Life science-konferens satte fokus på lärdomarna från pandemin
Årets upplaga av Stockholm Life Science Conference tog sitt avstamp i covid-19-pandemin. Här diskuterades såväl misstag som lärdomar från hanteringen av pandemin och den snabba vaccinutvecklingen.
Rektor Ole Petter Ottersen inledde konferensen med att betona vikten av skapa en bättre förberedelse inför nästa pandemin med fokus på ett mer rättvist system. Därefter följde ett program med såväl panelsamtal som flera inbjudna talare.
Först ut bland talarna var Pfizers forskningschef Mikael Dolsten som delade med sig av historien bakom den snabba utvecklingen av covidvaccinet Comirnaty.
– Det största hindret blev själva leveransen av både vaccin och antivirala läkemedel. Vi fick vacciner levererade till de mest avlägsna delarna av världen, inklusive Afrika, men fick dem inte från hyllorna och in i armarna för att skydda människor, säger Mikael Dolsten, Chief Scientific Officer och President of Worldwide Research, Development and Medical, vid Pfizer.
Han betonade nyttan i att arbeta i multidisciplinära team och styrkan från samarbetet i det internationella forskarsamhället. Men även det faktum att covidpandemin inte är över och flera utmaningar återstår.
Mobil vaccintillverkning
Därefter följde Uğur Şahin, medgrundare och VD för Biontech, med en djupare inblick i de vetenskapliga framstegen bakom vaccinutvecklingen.
– Pandemin visade vilken kraft det finns i att samarbeta, kraften i själva mRNA-teknologin, och visar att vi kan tillverka miljontals vaccindoser. Men den blottade också orättvisan i vaccinförsörjningen. Redan år 2020 blev det tydligt att vi inte kan skicka vaccinet överallt i världen, säger Uğur Şahin, medgrundare och VD för Biontech.
Lösningen som företaget har presenterat kallas Biontainers och består av modulära tillverkningsenheter som kan uppföras på plats i behövande områden. Den första enheten ska placeras i Kigali, Rwanda, och användas för att tillverka såväl covidvaccin som andra vaccin och läkemedel.
Nästa talare var Noella Bigirimana, Deputy Director General vid Rwanda Biomedical Centre (RBC), som lyfte i siffror den ojämlika vaccintillgången i världen.
– Det blir allt mer uppenbart att ojämlikheten endast kan hanteras ur ett systemperspektiv. Det finns behov såväl forskning och utveckling som kliniska prövningar, samt en väl utformad marknad som är hållbar och väl fungerande. Vi vet också att det krävs samarbete och nu finns den afrikanska läkemedelsmyndigheten (AMA) redo, säger Noella Bigirimana.
Hon betonade även möjligheten som AMA skapar att hantera framtida regulatoriska frågor från ett kontinentalt perspektiv.
Världen var varnad
Konferensen fortsatte med ett panelsamtal som tog avstamp i frågan vad paneldeltagarna kunde har gjort bättre under pandemin. Här inledde Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa, med att betona att redan innan pandemin fanns medvetenheten om riskerna med ett utbrott. Men trots det saknades en internationell plan för att hantera en pandemi.
– Världen hade varnats och vi visste vad som behövde förändras för att ha ett fungerande internationellt system, inklusive en leverans som nådde hela vägen från tillverkning till patienter, säger Anders Nordström.
Under diskussionen berördes även nödvändigheten av att fortsätta dela forskningsresultat och även andra hälsodata för att snabba upp forskning och utveckling. Dessutom betonades behovet av att stödja utvecklingen av ett mer robust hälso- och sjukvårdssystem i Afrika med möjligheten till forskning och utveckling av fler vaccin och läkemedel.
Därefter följde Leif Johansson, styrelseordförande för AstraZeneca, som talade om behovet av en mer hållbar utveckling även inom lifesciencesektorn. AstraZeneca är en av initiativtagarna till Sustainable Markets Initiative Health Systems Task Force.
– Hållbarhet är en nyckelfråga som vi som ledare inte kan delegera, säger Leif Johansson.
Initiativet SMI Health Systems Taskforce sjösattes under COP26 och bland deltagarna finns globala företag, organisationer och akademi, bland annat Karolinska Institutet.
Fler kliniska försök
Konferensen fortsatte med ytterligare två panelsamtal som dels satte fokus på möjligheterna i utvecklingen inom precisionsmedicin och behovet av en starkare infrastruktur för fler kliniska försök. Dels vilken roll Stockholmsregionen kan fylla i sin ambition att vara bland de fem ledande lifescienceregionerna i världen år 2025.
Avslutade dagen gjorde energi- och näringsminister Ebba Busch som delade några av regeringens förslag att stärka utvecklingen av lifesciencesektor och öka möjligheterna till export.
Här lyfte hon bland annat initiativet till en ny digital infrastruktur för att dela hälsodata nationellt, och en utredning med målet att öka antalet kliniska försök i Sverige. Ministern bjöd även in till en lifesciencekonferens den 26 juni 2023 som ska ska fokusera på precisionsmedicin. Konferensen hålls med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU.
