Publicerad: 2020-10-16 20:00 | Uppdaterad: 2020-10-19 09:22

Studie förklarar förloppet som förvärrar MS

Neurala nätverk av hjärnceller.
Illustration: Getty Images

Över tid får personer med MS, multipel skleros, allt större funktionsnedsättningar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till det progressiva sjukdomsförloppet i möss och hur det kan vändas. Studien, som publiceras i Science Immunology, kan få betydelse för framtida behandlingar.

Maja Jagodic research team.
Från vänster: André Ortlieb Guerreiro-Cacais, forskare, Maja Jagodic, docent och gruppledare för forskning om multipel skleros epigenetik, Rasmus Berglund, doktorand, Tomas Olsson, professor. Foto: Ulf Sirborn.

MS är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet, CNS, och en ledande orsak till neurologisk funktionsnedsättning. (Se faktarutan.)

De flesta patienter är 20-40 år när de insjuknar. MS kan ge svåra neurologiska symtom, som känselrubbningar och skakningar, problem att gå och hålla balansen, sämre minne och sämre syn. Över tid kan dessa symtom bli kroniska och MS-sjukdomen kallas då progressiv.

Förvärras över tid

Hos de allra flesta går sjukdomen i skov som innebär en gradvis förlust av funktioner över tid, men också viss återhämtning. Forskningen har gjort stora framsteg med behandlingar som minskar skovens frekvens och skadeverkningar.

– Trots de här viktiga genombrotten förvärras sjukdomen som regel när patienten haft MS i 10-20 år, det vill säga i ett högre åldersspann. Idag finns det bara en, nyligen godkänd, behandling för det som kallas sekundär progressiv fas. Mekanismerna bakom den processen hos MS kräver mer forskning, säger Maja Jagodic, docent i experimentell medicin vid institutionen för klinisk neurovetenskap och centrum för molekylär medicin, Karolinska Institutet.

Mikroglia möjlig förklaring

Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att återhämtning från MS-liknande sjukdom hos möss är beroende av förmågan hos CNS egna immunceller, mikroglia, att bryta ned rester från skadade celler såsom myelin.

Den processen stördes när forskarna raderade en så kallad autofagigen, Atg7. Autofagi är en process där celler bryter ned och återvinner egna proteiner och andra byggstenar. 

Utan Atg7 minskade förmågan hos mikroglia att rensa bort vävnadsrester skapade av inflammationen. Mängden av dessa rester ansamlades över tid, vilket är en möjlig förklaring till sjukdomens progressiva förlopp.

Studien visar också hur mikroglia från åldrade möss och de celler som saknade Atg7 liknar varandra gällande brister i denna process, och det påverkade sjukdomsförloppet negativt.

Stoppar MS progression

Det är ett signifikant resultat eftersom det högre åldersspannet är en viktig riskfaktor för den progressiva fasen av MS. Forskarna visar också hur den här processen kan vändas.

– Den växtbaserade sockerarten Trehalos återställer funktionell nedbrytning av myelinrester, stoppar sjukdomens progression och leder till återhämtning från MS-liknande sjukdom. Genom att förstärka den här processen hoppas vi i framtiden kunna behandla och förebygga åldersberoende aspekter av neuroinflammatoriska tillstånd, säger Rasmus Berglund, doktorand.

Forskningen har genomförts med stöd från Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Neuroförbundet, Region Stockholm, Astra Zeneca, Horizon 2020, Europeiska Forskningsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Margaretha af Ugglas Stiftelse, Alltid Litt Sterkere, Foundation of Swedish MS research, NEURO Sweden and Karolinska Institutet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

“Microglial autophagy-associated phagocytosis is essential for recovery from neuroinflammation”. Rasmus Berglund, Andre Ortlieb Guerreiro-Cacais, Milena Z. Adzemovic, Manuel Zeitelhofer, Harald Lund, Ewoud Ewing, Sabrina Ruhrmann, Erik Nutma, Roham Parsa, Melanie Thessen-Hedreul, Sandra Amor, Robert A. Harris, Tomas Olsson, och Maja Jagodic. Science Immunology, 16 oktober 2020, doi: 10.1126/sciimmunol.abb5077.

Mekanismerna bakom MS

Det centrala nervsystemet, CNS, omfattar hjärnan och ryggmärgen och består av nervceller och gliaceller. Nervceller tar emot information och sänder den vidare i form av elektriska impulser som styr kroppens alla funktioner.

De elektriska impulserna leds via axoner som skyddas av myelin, fettrika gliaceller. Isoleringen med myelin säkrar hastigheten i nervcellernas kommunikation.

I centrala nervsystemet finns flera olika typer av gliaceller, som på olika sätt tar hand om och skyddar nervcellerna. En av dessa är mikroglia, som är hjärnans egna immunceller och bland annat städar bort döda och skadade celler.

Vid MS blir oligodendrocyter, en typ av gliacell som omger neuronen med myelin, attackerade av kroppens eget immunförsvar. När myelin skadas och inte kan återbildas blir det svårare för nervcellerna i olika delar av hjärnan att kommunicera. Över tid påverkas allt fler funktioner i kroppen.