Ny studie visar på att hälsosamma och sjukdomskopplade bakterier kan förekomma i vaginan samtidigt

Den nya studien, i samarbete mellan Gabriella Edfeldt, postdoktor, och Kristina Broliden, professor, visar för första gången att kvinnor kan ha hälsosamma bakterier, som Laktobaciller, i vaginan och samtidigt ha sjukdomskopplade bakterier, som exempelvis Gardnerella, som sitter fast i vävnaden på livmoderhalstappen. Dessa sjukdomskopplade bakterier kan utgöra en möjlig grogrund för infektioner.

- Vi tror att dessa bakterier kan vara en reservoar som vid olika tillfällen kan blomma upp och orsaka problem. Dessa resultat kan vara en nyckel till varför sjukdomar som bakteriell vaginos ofta återkommer även efter behandling. Vi ser även att kvinnor med dåliga bakterier har tecken på ökad celldelning och inflammation i vävnaden, troligtvis ett försvar för att bli av med de dåliga bakterierna. Kvinnor med Laktobaciller har tecken på en stabil och motståndskraftig slemhinna. Intressant är att kvinnor med Gardnerella visade tecken på en stabil slemhinna men med mycket inflammation, säger Gabriella Edfeldt, i dag verksam vid Institutionen för Mikrobiologi, Tumör och Cellbiologi.

Globalt har ca 500 miljoner kvinnor i åldrarna 15-49 år, en obalans i vaginan, så kallad bakteriell vaginos (BV). Det saknas idag effektiv behandling och fler än 50% får återfall inom ett år. Sjukdomen ökar risken för HIV och HPV infektion samt påverkar fertiliteten. Samhällskostnaden för behandling av BV uppskattas till 50 miljarder SEK globalt per år.

- Vår studie visar tecken på att kvinnor har en bakteriell reservoar i vävnaden, vilket understryker vikten av att hitta behandlingar mot BV som går på djupet och tar bort bakteriell biofilm eller vävnadsbundna bakterier. Vår analys av både gen- och proteinuttryck beskriver hur kroppens biologiska mekanismer skiljer sig mellan kvinnor med olika bakterieflora och denna kunskap är viktig för att förstå samspelet mellan människa och bakterier samt för att utveckla nya behandlingar, säger Gabriella.

Studien samlade under kontrollerade former in biopsier samt sköljningar från livmoderhalstappen på 108 kvinnor i åldrarna 20-48 år, från Pumwani Sex Worker Cohort i Nairobi Kenya, mellan år 2013-2016. Kvinnorna godkände arbetsuppehåll i 4 veckor för att säkerställa att ingen ökad infektionsrisk uppstår efter provtagning.

- De metoder vi använt kan inte svara på om bakterierna i vävnaden är levande, och inte heller beskriva om de har bildat en biofilm på vävnaden. Studien gjordes på en riskpopulation och fler studier kan konfirmera om resultaten gäller i andra regioner och populationer, säger Gabriella.

- Nästa steg i vår forskning är att förstå varför vissa kvinnor har olika bakterieflora i vävnaden jämfört med sekretet. Vi kommer att göra en helsekvensering av bakteriernas gener för att kartlägga om kvinnan har samma bakteriestammar i vävnaden som i vaginalsekretet, samt om bakterierna i vävnaden har specifika gener som gör att de bättre kan stanna kvar i vävnaden. Vi kommer även att upprepa studien i prover från samma kvinnor insamlade vid en annan tidpunkt i menscykeln, för att konfirmera resultaten samt studera eventuella skillnader kopplade till menscykeln och könshormoner, säger Gabriella.

Studien genomfördes med hjälp av och i samarbete med, Canadian Institute of Health Research, Vetenskapsrådet, Stiftelsen Läkare mot AIDS Forskningsfond, KTH center for applied precision medicine, Ragon Institute of MGH, MIT and Harvard, SciLifeLab, University of Manitoba, University of Nairobi, Partners for Health and Development in Africa.