i tio olika grupper. Systemet tar dock inte hänsyn till vissa specifika faktorer som är vanligt förekommande vid kejsarsnitt.
Forskare vid Karolinska Institutet publicerar nu en studie baserat på närmare två miljoner förlossningar, där man jämfört andelen kejsarsnitt i Sverige och regionen British Columbia i Kanada, utifrån Robsons-klassificeringen och andra bidragande faktorer.
Andelen kejsarsnitt i Sverige har legat stabilt runt 17 procent mellan 2004 och 2016. Under samma period ökade frekvensen kejsarsnitt i Kanada från 29,4 procent till nästan 34 procent.
– Skillnaden gjorde oss nyfikna på att undersöka om det fanns riskfaktorer som skilde sig åt mellan länderna, till exempel hög ålder eller övervikt hos mamman, som kunde förklara dessa dramatiska variationer, säger studiens försteförfattare Giulia Muraca, forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och forskarassistent vid McMaster University, Kanada.
Faktorer utöver klassificeringssystemet påverkar
I nästa steg gjorde forskargruppen samma analys men nu med hänsyn till fler faktorer som är associerade med kejsarsnitt, men inte ingår i Robson-klassificeringen. Dessa faktorer var till exempel mammans ålder, BMI, sjukdomshistorik och tidigare födslar. Fostrets storlek och huvudets position vid förlossningen ingick också samt klinikens hantering av förlossningen.
– En betydande del men inte hela skillnaden mellan länderna kunde förklaras utifrån dessa extra faktorer. En tolkning är att vi har en stabil förlossningsvård i Sverige medan jämförelser av Robson-klassificerade kejsarsnittsfrekvenser kan vara felaktiga om man inte uppmärksammar relevant mödra- och obstetrisk praxis samt fosterfaktorer, säger Giulia Muraca.
Studien är ett första steg mot ett större forskningsprojekt för att se hur kejsarsnitt påverkar mammans och barnets hälsa långsiktigt.
– Eftersom vi inte vet vilka hälsoskador eller fördelar som dessa skillnader i kejsarsnittsfrekvens har medfört, blir våra fortsatta studier avseende hälsoutfallet för mamma och barn över tid intressanta. En omfattande och heltäckande datainsamling, utöver Robson-klassificeringen, är viktig för att säkerställa att framtida riktlinjer för kejsarsnitt är evidensbaserade, säger studiens sisteförfattare Olof Stephansson, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Studien finansierades av Canadian Institutes of Health Research och Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (FORTE). Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Publikation
”Crude and adjusted comparisons of cesarean delivery rates using the Robson classification: 3 A population-based cohort study in Canada and Sweden, 2004-2016”, Giulia M Muraca, K.S. Joseph, Neda Razaz, Linnea V. Ladfors, Sarka Lisonkova, Olof Stephansson. PLOS Medicine, online 1 augusti 2022, doi: 10.1371/journal.pmed.1004077.