News archive

Den 1 december byter institutionen för folkhälsovetenskap namn till institutionen för global folkhälsa för att tydliggöra institutionens arbete med globala frågor.

KI:s internationaliseringsarbete presenterades vid de nationella Internationaliseringsdagarna i Göteborg 5-6 november.

Vid Cancerfondens utdelning den 12 november tilldelades forskare vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi drygt 13 miljoner kronor i anslag för forskning kring bröstcancer, barncancer, matstrupscancer och leukemi.

På tisdag den 10 december försvarar Gabriel Isheden sin avhandling "Statistical models of breast cancer tumour growth and spread".

Progeria är en mycket ovanlig sjukdom som drabbar en på 18 miljoner barn och leder till flera symptom på förtidigt åldrande och att barnen avlider i tonåren från komplikationer av hjärtkärlsjukdom. Forskare vid Karolinska Institutet och italienska IFOM – FIRC Institute of Molecular Oncology visar nu i en studie på möss och mänskliga celler positiva resultat för en ny möjlig behandlingsstrategi för sjukdomen. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.

Nu har startskottet gått för det femåriga projektet Million Microbiome of Humans Project (MMHP). Forskare från KI leder arbetet med att skapa en atlas över arvsmassan hos människans mikroorganismer.

Dödligheten vid hjärtinfarkt har minskat och fler som drabbas kan fortsätta att arbeta. För att den som fått hjärtinfarkt ska kunna arbeta igen behöver personens fysiska arbetskapacitet vägas mot kraven i arbetet och hänsyn tas till arbetsmiljön. Det visar den kunskapssammanställning som IMM-forskarna Per Gustavsson och Petter Ljungman nyligen presenterade vid ett seminarium på AFA Försäkring.

Anders Persson tilldelades DS AB:s/KIDS 2019 års forskningspris!

Lungcancer är fortfarande den vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall globalt, och detta beror ofta på sen upptäckt, vilket leder till små möjligheter till botande behandling. Forskare från KI, Karolinska Universitetssjukhuset och Umeå universitet har gjort framsteg i att identifiera pre-diagnostiska symtom och besvär som kan ha betydelse för upptäckten av lungcancer.

Barn som fått strålning mot hjärnan för att behandla tumörer kan få kognitiva problem senare i livet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att läkemedlet litium kan bidra till läkningen av dessa skador, långt efter att de uppkommit. Studien publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry och forskarna planerar nu att testa behandlingen i kliniska prövningar.

Cancerfonden har idag beslutat att dela ut 267 miljoner kronor till de mest framstående cancerforskarna vid Karolinska Institutet. En av de som får ta del av pengarna är professor Kamila Czene som arbetar med att kartlägga vilka faktorer som påverkar risken för bröstcancer.

Industri- och finansmannen Fredrik Lundberg ger en privat donation på 25 miljoner kronor till Karolinska Institutet. Donationen går till forskning kring sjukdomar i stora kroppspulsådern.

Elisabeth Björk Brämberg, enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa vid IMM, har erhållit 8 532 000 SEK av AFA Försäkring till forskningsprogrammet ”Problemlösningsbaserade samtal mellan medarbetare och chef: kan insatsen minska sjukfrånvaro?”

Personer med schizofreni i familjen och män med lägre IQ tenderar i högre grad att lida av behandlingsresistent schizofreni än andra personer med sjukdomen. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Forskarna menar att resultatet kan vara viktigt för utvecklingen av nya läkemedelsbehandlingar som syftar till att förbättra kognition.

Barn som får mild hjärnpåverkan efter syrebrist vid förlossningen får normalt inte kylbehandling för att minska risken för permanent hjärnskada. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet och University College Cork att dessa barn har försämrad kognitiv förmåga vid två till tre års ålder. Barn med mild hjärnpåverkan bör därför inkluderas i framtida kliniska prövningar av hjärnskyddande behandling, menar forskarna. Studien publiceras i JAMA Pediatrics.

Hallå där Emelie Karlsson, doktorand vid sektionen för Fysioterapi. Den 6 december försvara du din avhandling ”Well begun is half done: Preoperative Physical Performance and Home-based Exercise in Older Adults undergoing Abdominal Cancer Surgery”, vad handlar den om?

Personer med multipel skleros (MS) som också lider av depression tenderar att försämras snabbare än personer med MS som inte är deprimerade. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology. Upptäckten innebär att läkare, MS-sjuka och anhöriga bör vara extra uppmärksamma på depressiva symtom hos MS-sjuka och snabbt inleda behandling.

Analys av hela arvsmassan, så kallad helgenomsekvensering, kan användas för att diagnostisera intellektuell funktionsnedsättning med högre precision än andra genetiska analysmetoder. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Genome Medicine. Helgenomanalys med forskarnas egenutvecklade analysverktyg kommer nu att införas som första linjens kliniska diagnostik vid Karolinska Universitetslaboratoriet.

Karolinska Institutet är en av tre nya medlemmar i M8 Alliansen, den akademiska grundbulten av World Health Summit.

Vetenskapsrådet har beviljat lite mer än 46 miljoner kronor till forskare vid Karolinska Institutet inom områdena naturvetenskap och teknikvetenskap; humaniora och samhällsvetenskap; projektbidrag för internationella samarbeten inom antimikrobiell resistens; samt projektbidrag för internationella samarbeten inom individanpassad medicin.

Sofia Vikström, lektor på sektionen för arbetsterapi och biträdande GUA vid NVS, är mottagare av KI:s arbetsmiljö- och hälsopris 2019, som delas ut för femte året.

Flyktingar och andra utrikesfödda som kommer till Sverige vårdas i lägre utsträckning för missbruk än svenskfödda, men efter drygt 10 år i landet ligger de på ungefär samma nivåer som den svenskfödda befolkningen. Det visar en ny studie av forskare vid UCL i Storbritannien och Karolinska Institutet i Sverige som publiceras i tidskriften PLOS Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat tio potentiella läkemedelsmål för behandling av hjärntumörer av typen glioblastom. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat ett nytt forskningsverktyg för att undersöka hur mitokondriernas proteinsyntes påverkas av sjukdom, läkemedel, åldrande och olika fysiologiska faktorer som kost och motion. Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports.

Antalet barn som helammas under de första månaderna efter förlossning fortsätter att minska visar ny statistik från Socialstyrelsen, en trend som Region Stockholm nu vill vända. Under 2020 kommer omkring 60 sjuksköterskor som arbetar inom barnhälsovården i Region Stockholm gå poänggivande fördjupningskurser i amning vid Karolinska Institutet. Kursen ska ge barnsjuksköterskorna redskap att på ett praktiskt, medicinskt och psykologiskt plan bättre kunna stötta föräldrar i behov av amningsstöd.

Höga halter av trafikavgaser vid bostaden ökar risken för stroke. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet visat att det tidigare kända sambandet gäller även i miljöer där luftföroreningarna anses vara låga generellt. En svensk studie publicerad i tidskriften Environmental Health Perspectives talar för att det framförallt är sotpartiklar från trafikavgaser som ökar risken för stroke, och inte luftföroreningar från andra källor.

Jesper Eisfeldt vid gruppen Sällsynta diagnoser försvarar sin avhandling "Characterization of structural chromosomal variants by massively parallel sequencing" den 8 november 2019. Huvudhandledare är Anna Lindstrand.

Särskilda immunceller som kallas neutrofila leukocyter kan kontrollera mängden antibiotikaresistenta bakterier av typen Staphylococcus aureus (MRSA) i huden innan bakterierna får en chans att invadera. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Cell Reports. Resultaten kan ge en förklaring till varför infektion med denna motståndskraftiga bakterie blir väldigt kortvarig hos vissa individer.

Nu inleds rekrytering av sju nya professorer i en strategisk satsning att stärka den pedagogiska utvecklingen av utbildningen, samt öka förutsättningar för en nära samverkan mellan forskning och utbildning.

KI ser över den alternativa urvalsprocessen till tandläkarprogrammet, efter uppgifter som framförs i TV4-programmet Kalla Fakta.

Hallå där Tina Lundberg, doktorand vid sektionen för Allmänmedicin och primärvård. Den 22 november försvarar du din avhandling ”Psychosocial well-being in bereavement among family members with a special focus on young adults who have lost a parent to cancer”, vad handlar den om?

Vetenskapsrådet har beviljat drygt 500 miljoner kronor totalt till 118 forskare vid Karolinska Institutet för åren 2019–2024. Sammanlagt delar Vetenskapsrådet ut nästan 1,1 miljarder kronor till 254 personer för forskning inom medicin och hälsa.

John Övretveit, som medverkar i forskningsprogrammet Patienten i förarsätet! Implementering av patientdrivna innovationer för samvård, har skrivit ett kapitel i boken "Patient Engagement - How Patient-provider Partnerships Transform Healthcare Organizations", som utkom på förlaget Palgrave Macmillan i mitten av oktober 2019.

Just nu pågår ett pilotprojekt där artificiell intelligens, AI, bistår vid röntgenbedömningar. ”Min vision är att det här ska ge en mer patientcentrerad vård”, säger KI DS forskaren Max Gordon.

Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet är först i Sverige med att ansöka om att bli ett ackrediterat Comprehensive Cancer Center (CCC) av Organisation of European Cancer Institutes (OECI). Den 23-24 oktober äger en granskning, så kallad audit, rum på Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskargruppen SOLIID vid Medical Management Centre på Institutionen för lärande, informatik, management och etik, får anslag från Vinnova för projektet " Utveckla framtidens utveckling - En arena för organisatoriskt lärande om innovativ utveckling inom vård och omsorg".

För att uppmärksamma World Diabetes Day 2019 har vi tagit fram filmade intervjuer och presentationer av några av våra diabetesforskare - välkommen att lära känna dem lite grand!

Forskare vid Karolinska Institutet har följt barn som sökt vård för akuta andningsbesvär under de första åren i livet och funnit specifika biomarkörer som kan förutsäga behovet av astmamedicinering flera år senare. Studien publiceras i den ansedda tidskriften European Respiratory Journal.

Hallå där Sergiu Catrina, docent, specialistläkare och forskargruppsledare för gruppen Tillväxt och metabolism vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Hur kan vi använda digitala verktyg för att utveckla utbildningen och förbereda studenterna för arbete inom framtidens hälso- och sjukvård? Det var fokus när närmare 200 lärare samlades på Lärardagen 2 oktober.

Förmåga att gå i en relativt normal takt samt att effektivt kunna bearbeta information var de viktigaste faktorerna för att personer med multipel skleros (MS) skulle kunna fortsätta att delta i sociala aktiviteter. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som har publicerats i tidskriften Multiple Sclerosis Journal. Resultatet belyser enligt forskarna vikten av att integrera motorisk och kognitiv rehabilitering i vården av MS-patienter.

KI-Kanadadagen arrangerades i Biomedicum den 17 oktober och i fokus var alla de forskarsamarbeten som vuxit fram genom åren mellan forskare på KI och i Kanada.

I denna studie har forskare verksamma vid Inst. för Onkologi-Patologi (Monica Nistér, Catharina Larsson, Adam Stenman samt Christofer Juhlin) tillsammans med kollegor från Karolinska Institutet, Storbritannien och USA, inklusive årets Nobelpristagare i medicin, Dr. WG Kaelin Jr, beskrivit en ny mekanism avseende hur vissa specifika mutationer i tumörsuppressorgenen von Hippel-Lindau (VHL) leder till ökad risk för utvecklande av pheochromocytom och paragangliom.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny och billig metod för att identifiera väldigt heterogena tumörer. Dessa är ofta mycket aggressiva och kräver därför en mer aggressiv behandling. Metoden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Personer med atopiskt eksem har många fler Staphylococcus aureus-bakterier i huden än de med frisk hud eller psoriasis. Det visar en studie vid Karolinska Institutet och Helsingfors Universitet som publiceras i tidskriften Nature Communications. Studien visar också hur S. aureus-bakterierna trängde bort andra potentiellt hälsofrämjande bakterier. Upptäckten kan vara viktig för framtida behandlingsmetoder av hudsjukdomen.

Svampplockare och kitesurfare som vill bota cancer och eliminera kronisk smärta – de är några av de 13 nya professorer som installerades vid Karolinska Institutet på torsdagskvällen under en ceremoni i Aula Medica. Drygt 750 gäster hade samlats för att uppmärksamma de nya professorerna plus åtta adjungerade professorer, fyra gästprofessorer, åtta pristagare och fyra medaljörer.

Drönare med hjärtstartare, artificiell intelligens och nedkylning av hjärnan – det är några av de metoder Jacob Hollenberg utvärderar för att hjälpa de uppemot 10 000 svenskar som årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp. I dag tar han emot Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare, och tilldelas sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden till sin forskning.

På Lärardagen 2 oktober delades årets KLOK-pris ut. Det gick i år till Danderyds akademiska vårdcentral för deras välorganiserade studentarbete.