Nytt stort EU-finansierat forskningsprojekt tar ett brett grepp om psykisk hälsa
För att förbättra förståelsen för psykisk hälsa behöver dagens symtombaserade diagnoser kompletteras med biologiska kriterier som tar hänsyn till skillnader mellan individer och kön. Ett stort EU-finansierat forskningsprojekt, koordinerat av Uppsala universitet, ska genom en tvärvetenskaplig approach försöka utveckla bättre strategier för att skydda utsatta individer från psykisk ohälsa. Tre forskargrupper vid Karolinska Institutet deltar i projektet.
Psykiska sjukdomar utgör en betydande belastning för samhället, ekonomin och de individer som drabbas. Projektet Building Resilience against Mental illness during Endocrine-sensitive life stages (RE-MEND) kommer att fokusera på fyra kritiska livsstadier där en individs mottaglighet för psykisk ohälsa påverkas starkt av förändringar i hormonell signalering: i tidig utveckling, pubertet, kring förlossning och vid övergången till ålderdom.
Ett av huvudmålen är att integrera data från stora populationsbaserade longitudinella kohortstudier, för att kunna upptäcka de tidiga risker, såväl som skyddande faktorer, som påverkar mentala hälsotillstånd i befolkningen under dessa livsstadier.
Integration av biologiska, medicinska och sociala aspekter
“Om vi förstår hur en individs gener och miljö interagerar för att göra individen mer mottaglig eller motståndskraftig mot psykiska problem, kan vi förebygga i stället för att behandla psykiska störningar,” säger Joëlle Rüegg, koordinator för RE-MEND och professor i miljötoxikologi vid Uppsala universitet.
En viktig del av projektet är att integrera biologiska, medicinska och sociala aspekter. Till exempel kommer fynd i mänskliga data att kompletteras med experimentella studier för att fastställa orsakssamband som leder till en mekanistisk förståelse av mental hälsa och sjukdom. Dessutom kommer kommunikationsforskare att undersöka hur projektets resultat kan användas för att förändra medicinsk praxis och minska stigmatisering av drabbade individer.
Tre forskargrupper vid Karolinska Institutet deltar i detta tvärvetenskapliga projekt, ledda av docent Ivan Nalvarte (Institutionen för biovetenskaper och näringslära), professor Karin Broberg (Institutet för miljömedicin (IMM)) och docent Maria Kippler (IMM). De kommer att bedöma hur nutrition och toxiska faktorer under tidigt liv och pubertet kan associera till mental hälsa, samt utveckla en experimentell livsstadiemodell för att studera den molekylära mekansimerna bakom psykisk sjukdom i relation till hormonell signalering.
“Även om det är känt att en hormonell obalans under kritiska livsstadier kan påverka mental hälsa, så är det inte känt vilka andra faktorer som kan utgöra motståndskraft eller sårbarhet för psykisk ohälsa under dessa livsstadier” säger Ivan Nalvarte, som är expert i neuroendokrinologi och leder projektet på KI. “För att ta itu med denna fråga behövs ett tvärvetenskapligt angreppssätt,” tillägger Nalvarte.
EU-samarbetet banar väg för att utveckla validerade biomarkörer som kan bedöma tillståndet för en persons psykiska hälsa, benägenhet för sjukdom samt för individuella förebyggande åtgärder och behandlingar. Målet med RE-MEND är att ta fram bättre strategier för att skydda utsatta individer från psykisk ohälsa under känsliga livsstadier och för att minska stigma i samband med psykiska problem.
Kort fakta:
Engels projekttitel: Building Resilience against Mental illness during Endocrine-sensitive life stages (RE-MEND)
Projektlängd: 5 år (startdatum 1.12.2022)
EU finansiering: € 10.4m (Horizon Europe)
Konsortium: 15 partners: Uppsala universitet, Sverige; University of Cologne, Tyskland; Karolinska Institutet, Sverige; Umeå universitet, Sverige; Stockholms universitet, Sverige; University of Milan, Italien; Bielefeld University, Tyskland; Mount Sinai School of Medicine, New York, USA; Max Planck Institute of Psychiatry, Tyskland; Karlstad universitet, Sverige; Fondazione Telethon, Italien; University of Rochester School of Medicine and Dentistry, USA; VA (Public and Science), Sverige; International Centre for Diarrhoeal Disease Research, Bangladesh; University of Helsinki, Finland; and Ulster University, Nordirland.
Koordinerande institution: Uppsala universitet, Sverige