Publicerad: 2023-05-22 13:15 | Uppdaterad: 2023-05-22 13:20

Göran K Hansson och Jan-Inge Henter får stora silvermedaljen 2023

2023-års stora silvermedaljer tilldelas Göran K Hansson och Jan-Inge Henter.
2023-års stora silvermedaljer tilldelas Göran K Hansson och Jan-Inge Henter. Foto: Stefan Zimmerman och Rick Guidotti/Positive Exposure

Årets stora silvermedaljer tilldelas Göran K Hansson och Jan-Inge Henter. Medaljen delas ut till personer som gjort storartade insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och uppmärksammas i samband med installationshögtiden i Aula Medica den 12 oktober.

Göran K Hansson
Göran K Hansson. Foto: Stefan Zimmerman

Göran K Hansson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid institutionen för medicin, Solna, tilldelas stora silvermedaljen för sina genomgripande insatser inom hjärt- och kärlmedicin, för Karolinska Institutet och för den nationella och internationella diskursen inom medicin.

Under tre decennier har Göran K Hansson utvecklat det nu mycket aktuella forskningsområdet ateroskleros, åderförkalkning. Han har bidragit stort till upptäckten att ateroskleros är en inflammatorisk sjukdom, vilket har skapat en uppsjö av nya möjligheter för ökad prevention och förbättrad behandling av kardiovaskulära sjukdomar.

Utöver sin ledande roll inom hjärt- och kärlmedicin har Göran K Hansson suttit i flera styrelser och nämnder vid KI, bland annat i Styrelsen för forskning (1995–2005) och han har representerat KI i Karolinska sjukhusets styrelse (2002–2003). Han var en av grundarna till Centrum för Molekylär Medicin (Center for Molecular Medicine) och han ledde Vetenskapsrådets Linnécentrum för forskning kring inflammation och kardiovaskulär sjukdom, CERIC, från starten 2008.

I snart 25 år har Göran K Hansson haft centrala roller inom Nobelsystemet. Han var ständig sekreterare för Kungliga Vetenskapsakademien under 2015–2021 och satt i styrelsen för Nobelstiftelsen i 13 år (2009–2022), där han även var vice ordförande.

Göran K Hansson har i sina befattningar på KI och i andra sammanhang tagit en framträdande roll i att främja vetenskapen i samhället, kommenterat och skrivit ledare i dagspressen, deltagit i debatter och nyhetsprogram, haft en blogg om vetenskap och utsett en oberoende expertpanel vid Kungliga Vetenskapsakademien under covid-19-pandemin. Han är genomgående en exceptionellt respekterad röst som främjar förnuft och vetenskap i samhället.

Banbrytande forskning om histiocytära sjukdomar

Jan-Inge Henter
Jan-Inge Henter. Foto: Rick Guidotti/Positive Exposure

Jan-Inge Henter, professor i klinisk barnonkologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, tilldelas stora silvermedaljen för sin banbrytande forskning inom de histiocytära sjukdomarna och för sina insatser som FoU-direktör.

Jan-Inge Henter disputerade 1990 på Karolinska Institutet med avhandlingen ”Familial hemophagocytic lymphohistiocytosis: A clinical, metabolic and immunological study of a lymphohistiocytic inflammatory disorder”. Detta blev inledningen till en stark och internationellt uppmärksammad forskning om de histiocytära sjukdomarna, särskilt hemofagocyterande lymfohistiocytos (HLH) och Langerhans cellhistiocytos (LCH). Forskningen ledde fram till nya behandlingsstrategier och en förbättrad prognos för de barn som drabbades av dessa sjukdomar. Jan-Inge Henters behandlingsprotokoll kom att rädda majoriteten av dessa barn och blev internationell standard. Därefter spelade han en central roll i arbetet med att identifiera den molekylära bakgrunden till dessa tillstånd, som när mekanismerna väl klarlades visade sig vara flera olika sjukdomar som orsakades av olika fel i immunförsvaret.

Jan-Inge Henter har under hela sin karriär tagit aktiv del i KI:s verksamhet. Han har bland annat varit biträdande prefekt vid institutionen för kvinnor och barns hälsa (2007–2012) och koordinator och sammankallande för professorskollegiet vid Karolinska Institutet (2008–2012). Mellan 2012 och 2017 hade han befattningen som FoU-direktör vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Under Jan-Inge Henters mandattid som FOU-direktör genomgick både Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet en turbulent period. På sjukhuset planerades för flytten till Nya Karolinska sjukhuset, NKS. På KI pågick samtidigt en omfattande planering och ombyggnation. Jan-Inge Henter hade en nyckelroll för att få detta att fungera. Med en stor förståelse för KI:s uppdrag vad gäller undervisning och forskning kom han att bli en brygga mellan dessa två organisationer. De stora byggprojekten påverkade KI:s möjligheter att bedriva forskning och utbildning i den kliniska miljön. Samtidigt gjordes stora organisatoriska förändringar inom vården. Under denna turbulenta tid gjorde Jan-Inge Henter en stor insats för att säkra framtiden för KI:s utbildningar och den kliniska och translationella forskningen vid sjukhuset.

Om KI:s medaljer

Från och med jubileumsåret 2010 delar Karolinska Institutet ut medaljer till personer som gjort särskilda insatser till stöd för KI:s verksamhet. Medaljerna finns i tre kategorier, guldmedaljen, stora silvermedaljen och silvermedaljen. Medaljerna delas ut i samband med olika akademiska högtider.