Forskare vid gruppen för klinisk fysiologi får miljonanslag
Vi gratulerar forskargruppen för klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, där hela fem forskare får miljonanslag från Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden 2022.
Under ledning av den nya professorn Marcus Carlsson, har forskarna i gruppen för klinisk fysiologi haft särskild framgång med årets anslagsansökningar där flertalet unga och lovande forskare tilldelats anslag.
– Jag är väldigt glad och stolt över samtliga medarbetare som har fått anslag för sina olika forskningslinjer. Det har alltid varit en styrka inom klinisk fysiologi att vi samlar duktiga personer med olika kompetenser inom teknik, fysik och medicin, och nu kan vi fortsätta vårt långsiktiga arbete för att ta fram morgondagens diagnostik, säger professor Marcus Carlsson.
Jannike Nickander, David Marlevi och Marcus Carlsson tilldelas projektanslag från Hjärt-Lungfonden, och Björn Wieslander, som nyligen avslutat sin tjänst som postdoktor på National Institutes of Health, USA får återvändarbidrag. Den nyblivna docenten Andreas Sigfridsson får projektbidrag från Vetenskapsrådet.
– Det är fantastiskt att vi är flera unga forskare som tidigt i karriären tilldelas forskningsanslag. Vi har stöd i varandra och kan bolla både forskningsidéer, karriärmål och vardagsliv, samtidigt som vi har väldigt roligt tillsammans, säger Jannike Nickander och David Marlevi.
Information om projekten
Småkärlssjuka
Jannike Nickander tilldelas 2,4 miljoner kronor för projektet ”Småkärlssjuka – en gemensam patofysiologisk mekanism i icke-obstruktiv syrebrist i hjärtmuskeln?” från Hjärt-Lungfonden. Syftet med projektet är att undersöka förekomst och naturalförlopp av småkärlssjuka i olika patientgrupper med både primär och sekundär hjärtsjukdom med den underliggande hypotesen att småkärlssjuka är en gemensam patofysiologisk mekanism i icke-obstruktiv syrebrist i hjärtmuskeln.
HOCM
David Marlevi tilldelas 800,000 kronor för projektet ”Magnetisk resonanstomografi för förbättrad förståelse och behandling av obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati genom alkoholablation” från Hjärt-Lungfonden. Obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HOCM) är en sjukdom kopplad till både invaliditet och plötslig hjärtdöd. Septal alkoholablation (ASA) är en etablerad behandlingsmetod, men 25% av patienter svarar inte på behandling. Detta projekt syftar till att förbättra förståelsen av ASA och dess inverkan på hjärtats pumpförmåga genom avancerad MR-avbildning, där anatomi, morfologi, och flöde undersöks i ett longitudinellt studieupplägg av HOCM-patienter som genomgår ASA-behandling på Karolinska.
Pulmonell hypertension
Björn Wieslander tilldelas 1 miljon kronor för projektet ”Magnetkamera som diagnosverktyg för pulmonell hypertension”. Projektet syftar till att utvärdera och förfina en ny metod att diagnostisera pulmonell hypertension genom att avbilda flödesmönster i lungornas blodkärl med magnetkamera. Pulmonell hypertension är ett svårdiagnosticerat tillstånd som förekommer både primärt och som en följd av andra tillstånd. Behovet av förbättrade icke-invasiva diagnostikmetoder är stort.
Hjärt-MR
Andreas Sigfridsson tilldelas 3,6 miljoner kronor för projektet ”Ett ramverk för multidimensionell adaptiv hjärt-MR baserat på direkta rörelsemått” från Vetenskapsrådet. Dagens MR- metoder kräver oftast att patienten håller andan många gånger under en undersökning, vilket är svårt särskilt för patienter med hjärtsvikt. I detta projekt vill vi ta fram nya sätt att samla in MR-bilder på som är mindre känsliga för rörelse och därmed kan utföras under fri andning. Projektet syftar till att ta fram nya insamlingsmetoder för hjärt-MR, där man låter rörelser såsom andning styra själva insamlingen för att kunna uppnå bästa möjliga bildkvalitet under kort insamlingstid.
Biomarkörer vid hjärtsvikt
Marcus Carlsson tilldelas 1,2 miljoner kronor för projektet ”Avancerad magnetkamerateknik hos patienter med hjärtsvikt med och utan klaffsjukdom” från Hjärt-Lungfonden. Hjärtsvikt har fortfarande en dålig prognos och sjukligheten är hög. Förbättrad förståelse av de bakomliggande mekanismerna är viktig för att välja rätt patient till rätt behandling i rätt tid. Avancerade biomarkörer från magnetkamerateknik skulle kunna hjälpa med detta, men hur dessa markörer är kopplad till utvecklingen av hjärtsvikt och hur de kan förutsäga effekten av klaffoperation är inte känd. Vår frågeställning är om avancerade och nya biomarkörer för hjärtats genomblödning, blodflöde, pumpfunktion och hjärtskada har prognostisk information vid hjärtsvikt och kan användas för att förutsäga behandlingseffekt vid hjärtklaffsjukdom. Informationen som erhålls i detta projekt kommer att främja kunskapen om hjärtsvikt med eller utan klaffsjukdom och möjliggöra patientspecifik anpassning av terapin och öppna nya möjligheter att förutsäga resultatet före operation och kateteringrepp.