Risk för hjärnblödning tycks kunna överföras via blodtransfusion
En stor studie publicerad i JAMA som letts av forskare vid Karolinska Institutet tyder på att någon faktor som kan orsaka spontan hjärnblödning tycks kunna överföras genom blodtransfusion. Samtidigt understryker forskarna att det är mycket osannolikt att man skulle drabbas av hjärnblödning från en blodtransfusion.
En vanlig orsak till spontana, upprepade hjärnblödningar är kärlsjukdomen cerebral amyloid angiopati (CAA), där proteiner på ett onormalt sätt lagras i de små blodkärlen i hjärnan. En rad studier har tidigare visat att CAA kan överföras mellan individer, genom kirurgiska ingrepp på nervsystemet och sannolikt även via behandling med en viss typ av tillväxthormon.
Få drabbade individer
Nu visar en ny studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet, Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset, Sverige, Köpenhamns universitet, Danmark, och KU Leuven, Belgien, att patienter som har fått blod från givare som senare drabbas av upprepade hjärnblödningar har en mer än fördubblad risk att själva få en hjärnblödning.
Fynden tyder på att någon faktor som kan ge upphov till spontan hjärnblödning kan spridas genom blodtransfusioner. Det var dock enbart 0,1 procent av blodgivarna i studien som senare drabbades av upprepade hjärnblödningar och därav även få drabbade patienter.
– Att få en blodtransfusion är relativt vanligt, vilket gör folkhälsoeffekter av blodsmitta till en angelägen fråga. Men det är mycket osannolikt att man ska få en hjärnblödning från en blodtransfusion, konstaterar studiens sisteförfattare Gustaf Edgren, specialistläkare på Södersjukhuset och forskare vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet i Solna.
Stöder hypotesen att CAA kan överföras
Den viktigaste aspekten av studiens resultat är enligt forskarna snarare att studien ytterligare stöder hypotesen att CAA kan överföras mellan individer, vilket i så fall kan få konsekvenser inom flera fält.
Studien är baserad på den svensk-danska transfusionsdatabasen SCANDAT som innehåller data om både blodgivare och patienter som fått blodtransfusion från 1970 och framåt. Totalt inkluderades över en miljon patienter. De primära analyserna gjordes i Sverige, därefter upprepades de med danska data. Resultaten blev i princip identiska.
Härnäst vill forskarna försöka stärka hypotesen att sambandet mellan hjärnblödning och blodtransfusion handlar om kärlsjukdomen CAA. Forskarna kommer därför att hämta ut prover från den danska blodgivarbiobanken för att se om det går att identifiera något av de avvikande proteiner som är förknippade med CAA.
Fynden behöver bekräftas
Planen är också att få tag på skiktröntgen och magnetkameraundersökningar från de drabbade givarna och patienterna för att se om även dessa skulle kunna stödja hypotesen.
– Vår studie kan inte påvisa några orsakssamband så den observerade riskökningen skulle kunna bero på andra faktorer. Ytterligare forskning krävs för att bekräfta våra fynd och förstå den potentiella bakomliggande mekanismen, säger Jingcheng Zhao, studiens försteförfattare och forskare i Gustaf Edgrens grupp vid Karolinska Institutet.
Forskningen finansierades i huvudsak av Vetenskapsrådet och Region Stockholm (ALF-medel). KI-forskarna rapporterar inga företagsintressen (se den vetenskapliga artikeln för en komplett förteckning över medförfattarnas potentiella intressekonflikter).
Publikation
“Intracerebral hemorrhage among blood donors and their transfusion recipients”. Jingcheng Zhao, Klaus Rostgaard, Elsa Lauwers, Torsten Dahlén, Sisse Rye Ostrowski, Christian Erikstrup, Ole Birger Pedersen, Bart De Strooper, Robin Lemmens, Henrik Hjalgrim, Gustaf Edgren. JAMA (Journal of the American Medical Association), online 12 september 2023, doi: 10.1001/jama.2023.14445.
Editorial som kommenterar resultaten: "Blood Transfusion and Brain AmyloidosisShould We Be Worried?", Steven M. Greenberg, JAMA, online 12 september 2023, doi: 10.1001/jama.2023.14522.