Nyhetsarkiv

Suad Efendic, Stockholm, internationellt erkänd ledande klinisk forskare inom diabetes har efter en lång tids sjukdom avlidit i en ålder av 85 år. Han efterlämnar närmast hustru Mensura, sönerna Nedim och Enes med familjer.

Diagnosen utmattningssyndrom står för majoriteten av alla långtidssjukskrivningar. Men enligt en forskningssammanställning är det vetenskapliga underlaget svagt.

Förvärvad myopati (Critical Illness Myopathy, CIM) är ett vanligt tillstånd bland respiratorvårdade intensivvårdspatienter och som kan medföra förlängd vårdtid, ökad dödlighet/sjuklighet, långvarig återhämtning, försämrad patientlivskvalitet och inte minst ökade sjukvårdskostnader. Forskare på Karolinska Institutet har studerat bakomliggande mekanismer på respiratorvårdade intenivvårdspatienter i en klinisk longitudinell studie som publicerades nyligen i Journal of Cachexia, Sarcopenia & Muscle.

Ursprunget till den allvarliga cancerlika sjukdomen LCH har kartlagts av forskare från Karolinska Institutet i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Fynden som presenteras i Science Immunology kan leda till nya riktade behandlingar.

Projektet Missing Link presenterades vid UK Stroke Forum.

Patienter med behandlingsresistent depression har 23 procent ökad risk för att dö, jämfört med andra deprimerade patienter. Dessutom använder de öppenvården dubbelt så mycket och har tredubbelt antal slutenvårdsdagar. Det visar en ny studie i JAMA Psychiatry av forskare från bland annat Karolinska Institutet som slår fast att det är viktigt att tidigt upptäcka patienter med risk att utveckla behandlingsresistent depression.

Vi gratulerar forskargruppen för klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, där hela fem forskare får miljonanslag från Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden 2022.

En ny samarbetsstudie från Karolinska Institutet, Deutsches Zentrum für Neurodegenerative Erkrankungen (DZNE) (DZNE) och Czech Technical University visar på att en ny avbildningsmarkör för hjärnkonnektivitet kan vara en mycket tidig indikator på patologiska förändringar i Alzheimers sjukdom. Denna bildmarkör kan upptäcka förändringar när neuropsykologiska tester och till och med vanliga kliniska bildbaserade markörer misslyckas.

Karolinska Institutet och Uppsala universitet lanserar en öppen webbaserad föreläsningsserie i första hand för personal som jobbar inom sjukhusvården i Uppsala och Stockholm. Målsättningen är att öka kunskapen om precisionsmedicin hos personalen och bidra till att framstegen inom området kommer fler patienter till godo.

Docent Volker Lauschke vid institutionen för fysiologi och farmakologi (FyFa) tilldelas ett konsolideringsbidrag på upp till 1,2 miljoner kronor per år under fem år.

Vi gratulerar Natalie Glaser och Ulrik Sartipy vid gruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som får forskningsanslag från Hjärt-Lungfonden.

Resultat från en enkätdatainsamling som utfördes i 116 skolor i Stockholms län mellan åren 2016-2019 har nu publicerats i en rapport från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention. Målgruppen är främst beslutsfattare och intressenter inom Stockholms län som har inflytande över unga personers hälsa, genom exempelvis vården, skolan, eller folkhälsorelaterade policys och insatser.

Fredagen den 9 december kom första antagningsbeskedet för vårens utbildningar på universitet och högskola. Grattis till alla er som kommit in på KI:s utbildningar!

Klusterhuvudvärk, eller Hortons huvudvärk, är den mest smärtsamma huvudvärk som finns och kallas ibland för självmordshuvudvärk. Vid årsskiftet startar forskagruppsledaren Andrea Carmine Belin världens första forskningscentrum helt specialiserat mot klusterhuvudvärk. Centrumet har blivit möjligt genom en stor donation från finansmannen och filantropen Rune Andersson.

Nanomaterialet grafenoxid, som används inom elektronik och i sensorer av biologiska ämnen, kan påverka immunförsvaret indirekt via bakterier i tarmen. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie på zebrafiskar som publicerats i Nature Nanotechnology.

Problem med att hantera ilska kan medföra svåra konsekvenser för den drabbade och dess närstående. En ny studie från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet visar att en fyra veckor lång internetbehandling kan hjälpa personer med ilska och aggression. Resultaten har publicerats i en vetenskaplig artikel i Journal of Consulting and Clinical Psychology.

Vetenskapsrådet (VR) har i sin senaste utlysning tilldelat strax över 19 miljoner kronor till sex projekt vid KI. Projektet som tilldelats störst bidrag syftar till att studera långsiktig påverkan av pandemin på livsstil och hälsa hos unga vuxna.

Forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och företaget Cellevate AB har mottagit nära fem miljoner kronor från Vinnova för att undersöka hur stamceller interagerar med sin omgivning. Målet med projektet är att på sikt kunna bidra till bättre behandling av folksjukdomar såsom hjärtsvikt och diabetes.

När Svante Pääbo berättade om neandertalarnas betydelse lyssnade människorna i Aula Medica noga. Nobelpristagaren i fysiologi eller medicin förklarade bland annat att vi bär på deras gener och att de kan ha varit känsligare än vi tror.

Cancer- och Allergifonden beviljar 4,2 miljoner kronor i anslag till 23 patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. Av dessa är det femton forskare vid nio institutioner vid Karolinska Institutet som delar på 2,5 miljoner kronor.

Målet för varje forskare är att finna ny kunskap, något som kräver fantasi och förmågan att tänka i nya banor. Det är egenskaper klass 6B på Elinsborgsskolan besitter, och därför har bjudits in till Karolinska Institutet för att träffa rektor Ole Petter Ottersen och några av universitetets forskare.

I årets utlysning av projektbidrag från Radiumhemmets Forskningsfonder fick OnkPat drygt 33 miljoner SEK. Bidragen var fördelade på 32 forskare.

Vi hälsar professor Marcus Carlsson varmt välkommen till institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Marcus Carlsson tillträdde som professor i Klinisk Fysiologi vid MMK den 7 november. Han blev kallad som professor från National Institutes of Health, USA där han lett forskargruppen "Clinical Physiology". Professuren är en kombinationstjänst med en position som överläkare vid Klinisk Fysiologi, Tema Hjärta Kärl Neuro vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Susanne Lundins intresse för forskning började när hon arbetade som forskningssjuksköterska i BAMSE-studien, en populationsbaserad födelsekohort. Nu disputerar hon med sin avhandling om konsekvenser av atopiskt eksem från barndom till vuxen ålder.

Debora Rizzuto, senior forskare och forskargruppsledare vid Aging Research Center (ARC), institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, har tilldelats projektbidrag för projektet " SoundMIND – effects of noise on cognition and mental health " från Forte.

Att tappa för mycket i vikt vid covid-19-infektion har kopplats till sämre utfall. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att sars-cov-2-infektion gynnar blodkärlsbildningen i fettvävnad, vilket eldar på kroppens värmeproducerande ämnesomsättning. När forskarna hämmade denna process med ett befintligt läkemedel i virusinfekterade möss och hamstrar så kom vikten tillbaka, enligt studien som publicerats i tidskriften Nature Metabolism.

Risken för komplikationer efter assisterad befruktning är något högre efter återföring av två embryon. Det visar en studie som jämfört utfall vid enkelbörd efter assisterad befruktning i Sverige 2007-2017, publicerad i JAMA Pediatrics.

Antivirala läkemedel minskar nästan helt risken för mödrar att föra vidare hiv-smitta till sina barn, även i ett låginkomstland med hög hiv-förekomst som Tanzania, enligt en ny studie i The Lancet HIV av forskare från Karolinska Institutet. Fyndet väcker hopp om att uppnå Världshälsoorganisationens mål om att eliminera smittspridningen från mor till barn.

Linus Jönsson, anknuten forskare vid NVS, avdelningen för neurogeriatrik, får 11 miljoner Euro i EU-anslag för sitt projekt ”PROMINENT – Precision Medicine in Neurodegeneration”. Av detta anslag går 1,8 miljoner Euro till avdelningen för neurogeriatrik, NVS.

Anders Kåwe och Cecilia Gustafsson är två av vinnarna till 2022 års Axlagårdspris! Anders och Cecilia får priset för sin magisteruppsats ”Att tillgodose omvårdnadsbehov hos patienter i ett sent palliativt skede. En intervjustudie”.

Möt Maria Bradley, forskargruppsledare på avdelningen för dermatologi och venereologi, institutionen för medicin, Solna.

Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) vid Karolinska Institutet har tillsammans med Stockholms universitet och Linköpings universitet fått medel av Vetenskapsrådet för att starta en forskarskola för personer som undervisar inom hälso- och sjukvårdsutbildningar. Syftet är att bygga en plattform som integrerar pedagogisk teori med undervisningspraktik inom medicin och vård. 

Svante Pääbo har inte ens fysiskt mottagit 2022 års Nobelpris i fysiologi eller medicin än. Trots det drömmer han redan om nya banbrytande upptäckter.

Att andas in damm och ångor på arbetsplatsen är kopplat till ökad risk att drabbas av svår reumatoid artrit, särskilt i kombination med rökning och genetisk sårbarhet för sjukdomen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Annals of the Rheumatic Diseases.

När cancer kan upptäckas i ett tidigt skede minskar dödligheten drastiskt, men dagens screeningmetoder är begränsade till ett fåtal cancertyper. En internationell studie ledd av forskare vid Chalmers och anknutna till Karolinska Institutet visar att en ny, tidigare oprövad metod kan upptäcka flera typer av nybildad cancer samtidigt – även cancertyper som är svåra att hitta på annat sätt. Resultaten har publicerats i tidskriften PNAS.

Sju forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik har blivit tilldelade anslag från Vetenskapsrådet. Tillsammans får institutionen 43.6 miljoner kronor.

Forskare från institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (Eriksdotter forskargrupp) i samarbete med MEB-institutionen (Carrero forskargrupp) och Clintec-institutionen (Bruchfeld forskargrupp) vid KI har nyligen fått sin studie publicerad i Kidney International (IF 19). Detta är den första studien som kopplar aktivering av det kolinerga antiinflammatoriska systemet till njurskador hos människor.

B-celler är avgörande för att vårt immunförsvar ska fungera, men nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa immunceller ibland gör mer skada än nytta. Vid kronisk inflammation i tjocktarmen ökar nämligen B-cellerna kraftigt i antal vilket förhindrar läkning av vävnaden. Fynden som presenteras i tidskriften Immunity kan få betydelse för behandling av inflammatorisk tarmsjukdom.

Lärarrepresentanter och ledamöter har nu utsetts till Fakultetsnämnden, dess tre underliggande kommittéer samt till Fakultetsrådet för mandatperioden 1 januari 2023 t.o.m. 31 december 2025.

Årets upplaga av Stockholm Life Science Conference tog sitt avstamp i covid-19-pandemin. Här diskuterades såväl misstag som lärdomar från hanteringen av pandemin och den snabba vaccinutvecklingen.

Svaret är inte bara kul att veta. Det ger också ledtrådar till mekanismerna bakom schizofreni, förklarar Konstantina Kilteni, forskare vid institutionen för neurovetenskap.

Hagbergs stiftelse har beslutat att tilldela Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris och forskningsanslag till Cristiana Cruceanu och Hugo Zeberg. Priset består dels av ett personligt pris på 175 000 kronor och dels ett forskningsanslag om 475 000 kronor. Priset delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid i oktober 2023.

För att förbättra förståelsen för psykisk hälsa behöver dagens symtombaserade diagnoser kompletteras med biologiska kriterier som tar hänsyn till skillnader mellan individer och kön. Ett stort EU-finansierat forskningsprojekt, koordinerat av Uppsala universitet, ska genom en tvärvetenskaplig approach försöka utveckla bättre strategier för att skydda utsatta individer från psykisk ohälsa. Tre forskargrupper vid Karolinska Institutet deltar i projektet.

Prostatacancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män i Sverige och en viktig folkhälsofråga. Tidig upptäckt genom organiserad testning med prostataspecifikt antigentest (PSA) och systematisk biopsitagning saknas dock i de flesta länder. Orsaken är risken för överdiagnostisering och överbehandling av lågriskcancrar. Nu föreslås två metoder för att ta itu med problemet - magnetisk resonanstomografi (MRI) och blodprovstagning med Stockholm3-testet.

Vi gratulerar Vitali Grozman och Sven Nyrén vid gruppen Diagnostisk radiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som har utsetts till årets Lungcancerstipendiater.
I samband med Lungcancerdagen, delar Lungcancerföreningen varje år ut ett stipendium till någon eller några som genomfört värdefulla insatser inom lungcancerområdet och i år gick stipendiet till Vitali Grozman och Sven Nyrén.

Forskare vid bland annat KTH och Karolinska Institutet har kommit långt med testandet av en helt ny preventivmetod, en vaginal gel, som i prekliniska tester hindrar spermierna från att nå fram till ägget. Resultatet beskrivs i en studie i tidskriften Science Translational Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet har för första gången utvärderat anonym kognitiv beteendeterapi (KBT) över nätet för personer som tittar på bilder eller videor där barn utnyttjas sexuellt. Deltagarna, som rekryterades huvudsakligen via forum på den krypterade delen av internet som kallas Darknet, rapporterade att de tittade mindre på materialet efter behandlingen. Studien har publicerats i tidskriften Internet Interventions.

Frivilliga så kallade SMS-livräddare som larmas till hjärtstopp med hjälp av en mobil-app utför en stor del av livräddande insatser innan ambulans, polis eller räddningstjänst anländer, oavsett om de fick instruktioner att hämta en hjärtstartare eller inte. Det visar en ny studie i tidskriften JAMA Cardiology av forskare från Karolinska Institutet.

Anslaget delas ut av Vinnova i den europeiska utlysningen ”ERA PerMed 2022: Individanpassad prevention”.

Olof Stephansson vid institutionen för medicin, Solna, forskar om vård av kvinnor och deras barn under graviditet, förlossning och nyföddhetstiden. Han tilldelas nu medel från NordForsk för att undersöka covid-19-pandemins konsekvenser för mödrar och reproduktiv hälsa i syfte att ta fram användbar kunskap inför liknande samhällskriser.