Professorn och tidigare prorektorn Anders Ekbom har avlidit
Anders Ekbom, senior professor i epidemiologi och tidigare prorektor vid Karolinska Institutet har avlidit i en ålder av 76 år. Han dog den 29 juli efter en tids sjukdom. Anders Ekbom hade flera roller och uppdrag vid KI. ”Hans betydelse för Karolinska Institutet går inte att överskatta”, säger KI:s rektor Annika Östman Wernerson.
– Det är med stor sorg som jag tar emot beskedet om att vår kollega Anders Ekbom har gått bort. Mina tankar går till hans familj i denna svåra stund, säger Annika Östman Wernerson.
– Jag kommer att minnas Anders Ekbom som en varm, omtänksam och entusiastisk kollega och medmänniska, och som en mycket framstående forskare. Han har också bidragit på ett enastående sätt i flera roller inom KI och haft stor betydelse för samarbetet med Region Stockholm. Hans bidrag sträcker sig även över områden som medicinsk etik och forskningsetik. Det speciella med honom var att han också genomdrev förändring inom dessa områden, säger hon.
Anders Ekbom var född 1947 och studerade medicin vid Lunds universitet, tog sin läkarexamen vid Uppsala universitet 1977, och blev specialist i allmänkirurgi 1984. Han disputerade med en avhandling om inflammatorisk tarmsjukdom 1990. År 1997 kom han till Karolinska Institutet och 1999 blev han professor i epidemiologi. Under åren 2002–2007 var han adjungerad professor vid Harvard University i Boston. På KI var han prefekt för institutionen för medicin, Solna, 2007–2015.
– Anders Ekbom bidrog inte bara med stora insatser inom sina forskningsfält. Han var också central i uppbyggnaden av hela den kliniska epidemiologiska verksamheten vid institutionen och Karolinska Institutet. Han stod också för viktiga perspektiv inom det etiska fältet, både i Sverige och utomlands, säger Marie Wahren-Herlenius, prefekt vid institutionen för medicin, Solna, KI.
Vikarierande prorektor 2017
Anders Ekbom hade flera olika roller och uppdrag under sin levnad. Han blev vikarierande prorektor 2017 då ett av hans viktiga uppdrag blev att följa upp arbetet med åtgärder i samband med Macchiarini-ärendet och att ”vara bryggan mot landstinget” som han själv beskrev det i Läkartidningen (2017-01-11).
Men redan året innan, år 2016, fick han ta emot stora silvermedaljen som Karolinska Institutet delar ut till personer som gjort särskilda insatser till stöd för verksamheten. Enligt medaljmotiveringen spelade Ekbom ”en stor roll för utvecklingen av samarbetet mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset”. Samverkan med Stockholms läns landsting (Region Stockholm) var också ett uppdrag som utvecklades under hans tid som prorektor.
I motiveringen till stora silvermedaljen lyfts också Anders Ekboms enastående forskning. Han var mycket aktiv och framgångsrik inom ett flertal forskningsområden med till dags dato över 600 publikationer. Bland annat har hans forskning haft stor betydelse för hur patienter med ulcerös kolit, Crohns sjukdom och reumatoid artrit följs upp och behandlas.
När Anders Ekbom själv fick berätta vad han var mest stolt över inom sin forskning tog han upp sina tidiga epidemiologi-studier av IBD, att hereditet för tjocktarmscancer spelar roll för risken att få tjocktarmscancer vid IBD, kopplingen mellan graden av inflammation och risk för lymfom, och att biologiska läkemedel har god effekt vid många inflammatoriska tarmsjukdomar och att svåra biverkningar är sällsynta.
Epidemiologi och etik
Av Karolinska Institutets tidigare rektor Ole Petter Ottersen fick Ekbom uppdraget som vetenskapligt ombud. Med det nya uppdraget blev han också ordförande i det nya etikrådet på KI, med uppgift att proaktivt diskutera komplexa etiska frågeställningar och god forskningssed i organisationen.
Flera år tidigare (2006) hade Anders Ekbom varit ordförande i granskningskommissionen av den norske cancerforskaren Jon Sudbø, ett mycket uppmärksammat fall, där Ekbom kom fram till att i stort sett allt som den norske forskaren skrivit om sin forskning varit lögn.
Han var också expert i Coronakommissionens referensgrupp för smittskyddsfrågor.
År 2012 tilldelades Anders Ekbom Svenska Läkaresällskapets jubileumsmedalj med motiveringen att han ”har från en starkt epidemiologisk bas visat förmåga att vetenskapligt besluta kliniskt relevanta frågeställningar inom varierande medicinska fält såsom cancer, inflammatorisk tarmsjukdom, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och psykiatriska sjukdomar. Med epidemiologiska redskap sammanlänkar Ekbom unika svenska populationsbaserade register och på medicinsk grund studeras frågeställningar av relevans för framtidens patienter.”
Så minns vi vår kollega Anders Ekbom
”En otroligt fin ledare för forskning”
Olof Akre, professor i onkologisk kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI, och FoUU-direktör vid Karolinska Universitetssjukhuset:
– Anders var min handledare när jag doktorerade och blev senare en mentor jag vände mig till både i motgång och framgång. Han var en otroligt fin ledare för forskning. En prestigelös person som aldrig hade några problem med att någon tyckte annorlunda. Den forskargrupp han ledde bestod av många färgstarka karaktärer förenade i ambitionen att skapa bra forskning tillsammans. Han spred glädje och var en varm och härlig person. Han var omtyckt och uppskattad av många och hans forskning syntes regelbundet i de största medicinska tidskrifterna.
”Mentor i med- och motgång”
Johan Askling, tidigare doktorand till Anders Ekbom, professor i reumatologi och nuvarande chef för avdelningen för klinisk epidemiologi vid institutionen för medicin, Solna, KI:
– Anders var en idérik forskare med ett lysande intellekt och en förmåga att se på saker ur nya vinklar. Men hans största bidrag till forskningen och KI är ändå hans unika roll som forskningsledare – uppbyggnaden av det som nu är avdelningen för klinisk epidemiologi och en stor grupp kliniskt aktiva forskare som fostrats av Anders – och som mentor, i stort och smått, i med- och motgång. Många är vi som genom åren gått till Anders med problem eller idéer, och alltid gått därifrån styrkta och bekräftade, hur tokiga våra idéer än må ha varit.
”Ingenting var omöjligt”
Michael Fored, universitetslektor, forskargruppsledare och biträdande avdelningschef på avdelningen för klinisk epidemiologi och studierektor för forskarutbildningen vid institutionen för medicin, Solna, KI:
– Ingenting var omöjligt för Anders Ekbom – han var fantastisk på att entusiasmera och komma med bra idéer och hitta lösningar. Han var också bra på att inse sina egna tillkortakommanden, och var klok nog att se till att omge sig med personer som kompletterade honom.
”En etikens fyrbåk i en svår tid”
Claes Frostell, ordförande i Etikråd KI, och professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, KI:
– Mycket gott och uppskattande kan sägas om Anders Ekboms gärning. Jag kom att arbeta nära honom från år 2019 i rollen som efterträdare i uppdragen vetenskapligt ombud och ordförande i Etikråd KI. För mig har Anders varit en stöttepelare och mentor. Han var klarsynt, rakryggad och orädd. När det stormade som värst kring KI lyckades han vara en etikens fyrbåk i en svår tid. Vi är många som ska komma att sakna hans kloka ord.
”Min kanske viktigaste forskningspartner”
Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik:
– För mig var Anders Ekbom i första hand en mycket nära vän. Men han var också min mentor och min kanske viktigaste forskningspartner.
”Intog ofta en ståndpunkt som skilde sig”
Mads Melbye, Director vid Danish Cancer Institute i Köpenhamn och gästprofessor vid Department of Pediatrics vid Stanford University, USA:
– Det är med stor sorg som jag har tagit del av Anders Ekboms bortgång. Anders var en inspiratör och mentor för en hel generation av epidemiologer och lärde kommande generationer att tänka utanför ramarna. Han älskade vetenskapliga diskussioner och intog ofta en ståndpunkt som skilde sig från den allmänna uppfattningen om ett vetenskapligt ämne. Han var ledande i att forma svensk klinisk epidemiologi och bevisade gång på gång vikten av att arbeta med de unika nordiska registren. ”Livet måste vara roligt” som han ofta sa, och han lyckades skapa en positiv och avslappnad atmosfär även när allvarliga ämnen stod på agendan. Vi är många som har förlorat en kär vän och kollega, och världen en unik forskare.