Nyhetsarkiv

Anders Ekbom, senior professor i epidemiologi och tidigare prorektor vid Karolinska Institutet har avlidit i en ålder av 76 år. Han dog den 29 juli efter en tids sjukdom. Anders Ekbom hade flera roller och uppdrag vid KI. ”Hans betydelse för Karolinska Institutet går inte att överskatta”, säger KI:s rektor Annika Östman Wernerson.

Foster vars mamma hade covid-19 eller vaccinerade sig mot covid-19 under de första tre månaderna av graviditeten löper ingen ökad risk för missbildningar. Det visar en stor nordisk studie som har publicerats i the British Medical Journal.

Docent Georgios Sotiriou tilldelas ERC Proof of Concept-anslaget från Europeiska forskningsrådet (ERC). Syftet med projektet är dels att undersöka om en ljusaktiverad nanokompositfilm kan vara en effektiv behandling för svåra, infekterade sår som till exempel diabetiska fotsår. Men också att förbereda steget från innovation till medicinteknisk produkt. Det är andra gången Georgios Sotiriou tilldelas det prestigefyllda anslaget, och tredje gången han får finansiering från ERC.

Sedan 1904 stödjer Hjärt-Lungfonden på flera olika sätt forskningen om hjärt-, kärl- och lungsjukdom. Bland annat genom generösa anslag till forskare. I år firar organisationen 120 år och en av höjdpunkterna är instiftandet av ett nytt stort forskningsanslag. När Hjärt-Lungfonden nu delar ut sitt Jubileumsanslag till sex forskarteam, är tre av dessa verksamma vid Karolinska Institutet.

Professor Jonas F Ludvigsson har tilldelats H.M. Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band för framstående forskningsinsatser inom pediatrik och inflammatoriska tarmsjukdomar. Samtidigt får professor Göran K Hansson H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i serafimerordens band för ledande insatser inom svenskt akademiväsende.

I vårens utlysning av bidrag till internationell postdok inom medicin och hälsa beviljade Vetenskapsrådet 9 av 42 ansökningar. Av dessa nio är fyra, Daniel Helldén, Klara Lenart, Yunbing Shen och Miranda Stiernborg, forskare vid Karolinska Institutet. Totalt beviljades nästan 36 miljoner kronor för perioden 2024–2027.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod för att upptäcka malignt melanom. En ny typ av plåster utrustat med mikronålar kan identifiera biomarkören tyrosinas direkt i huden, visar en studie publicerad i Advanced Materials.

Redan bland barn i lågstadieåldern finns den farliga kombinationen av bukfetma och svaga muskler, även kallad sarkopen obesitas. Detta framgår av en ny studie bland åttaåringar, utförd vid Karolinska Institutet.

Samhällets beredskap för att hantera kriser och katastrofer behöver hela tiden utvecklas och anpassas till förändringar i omvärlden. Då beredskapen är avhängig uppdaterad medicinsk sakkunskap har Socialstyrelsen inrättat ett antal kunskaps- och forskningscentrum för krisberedskap runt om i landet förlagda till universitet, myndigheter eller motsvarande med koppling till klinisk verksamhet. Ett av dem är placerat på institutionen för medicin Solna.

Reumatikerförbundet delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar för 2024. Av totalt 98 beviljade projekt, återfinns 34 vid Karolinska Institutet som får dela på 6,5 miljoner kronor.

Det amerikanska sällskapet för medicinsk forskning, American Society of Clinical Investigation, ASCI, har utsett professor Göran K. Hansson till hedersledamot vid sällskapets årliga konferens i Chicago.

Läkemedel av typen GLP-1-analoger har blivit alltmer populära för att behandla diabetes och obesitas, men det har funnits farhågor om att de kan öka risken för sköldkörtelcancer. Nu har en omfattande skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet inte funnit några belägg för ett sådant samband. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften BMJ.

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.

Njurfonden delar ut över 7 miljoner kronor till forskning om njursjukdomar. Det är den största summan sedan fonden instiftades och tilldelas 40 forskare, varav 19 är verksamma vid Karolinska Institutet. Bidragen går till forskning som rör kronisk njursjukdom, dialys och transplantation.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att immunceller i levern reagerar på höga kolesterolnivåer i blodet och äter upp överflödigt kolesterol som annars kan orsaka skador på blodkärlen. Resultaten, som publicerats i Nature Cardiovascular Research, tyder på att kroppens reaktion vid uppkomsten av åderförkalkning startar i levern.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att det finns ett samband mellan en sällsynt och allvarlig form av psoriasisartrit och ett enzym som producerar syreradikaler. Studien, som publicerats i tidskriften EMBO Molecular Medicine, öppnar för nya sätt att bromsa eller stoppa sjukdomsförloppet.

Samtidig förskrivning av potensmedel som Viagra och organiska nitrater mot kärlkramp förknippas med en 35 till 40 procentig ökad risk för död och cirka 70 procents högre risk att drabbas av hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Det visar en svensk registerstudie publicerad i tidskriften Journal of the American College of Cardiology, JACC. Nu manar de svenska forskarna till försiktighet.

Unga som gjort kirurgiska ingrepp mot övervikt mår inte psykiskt bättre trots stor och bestående viktnedgång. Fetmaoperationer ökar däremot risken för tidiga alkoholproblem. Det visar den största långtidsstudie som gjorts bland unga som genomgått viktkirurgi, genomförd vid bland annat Lunds universitet och Karolinska Institutet.

Överflöd av onyttig mat i samhället gör att obesitasläkaren och forskaren Ylva Trolle Lagerros arbetar i viss motvind. Men de nya läkemedlen som har kommit har gjort jobbet roligare. Parallellt har hon utvecklat appar som ger patienterna stöd.

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka immunceller som bidrar till sjukdomsförlopp och möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot mängder av sjukdomar, spår forskarna.

Tisdagen den 28 november invigdes ett nytt laboratorium för MR-undersökningar på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Inköp av en ny MR-kamera, efter en donation av Erling Perssons Stiftelse, skapar helt nya möjligheter för såväl läkare som forskare inom regionen och på Karolinska Institutet.

Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom klinisk behandlingsforskning. Totalt beviljas nästan 210 miljoner kronor för åren 2023-2027 till 28 forskare. Tio av dem är forskare vid Karolinska Institutet.

Antireumatiska läkemedel som används mot ledgångsreumatism skulle kunna vara effektiva för att förhindra utvecklingen av autoimmun sköldkörtelsjukdom, visar en ny observationsstudie av forskare från Karolinska Institutet publicerad i Journal of Internal Medicine.

Under höstlovet i november fick AIMES - Center for the Advancement of Integrated Medical and Engineering en ny exceptionell möjlighet att skapa en workshop på Tekniska Museet om mänsklighetens framtid. Detta var en ny unik chans för våra forskare att dela sin passion för vetenskap och inspirera nästa generation.

Alexandra Argyriou, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, samt Mireia Cruz De los Santos, doktorand vid institutionen för onkologi och patologi, får Cilla Weigelts stipendium för framstående forskning rörande molekylära mekanismer inom sällsynta och underbehandlade sjukdomar. Stipendierna på 50 000 kronor vardera, delades ut den 13 november.

SSMF (Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning) vänder sig till forskare inom alla medicinska områden och stödjer grundforskning såväl som tillämpad forskning. Hösten 2023 har sju forskare från Karolinska Institutet beviljats anslag.

Forskare vid Karolinska Institutet får närmare 93 miljoner kronor i Fortes årliga öppna utlysning. Projekten, som ska pågå fram till 2027, spänner över alla Fortes områden – hälsa, arbetsliv och välfärd. I år har totalt 20 projekt på KI beviljats anslag.

Projektet CartoHostBug (Funtional cartography of intestinal host-microbiome interactions) har tilldelats ett ERC Synergy Grant på 10 miljoner euro som delas mellan fyra forskare, bland dem Eduardo Villablanca, senior forskare vid Karolinska Institutet. Syftet med projektet är att kartlägga hur störningar i tarmens mikrobiom kan leda till inflammatorisk tarmsjukdom och kolorektal cancer.

Tuggummi, akupressur, vaccin. Försöken att stoppa illamående är flera. Vi har intervjuat forskarna som studerar en viktig evolutionär försvars­­mekanism – som får oss att må räv.

I en ny studie från Karolinska Institutet fann forskarna att en kombination av information från blodmarkörer och genetisk information avslöjar undergrupper av patienter med myosit, som kan bidra till att förbättra klassificering och behandling av sjukdomar. Studien publicerades i EbioMedicine.

Olof Stephanssons forskargrupp får årets Alvarengas pris för artikeln: “Risk of postpartum hemorrhage with increasing first stage of labor duration” med valspråket ”Hur lång tid det tar att föda kan påverka risken att blöda." Priset delas ut av Svenska Läkaresällskapet.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) delar årligen ut 100 000 kronor som pris till en särskilt förtjänt yngre forskare som ansökt om och tilldelats SLS projektanslag. I år går priset till Bahira Shahim, ST-läkare i kardiologi och forskare vid Institutionen för medicin Solna.

En stor studie publicerad i JAMA som letts av forskare vid Karolinska Institutet tyder på att någon faktor som kan orsaka spontan hjärnblödning tycks kunna överföras genom blodtransfusion. Samtidigt understryker forskarna att det är mycket osannolikt att man skulle drabbas av hjärnblödning från en blodtransfusion.

Röda blodkroppar som exponeras för syrebrist skyddar vid hjärtinfarkt, visar en ny studie som publiceras i Journal of Clinical Investigations av forskare från Karolinska Institutet. Studien visar också att den skyddande effekten förstärks av att äta nitratrika grönsaker.

I en studie publicerad i Frontiers in Immunology hittade forskare från Karolinska Institutet ett högt antal naturliga mördarceller (NK-celler) i hudprover från patienter med hudlymfom. NK-celler är normalt viktiga anti-lymfomceller, men de här var outvecklade och med tecken på nedsatt funktion. En möjlig behandling av sjukdomen skulle därmed kunna vara att aktivera de påverkade cellernas så de återfår sin normala funktion.

Dimitris N. Chorafas Prize (5.000 USD) vänder sig till nydisputerade, alternativt doktorander under sista året av doktorandarbetet. Syftet är att stimulera unga, lovande forskare. För att vara behöriga att nomineras ska kandidaterna ännu inte ha fyllt 32 år vid nomineringstillfället. Priset delas ut i samband med Installationshögtiden den 12 oktober 2023 i Aula Medica, Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har karakteriserat T-celler i muskelvävnaden hos patienter med den ovanliga sjukdomen idiopatiska inflammatoriska myopatier. Resultaten visar att samma T-celler kvarstår i muskeln över tid trots immunsuppressiva behandlingar. Studien publicerades i tidskriften EMBO Molecular Medicine Journal.

Hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att artificiell intelligens verkar kunna spela en roll i att identifiera risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien, som publicerats i Cardiovascular Research, kan i framtiden leda till mer exakta diagnosmetoder.

Docent Peder Olofsson, institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet, får Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2023 på 15 miljoner kronor. Han får anslaget för sin forskning om stimulering av nervsystemet för behandling av åderförkalkning.

I huden finns särskilda mördarceller med långvarigt minne som skyddar mot inkräktare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet identifierat hur dessa celler bildas och kunnat visa att personer med bättre överlevnad vid melanom har höga nivåer av minnesmördarceller i cancervävnad. Studien har publicerats i tidskriften Immunity.

En ny studie från forskargrupp Kristina Broliden vid Institutionen för medicin Solna, visar att kvinnor med en hälsosam bakterieflora i vaginan samtidigt kan ha sjukdomskopplade bakterier som sitter fast i livmoderhalstappen. Studien har nyligen publicerats i tidskriften Microbiome.

I år är det hundra år sedan Frederick Banting och John MacLeod tilldelades Nobelpriset för upptäckten av insulinet. Upptäckten har räddat livet på miljontals människor med diabetes världen över, men priset är också ett av de mest omdebatterade. I sin bilddokumentär berättar professorerna Lars Rydén och Jan Lindsten om historiken kring upptäckten, de problem som var förenade med tilldelningen, samt vilken betydelse rönen har haft för dagens behandling av diabetes.

Forskare vid Karolinska Institutet har i den största kartläggningen hittills studerat hur sjukdomar i aortaklaffen påverkar prognos hos patienter med olika typer av hjärtsvikt. Studien publicerades i tidskriften European Journal of Heart Failure. Delade förstaförfattare är systrarna Angiza och Bahira Shahim, som också presenterade resultaten från studien på den internationella konferensen Heart Failure i Prag.

Årets stora silvermedaljer tilldelas Göran K Hansson och Jan-Inge Henter. Medaljen delas ut till personer som gjort storartade insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och uppmärksammas i samband med installationshögtiden i Aula Medica den 12 oktober.

Risken att drabbas av lymfkörtelcancer är något förhöjd vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, och har ökat under senare år hos patienter med Crohns sjukdom. Det visar en ny studie publicerad i Clinical Gastroenterology and Hepatology av forskare från Karolinska Institutet. Forskarna kunde se en riskökning både hos patienter som får moderna IBD-läkemedel och de som inte får det, vilket tyder på att riskökningen kan bero på både läkemedel och sjukdomen i sig.

Signalsubstansen acetylkolin reglerar blodflödet i våra kärl men det har varit okänt vilka celler som utsöndrar ämnet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att vissa T-celler i mänskligt blod kan producera acetylkolin, vilket kan hjälpa till att reglera blodtryck och inflammation. Studien, som publiceras i PNAS, visar också en möjlig koppling mellan dessa immunceller hos svårt sjuka patienter och risk att dö.

Tretton forskare vid Karolinska Institutet får dela på 54,9 miljoner kronor i forskartjänstanslag från Cancerfonden. Totalt delar fonden ut 124,3 miljoner kronor till 31 cancerforskare i Sverige.

En del patienter får sepsis av infektioner som de har fått på sjukhus. Nu prövas ett nytt digitalt system som ska hitta de här patienterna genom att kontinuerligt scanna av journalinformation efter tecken på sepsis. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Forskare vid Karolinska Institutet identifierade HOXC13-AS, ett humant hudspecifikt långt icke-kodande RNA (lncRNA), som spelar en avgörande roll för epidermal differentiering. Studien är publicerad i tidskriften Cell Death & Differentiation, och belyser lncRNA:s fysiologiska betydelse för epidermisbarriärens underhåll och återuppbyggnad.

Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.