De får projektanslag från KAW 2022

Allt som allt delar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i år ut 700 miljoner kronor under en femårsperiod till 23 grundforskningsprojekt vid svenska universitet.

– Utvärderingarna baseras helt på internationell konkurrenskraft och utförs av en handfull framstående forskare inom varje projekts forskningsområde. Det är väldigt roligt att se att det finns så många projekt i Sverige som håller den kvaliteten och att fler och fler kvinnor får kliva fram som forskningsledare, säger Siv Andersson, ansvarig för grundforskningsfrågor vid stiftelsen, i ett pressmeddelande.

De fyra KI-ledda forskningsprojekten i korthet:

Därför drabbas kvinnor oftare av autoimmuna sjukdomar

Projekt: Könet spelar roll vid autoimmun sjukdom

Beviljat anslag: 39,1 miljoner kronor under fem år.

Huvudsökande: Marie Wahren-Herlenius, professor vid institutionen för medicin, Solna.

Medsökande: Olle Kämpe och Björn Reinius, båda vid KI, samt Nils Landegren, Uppsala universitet och KI.

Sammanfattning: Autoimmuna sjukdomar drabbar ungefär fem procent av befolkningen och kvinnor är kraftigt överrepresenterade. Det nu finansierade projektet syftar till att kartlägga de generella skillnaderna i immunsystemet mellan män och kvinnor på molekylär nivå och att utröna vilka de specifika mekanismerna är som medför utveckling av autoimmun sjukdom. Forskarna kommer särskilt att studera de genetiska variationer som kan kopplas till utveckling av SLE och Sjögrens syndrom och försöka ta reda på varför dessa variationer oftare leder till sjukdom hos kvinnor, trots att de återfinns hos män i samma frekvens. 

Studier på immunceller i hela kroppen

Projekt: Immunology Human Organ Donor Programme (IHOPE)

Beviljat anslag: 32,2 miljoner kronor under fem år

Huvudsökande: Marcus Buggert, docent vid institutionen för medicin, Huddinge

Medsökande: Petter Brodin, Carl Jorns och Jenny Mjösberg, alla vid KI, samt Emma Lundberg, KTH/SciLifeLab.

Sammanfattning: Projektet kallat IHOPE handlar bland annat om att bygga en biobank för immunceller, som till exempel B- och T-celler, i olika typer av organ och vävnader samt att ta fram en referenskarta över hur dessa immunceller är fördelade i kroppen. Hittills har en betydande del av forskningen om hur kroppens försvar mot virus och bakterier fungerar utgått från immunceller i blodet. Men dessa skiljer sig på flera sätt från de immunceller som återfinns i andra delar av kroppen. Förhoppningen är att satsningen på sikt ska fungera som en unik resurs för testning av nya vacciner och läkemedel.

Förmåga till kroppsuppfattning på detaljnivå

Projekt: Proprioceptiv kontroll av motoriska handlingssekvenser

Beviljat anslag: 32 miljoner kronor under fem år 

Huvudsökande: Francois Lallemend, docent vid institutionen för neurovetenskap.

Medsökande: Abdel El Manira, samma institution.

Sammanfattning: Proprioception – ibland även kallat det sjätte sinnet – är vår förmåga att uppfatta de egna kroppsdelarnas position och rörelse. Det är viktigt för att vi till exempel ska kunna koordinera våra rörelser, hålla balansen och för motorisk inlärning. I det nu finansierade projektet ska forskarna undersöka hur den här så kallade sensomotoriska kontrollen av våra rörelser går till på detaljnivå i hjärnan, ryggmärgen och kroppens nätverk av nervceller. Syftet med forskningen på längre sikt är att bidra till bättre behandlingar för personer med olika typer av neurologiska störningar som påverkar rörelsekoordination och perception.

Fler stamceller eller specialiserade hudceller?

Projekt: Metabolisk kontroll vid stamcellens punkt utan återvändo

Beviljat anslag: 32 miljoner kronor under fem år

Huvudsökande: Maria Kasper, docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi

Medsökande: Pekka Katajisto, samma institution.

Sammanfattning: Stamceller är en typ av celler som kan mogna ut till specialiserade celler för att bilda kroppens organ och vävnader – men också producera fler stamceller som sig själva. I det nu aktuella projektet ska forskarna kartlägga vad som händer i och runt stamcellen i det stadium av mognadsprocessen då den inte längre kan vända tillbaka utan måste omvandlas till exempelvis en mogen hudcell. Bland annat ska forskarna försöka ta reda på betydelsen av åldrande för dessa mekanismer. Genom att förändra stamcellens ämnesomsättning ska forskarna också försöka kontrollera den fina balansen mellan utmognad till specialiserade celler och produktion av fler stamceller.